Konsekvenserna av gymnasielagen

Interpellation 2018/19:200 av Maria Malmer Stenergard (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-17
Överlämnad
2019-04-18
Anmäld
2019-04-23
Svarsdatum
2019-05-03
Besvarad
2019-05-03
Sista svarsdatum
2019-05-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Vi får nu rapporter om de allvarliga konsekvenserna av gymnasielagen, som S-MP-regeringen drev fram. Det rör sig om unga män som står utan bostad, tvingas bo på gatan och utnyttjas av kriminella gäng. Kommunerna står villrådiga inför hur de ska hantera situationen. Även från socialdemokratiska kommunalråd hörs kritiken.

Det allvarliga läget kan samtidigt knappast komma som en överraskning. Det rör sig om en lagstiftning som fick sällsynt skarp kritik från remissinstanser och Lagrådet. Inte minst vad gällde bristen på konsekvensanalys.

Gymnasielagen har lett till ca 6 000 uppehållstillstånd för vuxna personer som saknar skyddsskäl. Den riktar sig till unga vuxna som fått, eller skulle ha fått, ett utvisningsbeslut. De får nu i stället stanna i Sverige – inte för att de har skyddsbehov utan för att de studerar eller haft för avsikt att studera på gymnasiet.

För att få permanenta uppehållstillstånd måste de som omfattas av lagen få jobb och egen försörjning inom sex månader efter färdiga studier. Den som inte klarar detta ska då utvisas efter att ha varit en längre tid i Sverige. Det moraliskt riktiga och humana i detta kan ifrågasättas. Lagen riskerar snarare att bli en långvarig utvisning, vilket påtalats av bland andra Skåne Stadsmission.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: 

 

Vilka utvärderingar har regeringen gjort gällande konsekvenserna av gymnasielagen, och vilka slutsatser har regeringen dragit av dessa?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:200, Konsekvenserna av gymnasielagen

Interpellationsdebatt 2018/19:200

Webb-tv: Konsekvenserna av gymnasielagen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 75 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka utvärderingar regeringen har gjort gällande konsekvenserna av gymnasielagen och vilka slutsatser regeringen har dragit av dessa.

Sverige ställdes inför helt nya utmaningar som en följd av flyktingsituationen 2015. Regeringen vidtog en rad åtgärder för att komma till rätta med dessa utmaningar. Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige trädde i kraft i juli 2016, och gränskontroller och id-kontroller infördes. Dessutom effektiviserades återvändandearbetet, bland annat genom ett utökat antal förvarsplatser och ingående av samförståndsavtal med Afghanistan.

En av utmaningarna var de långa handläggningstiderna för asylärenden. Ungdomar som vistats i Sverige under lång tid utan sin familj har under den tiden gått i skola och rotat sig här. Den långa väntan på ett beslut från Migrationsverket och osäkerheten om ett beslut ska hinna fattas före 18-årsdagen har i många fall gjort att vistelsetiden i Sverige präglats av stor oro och ovisshet på ett sätt som gjort denna grupp särskilt utsatt.

Bestämmelsen om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier, som infördes den 1 juli 2018, är en tillfällig åtgärd riktad till en begränsad grupp ensamkommande unga personer vilka kommit till Sverige som barn och påbörjat sin skolgång men drabbats av långa handläggningstider i asylprocessen. Dessa personer erbjuds möjlighet att få stanna på grund av studier. Konsekvensanalyser gjordes vid framtagandet av bestämmelsen i proposition 2017/18:252 inför riksdagsbehandlingen.

Regeringen har beslutat om ett tillfälligt kommunstöd för unga ensamkommande, som berör denna grupp. Bestämmelsen om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier gäller fortfarande. Alla som har ansökt om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier har ännu inte fått sin sak prövad, och någon utvärdering har därför inte gjorts.


