Kristna irakiska flyktingar
Interpellation 2010/11:50 av Halef, Robert (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-10
- Anmäld
- 2010-11-11
- Besvarad
- 2010-11-23
- Sista svarsdatum
- 2010-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 november
Interpellation
2010/11:50 Kristna irakiska flyktingar
av Robert Halef (KD)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Sedan den USA-ledda invasionen av Irak år 2003 har de kristna minoriteterna syrianer, kaldéer och assyrier drabbats hårt av de inre konflikterna i landet. Många kristna har blivit mördade och förföljda på grund av sin tro. Blodbadet i Vår frus befrielsekyrka (syrisk-katolsk) i Bagdad för några veckor sen, då ett femtiotal gudstjänstbesökare dödades, är bara ett av flera exempel på dåd som riktats mot kristna.
Över fem miljoner människor har tvingast fly undan våldet i Irak. En halv miljon av dessa flyktingar utgörs av de kristna minoriteterna. Det är nästan hälften av Iraks kristna befolkning och många som lämnat Irak har tagit sig till Sverige, inte minst till Södertälje och Skärholmen. Svenska myndigheter har de senaste åren bedömt att säkerhetsläget i Irak förbättrats så pass mycket att det varit säkert för kristna flyktingar att återvända. Många har därför fått avslag på sina asylansökningar och de som inte återvänt frivilligt har tvångsutvisats. Tvångsutvisningarna har fått stark kritik av FN:s flyktingkommissariat UNHCR som menar att kristna irakier fortfarande har behov av internationellt skydd.
Nyligen har Europadomstolen för mänskliga rättigheter skrivit ett brev till Europas regeringar om att alla tvångsavvisade irakier som begär så kallad inhibition, alltså att avvisningen ställs in, ska få stanna i landet på grund av den rådande säkerhetssituationen. Den holländska regeringen valde att omedelbart efter Europadomstolens brev stoppa avvisningarna till Irak, men den svenska regeringen har inte fattat något sådant beslut.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att Europadomstolens uppmaning om inhibition för irakiska flyktingar ska uppmärksammas i den svenska asylprocessen?
Debatt
(26 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:50
Webb-tv: Kristna irakiska flyktingar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:19 Tisdagen den 23 novemberProtokoll 2010/11:19 11 § Svar på interpellation 2010/11:50 om kristna irakiska flyktingar
Protokoll från debatten
Anf. 50 Tobias Billström (M)
Fru talman! Robert Halef har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att Europadomstolens uppmaning om inhibition för irakiska flyktingar ska uppmärksammas i den svenska asylprocessen.
Jag vill inledningsvis hänvisa till vad jag nyligen har uttalat i mina svar på angränsande frågor från Roger Haddad och Christina Höj Larsen samt till det svar som utrikesministern nyligen lämnat på en fråga om religiösa minoriteter i Irak av Robert Halef. (2010/11:55, 2010/11:62, 2010/11:45).
Säkerhetssituationen har gradvis förbättrats i Irak men är på sina håll instabil. Det våld som förekommer drabbar medlemmar ur alla etniska och religiösa grupper, men minoriteter - däribland kristna - är ofta särskilt utsatta. Genom EU och FN samt i samtal med irakiska företrädare fortsätter regeringen att uppmärksamma frågan om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Irak.
När det sedan gäller Robert Halets direkta fråga vill jag säga att var och en som söker asyl i Sverige får en individuell prövning av sitt skyddsbehov i enlighet med utlänningslagen. Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att ta ställning till om det finns grund för uppehållstillstånd. Regeringen har ingen roll i asylprocessen.
Vad gäller Europadomstolen roll, är den en del av det övervakningssystem som är knutet till Europakonventionen. Domstolen kan ta emot klagomål från enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen har kränkts. Europadomstolen är inte en instans för överklagande av nationella beslut.
Europadomstolen har i ett brev från den 22 oktober informerat bland andra Sverige om att domstolen tills vidare kommer att begära inhibition i irakiska ärenden då en sådan begäran framställs av en enskild klagande. Migrationsverket följer Europadomstolens uppmaning i alla enskilda ärenden om inhibition.
