Konsekvensanalys vid rivning av dammar

Interpellation 2018/19:188 av Lotta Olsson (M)

av Lotta Olsson (M)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Sverige har en lång historia med dammar. De anlades för att man skulle driva olika typer av verksamhet såsom kvarnar och bruk och även för att bättre kunna styra en del av den ojämna vattentillgången, med översvämningar kontra torra perioder. Vattnet var en omstridd resurs i Sverige redan under medeltiden, och man försökte reglera resursen via olika typer av dokument över vem som hade vilka rättigheter.

I Örebro län har dammarna och vattenkraften historiskt varit mycket betydelsefulla. Här fanns tidigt industrier och järnhantering. Vi hade tidigt också arbetskraftsinvandrare i form av kunniga personer som bidrog till denna utveckling.

Våra dammar har under åren förlorat sin stora betydelse som kraftkälla, även om en del vattenkraft fortfarande produceras. Men betydelsen för landskapet och vattenregleringen finns kvar. Detta är nog så viktigt de år vädret är mer extremt. Under de stora skogsbränderna i somras hämtades vatten ur dammarna.

Vattenflödet i våra dammsystem har också alla dessa år varit reglerat, vilket gör att inflödet till Svartån, som försörjer Örebro med vatten, varit reglerat. Dessutom skyddar dammarna vattensystemen från att helt tömmas och förhindrar att gamla föroreningar, efter månghundraårig industriverksamhet sköljs bort och kommer ut i våra inflöden för dricksvatten.

Nu hotas dessa dammar av oreserverad rivning utifrån bokstavlig tolkning av EU-vattendirektiv. Vattendirektivens syfte är att bevara naturliga vattendrag för fiskar och andra vattendjur. Dessa vattendjur finns dock ofta inte kvar i vattendragen, eftersom livsmiljön för många hundra år sedan förändrats och så också djurfaunan.

Ändå driver våra länsstyrelser rivning av dammar utifrån vattendirektiv in absurdum. Dammar ska rivas, och någon riktig konsekvensanalys av vad detta kommer att innebära för framtidens landskap, djurfauna och vattentäkter syns inte till. Detta får stora konsekvenser. Redan har förra årets vårflod varit nära att spola bort delar av järnvägsspår och vägar. Detta trots att förra året inte bjöd på någon extrem vårflod. Vad som händer ett riktigt snörikt år med stor vårflod finns ingen beräkning av.

Om fler dammar rivs och de gamla dammarna spolas rena från i gyttjan gömt industrigift som kommer ut i vattentäkterna till Örebro och omkringliggande områden kan det potentiellt leda till allvarliga konsekvenser.

Med anledning av ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att konsekvensanalyser görs innan vattendammar rivs?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2019-04-12 Överlämnad: 2019-04-15 Anmäld: 2019-04-23 Sista svarsdatum: 2019-05-07 Svarsdatum: 2019-05-13
Debatt (7 anföranden)