Anf. 76 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret. Gymnasielagen har lett till ca 6 000 uppehållstillstånd för vuxna personer som saknar skyddsskäl. Lagen riktar sig till unga vuxna som har fått, eller skulle ha fått, ett utvisningsbeslut. De får nu i stället stanna i Sverige, inte för att de har skyddsbehov utan för att de studerar eller har haft för avsikt att studera på gymnasiet.

Vi får nu rapporter om allvarliga konsekvenser av gymnasielagen, som S- och MP-regeringen drev fram. Det rör sig om unga män som står utan bostad, tvingas bo på gatan och utnyttjas av kriminella gäng. Kommunerna står villrådiga inför hur de ska hantera situationen. Även från socialdemokratiska kommunalråd höjs röster om hur ohållbar och ogenomtänkt lagen är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men, fru talman, det allvarliga läget kan knappast komma som någon överraskning. Det rör sig om en lagstiftning som fick sällsynt skarp kritik från remissinstanser och inte minst från Lagrådet, särskilt när det gällde just bristen på konsekvensanalys. Att vi har bostadsbrist på många håll i landet kan till exempel knappast komma som någon överraskning.

Detta är bakgrunden till min interpellation, och jag har frågat migrationsministern vilka utvärderingar regeringen har gjort gällande konsekvenserna av gymnasielagen och vilka slutsatser regeringen har dragit av dem.

Morgan Johansson framhåller i sitt svar till mig i dag att man gjorde en konsekvensanalys i samband med att lagförslaget kom. Men det är alldeles uppenbart att man i den inte tog höjd för de omfattande problem som vi nu ser runt om i kommunerna och som Socialdemokraternas egna kommunalråd gång på gång larmar om.

Morgan Johansson lyfter också att regeringen gett kommunerna ett tillfälligt ekonomiskt tillskott till följd av gymnasielagen. Det stödet finns också med i den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom här i kammaren. Men jag förstår, och det hoppas jag verkligen att Morgan Johansson också gör, att den typen av pengapåsar inte avhjälper den ansträngda situation man har ute i kommunerna, med trångboddhet, lärarbrist, brist på personal inom socialtjänsten och gängkriminalitet, för att nämna några exempel. Det här handlar inte bara om pengar; samhället måste också mäkta med.

Fru talman! Gymnasielagen är tyvärr bara ett av flera exempel på en ohållbar migrationspolitik, där man under många år har lappat och lagat. Vi kommer allt längre från den sammanhållna politik som krävs på migrationsområdet. Som jag framhöll i en tidigare debatt i dag behövs en långsiktig och stram migrationspolitik som är hållbar och tydligt anpassad till de omfattande integrationsproblem som Sverige faktiskt brottas med. Vi kan inte återigen lappa och laga. Men i stället är det detta man tycks vara beredd att göra, genom att återigen ändra reglerna för anhöriginvandring och genom att utreda en ny grund för uppehållstillstånd.

Det socialdemokratiska kommunalrådet John Johansson i Örebro sa så här i mars i år till SVT: "Med facit i hand hade man nog kunnat hantera frågan lite bättre . Jag tycker att man borde ha gjort mer konsekvensanalys: Vad kommer det här att innebära där människorna kommer att bo? Det har saknats, tycker jag."

Jag kan bara hålla med honom. Därför undrar jag: Vad vill Morgan Johansson säga till John Johansson och andra ute i kommunerna, som kämpar med detta varje dag? Hur ska kommunerna mäkta med de omfattande konsekvenser som gymnasielagen för med sig? Och - kanske ännu viktigare - vad gör regeringen för att säkerställa att det här inte ska hända igen?