Som jag nyss nämnde har inte regeringen någon roll i den process som omfattar prövningar av asylansökningar. Det innebär att jag inte får ingripa i eller påverka ansvariga myndigheter i deras handläggning av enskilda ärenden.
Mot bakgrund av detta anser jag inte att det finns behov av några åtgärder med anledning av den av Robert Halef lyfta frågan.
Anf. 51 Robert Halef (Kd)
Fru talman! Jag tackar Tobias för svaret. Jag ställde interpellationen för att uppmärksamma Sveriges riksdag på de övergrepp som de kristna minoriteterna utsätts för i Irak och för att stoppa utvisningen av kristna irakier från Sverige. Sedan invasionen av Irak år 2003 har flera tusen blivit mördade och över en halv miljon har tvingats att lämna sitt hemland.
Majoriteten av de kristna flyktingarna finns i dag i flyktingläger i Syrien och Jordanien. De lever under mycket svåra förhållanden. De som bor i Irak mördas hänsynslöst på grund av sin kristna tro, och deras mänskliga rättigheter kränks.
Det pågår en etnisk rensning av kristna minoriteter i vissa delar av landet. De förföljs och mördas på grund av sin kristna tro. Systematiskt planerade attacker från islamistiska terrororganisationer, mord på biskopar, präster och andra ledare och attackerna på hittills över 70 kyrkor talar sitt tydliga språk.
Under de senaste veckorna har attackerna eskalerat i Bagdad. Det gäller mordet på över 56 personer med över 70 skadade i den syriansk-katolska kyrkan den 31 oktober, utplaceringen av bomber utanför kristna hem för tio dagar sedan och attackerna mot kristna förra veckan där många blivit dödade och skadade.
Dessa övergrepp måste stoppas oavsett om de sker mot kristna eller människor av andra religioner eller etniciteter. Alla människor har lika värde, och människovärdet är unikt och okränkbart. De kristna i Irak vill leva i fred och frihet i sitt hemland, utöva sin kristna tro och inte bli förföljda, mördade eller tvingas att välja mellan att konvertera eller bli dödade.
Fru talman! De som har tagit sig till Sverige och andra europeiska länder skickas allt oftare tillbaka och får ingen asyl trots att de uppfyller kriterierna i flyktingstatusförklaringen som grundar sig på FN:s konvention. Europadomstolen för mänskliga rättigheter rekommenderar att man stoppar avvisningen av kristna till Irak. FN:s flyktingkommissariat säger att kristna irakier har behov av internationellt skydd. Det är dags för Sverige att ompröva synen på dessa flyktingar och stoppa avvisningarna till Irak.
Tobias säger att det våld som förekommer drabbar medlemmar ur alla etniska och religiösa grupper, men att minoriteter - däribland kristna - ofta är särskilt utsatta.
Man bekräftar att man är medveten om deras utsatthet. Trots det utvisas mer än hälften. Tobias säger dessutom att det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att ta ställning till om det finns grund för uppehållstillstånd och att regeringen inte har någon roll i asylprocessen.
Fru talman! Det är ett mycket märkligt svar. Det är ju vi här i riksdagen som fattar beslut som regeringen verkställer. Migrationsverket är en av våra myndigheter. Migrationsministern kan ge Migrationsverket nya direktiv med anledning av det eskalerade våldet mot den kristna minoriteten i Irak.
Fru talman! Människor som flyr undan förföljelse och förtryck på grund av sin tro och som söker asyl i Sverige måste kunna få en fristad här.
Anf. 52 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Frågan om de kristna i Irak har vi diskuterat här i kammaren flera gånger under den förra mandatperioden, särskilt det senaste året. Många finns här, många har fått avslagsbeslut. Vi möter en stor förtvivlan i den här gruppen. Alla irakier som tvingas åka tillbaka är förtvivlade, men det är en väldigt stor grupp som vi diskuterar i dag.