Anf. 77 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det finns en historia i det här också. Detta är ju en effekt av att det kom 35 000 ensamkommande ungdomar 2015. Det var en tid då vi hade den gamla politiken på plats, alltså den som Moderaterna och Fredrik Reinfeldt hade stått för ända fram till 2014. Det var en situation som vi fick försöka reda upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kanske viktigaste beslut vi fattade för att kunna ta kontroll över situationen gällde id-kontrollerna på hösten 2015. Jag stod i talarstolen här i riksdagen och försvarade id-kontrollerna med argumentet att vi måste se till att många av de ensamkommande söker sig till andra länder, inte bara till Sverige. Orkade Moderaterna rösta för id-kontrollerna? Nej, tvärtom hade ni skrivit debattartiklar där ni sa att de skulle förstöra integrationen i Öresundsområdet. Moderaterna lade ned sina röster när vi beslutade om id-kontrollerna.

Nu vet vi i efterhand att id-kontrollerna var helt avgörande för att ta kontroll över situationen. Annars hade vi inte bara haft 35 000 utan kanske 40 000, 50 000 eller 60 000 ensamkommande att ta vara på.

Vi fick alltså ta emot 35 000 ensamkommande 2015. En sak som också spelade in var att vi var ett av få länder som inte hade möjlighet till medicinska åldersbedömningar. Det hade havererat 2013 under den moderatledda regeringen, och man hade inte gjort något för att återupprätta det.

I dag har vi en ordning där, efter införandet av id-kontroller och andra åtstramningar, antalet ensamkommande har minskat med över 95 procent. Vi har också ett system för medicinska åldersbedömningar på plats, så att vi faktiskt har en möjlighet att ta reda på hur gamla ungdomarna egentligen är när de kommer till Sverige. Det hade vi inte under Moderaternas regeringstid.

Vi har kontroll över situationen just nu. Då frågar Maria Malmer Stenergard om vi inte ska göra en utvärdering. Det gör man ju efter att man har gjort något. Just nu är vi dock mitt uppe i processen med att tillämpa gymnasielagen. Man får se efteråt hur den har fungerat.

Jag kan bara säga att den juridiskt sett fungerar bra. Den stod sig i Migrationsöverdomstolen. Det var många som trodde att den inte skulle gå att tillämpa, men den går att tillämpa sedan förra året. Det prövas från fall om man möter de kriterier som finns. Hittills är det drygt 9 000 ansökningar som har behandlats och 6 400 som fått bifall. Det är alltså 70 procents bifallsfrekvens.

De som har fått avslag har till exempel fått det på grund av att de kom hit efter den 24 november 2015, att de inte haft så lång väntetid som stipulerat, nämligen över 15 månader, eller att de inte klarat vandelsprövningen. Om man exempelvis har begått brott i Sverige får man inte heller någon möjlighet till uppehållstillstånd.

Detta är alltså ingen amnesti, och den är heller inte kravlös. Har man varit i Sverige väldigt länge och kom före den 24 november 2015 ska man ha möjlighet att läsa på gymnasiet. Sedan ska man etablera sig på arbetsmarknaden. Då får man stanna. Det är alltså ingen kravlöshet: Sköt skolan, håll dig i skinnet och etablera dig på arbetsmarknaden, så kommer du att få möjlighet att stanna!

Jag tror att det kommer att gå väldigt bra för de flesta av dessa ungdomar. De har hög studiemotivation, och de går också ut på en arbetsmarknad som för ungdomar är starkare än på många år. Arbetslösheten bland ungdomar har ju fallit kraftigt på senare år.

När vi är igenom processen får vi göra en utvärdering, så får vi se hur det har gått sammantaget. Men det gör vi när vi har gått igenom det hela.


Anf. 78 Maria Malmer Stenergard (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man måste bara älska svensk politik! Här ställer jag en fråga till migrationsministern om de allvarliga konsekvenser som gymnasielagen får ute i kommunerna, där socialdemokratiska kommunalråd gång på gång larmar om att man inte kan hantera situationen. Vad får jag då för svar? Jo, i svaret kritiseras Moderaternas hållning i frågan om id-kontroller. Vi hade en annan modell för hur de skulle införas. Det är väl inte att ta ansvar, fru talman?