Robert har redan talat om bakgrunden och vad många tycker. Jag ska prata lite om något som jag och migrationsministern har diskuterat tidigare vid flera tillfällen. Det handlar om failed states. Irak är i dag ett land som inte klarar av att skydda sin egen befolkning. I den bästa av världar ska den som får ett avslagsbeslut och skickas hem vara skyddad av regeringen och myndigheterna i det land man kommer tillbaka till. Irak har inga fungerande myndigheter. Man har inte haft en regering på hur länge som helst. Det var redan före regeringskrisen svårt för dem som kom tillbaka eftersom Irak inte har koll på sina egna myndigheter och alltså inte kan garantera att myndighetspersoner eller andra offentliga aktörer inte förföljer dem som kommer tillbaka. Irak kan inte skydda sin egen befolkning. Då ska vi inte skicka människor tillbaka dit.
Sverige var ett av de länder - om inte det första - som började med chartrade plan tillbaka till Irak. Det har blivit mycket uppmärksammat. I samtal som jag hade med UNHCR vid ett av de tillfällena var man smått chockerad över att Sverige gjorde så här eftersom andra följde efter och gjorde på samma sätt. Det är naturligtvis inte bra om Sverige, som försöker framstå som ett land som är generöst och humant går i bräschen för en inhuman deportationspolitik.
Som Robert sade är många minoriteter särskilt utsatta i Irak just nu. För tillfället är de kristna attackerade från alla håll och kanter. Det är något som vi måste ta hänsyn till. Vi vet att minoriteterna är utsatta.
Jag ställde en fråga till ministern om utvisningarna till failed states. Det handlade då om burundier. Ministern svarade som han brukar, att alla får en individuell prövning och att myndigheterna tar hänsyn till situationen i hemlandet utifrån ett rättsfall som finns.
Hur kan det komma sig att de svenska myndigheterna gör en helt annan bedömning än vad Europadomstolen gör? Hur kan det komma sig att de svenska myndigheterna gör en helt annan bedömning än vad UNHCR gör? Hur kan våra myndigheter tycka att det är okej att skicka människor till Bagdad när vi vet vad som väntar dem? Vi vet att människor som har åkt tillbaka har blivit mördade och att många som har åkt tillbaka har flytt vidare.
Att Europadomstolen nu har sagt nej till en fortsatt utvisning tycker jag är mycket positivt.
Anf. 53 Roger Haddad (Fp)
Fru talman! Jag vill tacka migrationsminister Tobias Billström för svaret på den här interpellationen och på den fråga som jag ställde i samma ärende.
Fru talman! För två veckor sedan samlades närmare 8 000 personer i Kungsträdgården för att manifestera mot våldet i Irak och i synnerhet ta avstånd från dödandet av de kristna i Irak. Tillsammans med kolleger från andra riksdagspartier följde vi en kort föreställning över hur själmordsbombarna för drygt en månad sedan sprang in i en kyrka och mördade ett sextiotal civila oskyldiga personer. Ingen av oss närvarande lämnades oberörd. En efter en tog vi avstånd från denna terrorism. Om en så kort scen gav oss en klump i halsen, hur var det då på riktigt, när attentatet ägde rum?
Avvisningarna till Irak måste stoppas. Migrationsverkets besked om ett tillfälligt stopp är endast en väntan på ett beslut från Europadomstolen. Jag utgår ifrån att regeringen som är stark anhängare av Europadomstolen och dess arbete för mänskliga rättigheter följer de rekommendationer som rådet redan gett: Avvisa inte till Irak.
Även om jag tycker att Sverige ska ha en reglerad invandring vill jag att Sverige ska ha en generös asyl- och flyktingpolitik. Jag står också upp för principen att enskild som inte har asylskäl ska lämna landet. Det är de regler som Sveriges riksdag har fattat beslut om.