Nu diskuterar vi gymnasielagen och de allvarliga konsekvenser av den som vi ser. Då tycker jag att vi ska hålla oss till detta. Jag tror inte att Lagrådets ledamöter skulle dela den positiva syn på gymnasielagen som migrationsministern här ger uttryck för.

Fru talman! Sverige ska ha en human migrationspolitik som respekterar mänskliga rättigheter och internationella konventioner. Jag menar att det också är vår skyldighet att prioritera att ge skydd åt dem som har störst behov av skydd. Gymnasielagen ger i stället skydd åt människor som saknar skyddsskäl. Man kan faktiskt ifrågasätta om detta är rätt och rättvist mot dem som är på flykt i en trasig värld.

Det moraliskt riktiga och humana kan också ifrågasättas när det gäller dem som omfattas av gymnasielagen. För att få permanenta uppehållstillstånd måste de som omfattas av lagen få jobb och egen försörjning inom sex månader efter färdiga studier. De som inte klarar detta ska då utvisas efter att ha varit en längre tid i Sverige. Lagen riskerar snarare att bli en långvarig utvisning, vilket också påtalats av bland andra Skåne Stadsmission. Det, fru talman, tycker jag knappast är humant.

Därför vill jag fråga Morgan Johansson: Är det rimligt att införa en särlagstiftning som ger en viss grupp människor som inte har skyddsskäl företräde framför andra? Är det rätt och rättvist? Återigen undrar jag om regeringen kommer att jobba för att detta inte ska upprepas. Och är det verkligen humant att låta människor stanna här längre när det finns en stor risk för att de ändå kommer att behöva utvisas?


Anf. 79 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag pekade bara på hur Moderaterna inte orkade när det verkligen gällde att vara med på en lösning. Ni klarade inte av att stå upp för id-kontrollerna, för ni var delade i er grupp. Vissa av er tyckte att det var en bra lösning, men andra av er var emot det. Så blev slutsatsen att ni skulle lägga ned era röster i stället. Det var ett beslut som ni vad jag förstår fattade väldigt sent. Det kom faktiskt som en överraskning för mig när vi drev igenom id-kontrollerna på hösten 2015 att Moderaterna inte klarade av att rösta för det.

Nu fick vi igenom id-kontrollerna ändå, och det var ju tur det. Annars hade vi haft betydligt större problem än vi kom att få de kommande åren.

Jag kan konstatera att Migrationsöverdomstolen i sitt slutbesked i höstas slog fast att man kunde tillämpa lagen och att beredningen av lagstiftningen var till fyllest. Nu fungerar den som den ska, helt enkelt.

Den innebär återigen inte att det är något slags kravlöshet, och den är inte heller någon amnesti. Den bygger på att de som kom i den stora gruppen före den 24 november 2015 och har fått vänta väldigt länge på besked - på grund av att det var så många som kom - åtminstone ska ha en chans att slutföra gymnasiet och etablera sig på arbetsmarknaden. Jag tror också att det finns ett starkt humanitärt skäl här. Den som har läst på gymnasiet, rotat sig i Sverige i viss mån, kan svenska och har mycket hög studiemotivation kommer det förmodligen att gå ganska bra för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hade vi inte haft gymnasielagen hade vi haft många fler problem med just ungdomar på gatan. Nu är det 6 000 personer som får möjlighet att vara kvar i gymnasieskolan. Om de hade fått avslag hade risken i stället varit att de hade hamnat i just den grupp som Maria Malmer Stenergard pekar på, med sociala problem, med kriminalitet, med drogmissbruk.

Maria Malmer Stenergard hänvisar till Skåne Stadsmission när det gäller problembilden, men jag tror inte att Stadsmissionen är emot gymnasielagen som sådan. Jag tror snarare att de flesta som jobbar med dessa ungdomar vill att ännu fler ska få stanna. Maria Malmer Stenergard har inte de organisationerna på sin sida - det är snarare tvärtom.

Som sagt: Man får möjlighet att gå ut gymnasiet. Är man inne i systemet har man också tillgång till studiemedel för att exempelvis kunna lösa sitt boende, och man kommer att kunna gå ut på en arbetsmarknad som är starkare än på många, många år. Det ger ganska goda förutsättningar, skulle jag vilja säga, för dessa ungdomar. Jag har träffat ett stort antal av dem. De jag träffar är alltid oerhört motiverade. De vill fortsätta, och de vill klara av de här kraven, och det tror jag att de allra flesta av dem kommer att göra. Då kommer de att bli en bra tillgång i ett gemensamt samhällsbygge framöver.


Anf. 80 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag tycker ändå att man ska ta det på allvar när civilsamhället varnar för att den lagstiftning som man har tagit fram riskerar att bara leda till att det blir långdragna utvisningar. Det är knappast humant.

Svensk migrationspolitik måste bygga på att ett ja är ett ja och att ett nej verkligen är ett nej. Den som har skäl att stanna ska inte bara välkomnas innanför Sveriges gränser utan måste också på riktigt ges en chans att välkomnas in i det svenska samhället och vara med och bidra. Det ställer väldigt stora krav på oss som land och vår förmåga att integrera. De som inte har skäl att stanna ska snabbt få besked, och de ska få snabb hjälp att återvända.

Men med tiden har gränserna mellan ja och nej faktiskt suddats ut, i takt med att särregleringarna och avstegen har blivit allt fler. Det har skett med goda intentioner - det är jag helt övertygad om. Men det har inte fått goda konsekvenser. Det är inte humant att dra ut på en utvisning på det viset. Det är inte rätt eller rimligt att prioritera dem utan skyddsbehov framför dem som faktiskt har skyddsbehov.

Det är inte alltid lätt att vara politiker. Jag har stor respekt för att Morgan Johansson har en svår uppgift, men nu har Morgan Johansson en riktigt god chans att göra verklig skillnad och ta initiativ till den långsiktiga och hållbara migrationspolitik som vi verkligen behöver och som krävs om vi ska mäkta med integrationsproblemen. Det ska vara en tydlig förankring i verkligheten. Det är väl kanske där jag ser att det brister lite, men jag hoppas att vi framöver ska kunna samarbeta kring denna fråga, så att vi verkligen får det långsiktiga migrationssystemet på plats.


Anf. 81 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det jag vet om civilsamhällets inställning i dessa frågor är snarare att civilsamhällets organisationer har rakt motsatt uppfattning i förhållande till Moderaterna. De civilsamhällesorganisationer som jag stöter på, inte minst de som jobbar med dessa ungdomar, vill inte avskaffa gymnasielagen - tvärtom. De vill nog att den ska omfatta ännu fler och att vi ska skruva ned kraven. Man inser att vi hade haft 6 000 fler på gatorna, med de sociala problem som därmed hade uppstått, om vi inte hade haft gymnasielagen.

Nu finns det en möjlighet: Om du kom före den 24 november 2015 och om du fick vänta väldigt länge och därmed hann rota dig och kanske började prata svenska och gå i de program som finns på gymnasiet kommer du att ha möjlighet att stanna, inte kravlöst men om du möter dessa krav.

Varför ställde vi krav på gymnasiestudier? Det var ju heller inte självklart. Jo, det gjorde vi av det enkla skälet att i Sverige bör man ha gymnasiestudier i botten för att klara sig bra på arbetsmarknaden framöver. Det var därför som vi knöt det till detta. Man skulle ha kunnat säga: All right, ni kan gå rakt ut på arbetsmarknaden. Men då vet vi att vi förmodligen hade haft problem i ett senare skede. Därför knöt vi det till gymnasiestudier. Det tycker jag är riktigt att göra.

Jag tycker nog att vi har landat i en position som gör att vi har kunnat ta ansvar för många av de ensamkommande som blev hängande i systemet år efter år eftersom de inte fick sin sak prövad. Nu får de en chans till, och det är enligt min uppfattning det humanitärt riktiga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.