Låt mig jämföra med situationen i Libanon 2006 då personer fick uppehållstillstånd på grund av oroligheterna. Situationen i Irak är ännu mer bekymmersam och har varit det under en mycket längre period. Flera MR-instanser visar att just kristna irakier som minoritet är särskilt utsatta. Sverige bör ta sitt ansvar och fatta ett beslut utifrån humanitära skäl. Jag vill påminna migrationsministern om det avtal som Sveriges ambassadör Trouvé undertecknade med Irak 2008 och dess artikel 4: Iraks regering ska vidta åtgärder för att se till att irakier utomlands kan återvända utan att behöva befara trakasserier, hotelser, förföljelser, diskriminering, åtal eller några andra former av straffåtgärder.
Till skillnad från Migrationsverkets höga företrädare anser jag inte att Irak är ett blomstrande samhälle, åtminstone inte för landets kristna minoriteter. Till skillnad från migrationsministern anser jag utifrån denna överenskommelse att regeringen faktiskt kan vidta åtgärder om man vill.
Anf. 54 Maria Abrahamsson (M)
Fru talman! För en liten stund sedan var det en stor manifestation här utanför på Mynttorget. Den samlade ett stort antal människor. Manifestationen arrangerades av Svenska Evangeliska Alliansen. På mycket kort tid har 60 000 namnunderskrifter samlats in för att stoppa avvisningen av de kristna irakierna till Irak.
Det som hände i Irak de senaste veckorna har egentligen pågått under mycket lång tid, men det är först med det bestialiska blodbadet i Vår frus befrielsekyrka i Bagdad som världen fick upp ögonen för vad som händer med de förföljda kristna i Irak. Vi har här fått beskrivet vad som händer, och det fick vi också på Mynttorget. Vi förstår att vi inte i våra vildaste tankar kan föreställa oss det som hände i en kyrka där människor var gisslan i tre timmar och militanta islamister sköt vilt omkring sig.
Al-Qaidas irakiska gren Iraks islamska stat tog på sig ansvaret för dådet på sin webbsida. Al-Qaida pekar nu ut alla kristna i Irak som måltavlor, var de än befinner sig. Enligt experter är syftet att eliminera den kristna närvaron i landet antingen genom att döda de troende eller att få dem att förkasta sin tro eller att fly.
Rädslan sprider sig bland de kristna i Bagdad och i hela Irak. Vem kommer att drabbas nästa gång? Vågar jag gå till kyrkan mer? Vågar jag över huvud taget gå ut?
Det som just nu pågår är en etnisk rensning av de kristna i Irak. Iraks kristna har varit måltavlor för många mord och kidnappningar de senaste sju åren och även dessförinnan. Hundratals kristna irakier har dödats, och flera kyrkor har attackerats. Många flyr landet för att försöka hitta en fristad i Europa eller i Amerika. Irak, precis som resten av Mellanöstern, håller på att tömmas på sin kristna befolkning.
Vi har många kristna irakier boende i vårt land. De kallas för assyrier/syrianer och kaldéer, men alla har de ett gemensamt: De är kristna. För många av dem går tanken tillbaka till första världskriget då runt 1 ½ miljon assyrier/syrianer, kaldéer och armenier dödades av en enda anledning, nämligen att de var kristna. Detta hände medan världen såg på utan att ingripa. Låt det inte detta hända igen! Därför är denna interpellation så viktig. Jag vill tacka dig, Robert Halef, för att du har tagit det här initiativet.
Jag tycker att frågan från interpellanten Robert Halef kvarstår: På vilket sätt tänker statsrådet uppmärksamma Europadomstolens uppmaning att i dagsläget inte avvisa? Migrationsverket ligger under migrationsministern, och han har det övergripande ansvaret. Jag tycker att frågan kvarstår.
Anf. 55 Roger Haddad (Fp)
Fru talman! Jag har gång på gång frågat Carl Bildt vilka initiativ han tar när det gäller de kristnas situation i Irak, men inget händer. Även om jag vet att frågan är komplicerad tycker jag att den totala handlingsförlamningen är helt oacceptabel.
Jag har ställt en rad frågor till regeringen, agerat via medier och på gator och torg. Trots den borgerliga regeringens uppenbara ointresse verkar nu frågan på allvar börja engagera många i Sverige och i medierna. Det gläder mig att nu även enskilda politiker i borgerliga partier börjat uppmärksamma den här oerhört viktiga frågan.
Jag kommer inte att ge mig förrän kristna har fått en frizon i Irak. Innan detta har uppnåtts måste Sverige självklart följa Europadomstolens uppmaning att stoppa avvisningarna av kristna till Irak.
Fru talman! Det går inte att hålla isär inrikes- och utrikespolitik i den här frågan. Sverige måste klara att agera på flera fronter samtidigt. Sverige måste även klara att lösa både det akuta genom att stoppa utvisningar och det långsiktiga att via FN uppmärksamma den svåra situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i hela Mellanöstern.
Särskilt hemsk är situationen i Irak där kristna länge har varit utsatta för förföljelse. Terrorn mot kristna har trappats upp ytterligare efter USA:s ockupation av Irak. Stora områden har helt tömts på kristna. Den värsta dagen hittills var den 31 oktober i år då ett femtiotal oskyldiga kristna massakrerades i sin kyrka.
Jag har några frågor till statsrådet.
Tänker statsrådet hjälpa dessa nödlidande kristna assyrier/syrianer och kaldéer på plats i Irak genom att ta initiativ till en frizon?
Tänker statsrådet stoppa utvisningarna?
Tänker statsrådet fördela dem som nu väntar på uppehållstillstånd solidariskt mellan kommuner så att alla inte hamnar i Södertälje?
Anf. 55 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Jag har gång på gång frågat Carl Bildt vilka initiativ han tar när det gäller de kristnas situation i Irak, men inget händer. Även om jag vet att frågan är komplicerad tycker jag att den totala handlingsförlamningen är helt oacceptabel.
Jag har ställt en rad frågor till regeringen, agerat via medier och på gator och torg. Trots den borgerliga regeringens uppenbara ointresse verkar nu frågan på allvar börja engagera många i Sverige och i medierna. Det gläder mig att nu även enskilda politiker i borgerliga partier börjat uppmärksamma den här oerhört viktiga frågan.
Jag kommer inte att ge mig förrän kristna har fått en frizon i Irak. Innan detta har uppnåtts måste Sverige självklart följa Europadomstolens uppmaning att stoppa avvisningarna av kristna till Irak.
Fru talman! Det går inte att hålla isär inrikes- och utrikespolitik i den här frågan. Sverige måste klara att agera på flera fronter samtidigt. Sverige måste även klara att lösa både det akuta genom att stoppa utvisningar och det långsiktiga att via FN uppmärksamma den svåra situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i hela Mellanöstern.
Särskilt hemsk är situationen i Irak där kristna länge har varit utsatta för förföljelse. Terrorn mot kristna har trappats upp ytterligare efter USA:s ockupation av Irak. Stora områden har helt tömts på kristna. Den värsta dagen hittills var den 31 oktober i år då ett femtiotal oskyldiga kristna massakrerades i sin kyrka.
Jag har några frågor till statsrådet.
Tänker statsrådet hjälpa dessa nödlidande kristna assyrier/syrianer och kaldéer på plats i Irak genom att ta initiativ till en frizon?
Tänker statsrådet stoppa utvisningarna?
Tänker statsrådet fördela dem som nu väntar på uppehållstillstånd solidariskt mellan kommuner så att alla inte hamnar i Södertälje?
Anf. 55 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Jag har gång på gång frågat Carl Bildt vilka initiativ han tar när det gäller de kristnas situation i Irak, men inget händer. Även om jag vet att frågan är komplicerad tycker jag att den totala handlingsförlamningen är helt oacceptabel.
Jag har ställt en rad frågor till regeringen, agerat via medier och på gator och torg. Trots den borgerliga regeringens uppenbara ointresse verkar nu frågan på allvar börja engagera många i Sverige och i medierna. Det gläder mig att nu även enskilda politiker i borgerliga partier börjat uppmärksamma den här oerhört viktiga frågan.
Jag kommer inte att ge mig förrän kristna har fått en frizon i Irak. Innan detta har uppnåtts måste Sverige självklart följa Europadomstolens uppmaning att stoppa avvisningarna av kristna till Irak.
Fru talman! Det går inte att hålla isär inrikes- och utrikespolitik i den här frågan. Sverige måste klara att agera på flera fronter samtidigt. Sverige måste även klara att lösa både det akuta genom att stoppa utvisningar och det långsiktiga att via FN uppmärksamma den svåra situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i hela Mellanöstern.
Särskilt hemsk är situationen i Irak där kristna länge har varit utsatta för förföljelse. Terrorn mot kristna har trappats upp ytterligare efter USA:s ockupation av Irak. Stora områden har helt tömts på kristna. Den värsta dagen hittills var den 31 oktober i år då ett femtiotal oskyldiga kristna massakrerades i sin kyrka.
Jag har några frågor till statsrådet.
Tänker statsrådet hjälpa dessa nödlidande kristna assyrier/syrianer och kaldéer på plats i Irak genom att ta initiativ till en frizon?
Tänker statsrådet stoppa utvisningarna?
Tänker statsrådet fördela dem som nu väntar på uppehållstillstånd solidariskt mellan kommuner så att alla inte hamnar i Södertälje?
Anf. 56 Annika Lillemets (Mp)
Fru talman! Bara i min hemstad Linköping finns det flera hundra flyktingar från Irak som slits mellan hopp och förtvivlan. Många av dem har gått under jorden inför hotet att skickas tillbaka. Det är inte värdigt ett civiliserat land att med berått mod låta människor, till och med barnfamiljer, leva gömda i ständig skräck för att polisen ska ringa på dörren i gryningen för att deportera dem till ett ovisst öde. I ett humant samhälle behandlar man ingen så. Det är skamligt.
Det finns två vägar att gå. Den hårda och omänskliga linje som nu råder innebär att man medvetet och kallblodigt tar risken att de som utvisas från Sverige råkar illa ut i Irak. Den innebär att man behåller den omänskliga pressen på dem som lever under ständigt hot att skickas tillbaka. Den innebär misstro när man säger att de som kommer hit nog överdriver och att de egentligen inte är så hotade.
Men människor flyr och gömmer sig inte utan starka skäl. De irakiska flyktingarnas fruktan är välgrundad, som flera här har beskrivit, och det bekräftas också av Europadomstolen och UNHCR.
Det enda rätta är att Sverige i stället visar medmänsklighet och anständighet genom att inte tvångsavvisa utan att erbjuda dem som vädjar om hjälp en fristad i en svår nödsituation. Det är att i handling, inte bara i ord, stå upp för allas lika värde och att flyktingar har samma rätt till liv och säkerhet som alla andra.
De allra flesta som flyr Irak finns i dess fattiga grannländer. Ett fåtal tar sig till Sverige, ett av världens rikaste länder. Vi har en moralisk skyldighet att hjälpa dem som flyr hit undan krig och förföljelse. Vi har inga ursäkter att inte behandla medmänniskor i nöd som vi själva skulle vilja bli behandlade. Det duger inte att gömma sig bakom byråkrati när det gäller att rädda liv.
För mig är valet enkelt. Jag vill att utvisningarna till Irak stoppas. Jag vill att Sverige ska driva en human och generös flyktingpolitik som jag slipper skämmas för. Därför undrar jag vad som i detta akuta läge hindrar statsrådet Tobias Billström och den svenska regeringen från att, som den holländska regeringen, följa Europadomstolens rekommendation och omedelbart stoppa avvisningar till Irak. Jag tycker inte att det framgick av interpellationssvaret, och jag skulle gärna vilja att statsrådet utvecklar det.
Anf. 57 Ulf Nilsson (Fp)
Fru talman! Det har onekligen hänt många omskakande, traumatiska och tragiska händelser i Irak. För ungefär en månad sedan inträffade en massaker på över 50 människor i Jungfru Marias kyrka i Bagdad. Bara för någon vecka sedan dödades flera personer i 14 samordnade attacker mot kyrkor och hem i den irakiska huvudstaden. Det är inget tvivel om att våldet och övergreppen fortsätter i stora delar av Irak. Det är inte heller något tvivel om att särskilt minoritetsgrupper som kristna och olika muslimska grupper också förföljs. Hatet mellan olika grupper är också mycket stort på sina håll.
Samtidigt är bilden splittrad. Samtidigt som man blir matt och sorgsen och känner sig hjälplös när man läser om det blir man också hoppfull när man läser om andra bilder från Irak. I vissa delar är det relativt fredligt. Det finns områden, som vi alla vet, dit människor åker från Sverige på besök hos släktingar och vänner. En del återvänder även frivilligt permanent till Irak. Det finns också kristna som säger att de absolut inte tycker att alla kristna ska lämna Irak. Bilden är alltså blandad.
Ändå har naturligtvis de utvisningar som har skett följts med stort intresse från oss som är engagerade. Det gäller inte bara utvisningar till Irak. Vi var många som andades ut när utvisningarna till Grekland tillfälligt stoppades och EU gick in med stöd för att hjälpa grekerna att bygga upp flyktingmottagandet. Vi var naturligtvis också många som andades ut nu när Migrationsverket stoppade avvisningar av människor till Irak, människor vilkas fall Europadomstolen inte hade hunnit behandla.
Annars följer Migrationsverket - det ska sägas - Europadomstolens alla uppmaningar i enskilda fall.
Fru talman! Jag och Folkpartiet är med på den nuvarande ordningen att uppehållstillstånd ska beslutas av verk och domstolar och inte av enskilda politiker. Men det hindrar inte att det är viktigt för enskilda politiker i riksdag och regering att verkligen följa utvecklingen och ibland ta initiativ till förändringar. Jag tror att det är dags att göra en ordentlig genomgång just när det gäller utvisningar om hur myndigheter skaffar sig information om vad som händer med dem som vi utvisar. Har en avvisad blivit torterad eller fängslad dagen efter att han har landat borde Sverige ha kunnat förstå detta före avvisningen.
Folkpartiet har i olika sammanhang föreslagit att vi borde utveckla ett system för att bättre följa upp åtminstone de mest känsliga och ifrågasatta utvisningarna.
Jag tog upp den frågan i en interpellationsdebatt med migrationsministern tidigare. Då öppnade statsrådet för att öka informationsinhämtningen bland annat genom ökat samarbete med olika organisationer, till exempel Röda Korset och kanske FN:s UNHCR med flera, alltså andra som känner till förhållandena i ett land.
Min fråga till statsrådet är nu om han har utvecklat eller håller på att utveckla dessa tankar i mer praktisk handling. Jag talar alltså inte om att Sverige kan ta ett långsiktigt ansvar för alla människor som lämnar Sverige, för det kan hända många saker som inte fanns med i bilden när vi bedömde en ansökan. Men det är naturligtvis viktigt att få reda på om vi avvisar människor till ett omedelbart fängslande eller omedelbar tortyr. Den informationen borde vi bli bättre på att samla in.
Anf. 58 Tuve Skånberg (Kd)
Fru talman! Utanför Riksdagshuset vid Mynttorget var det mängder av människor av olika nationaliteter, framför allt från Mellanöstern och säkert många från Irak. De var oerhört rädda, oerhört engagerade och oerhört angelägna om att få en förändring till stånd. De var den synliga delen av 60 000 namnunderskrifter som på kort tid har samlats in med en vädjan om att kristna från Irak inte ska utvisas. Dessa namnunderskrifter lämnades över till statsrådet.
I dag den 23 november debatteras situationen för irakiska flyktingar här och nu. Det är en fråga som berör många kyrkor och organisationer, enskilda medborgare, flyktingar och alla oss som finns här i kammaren. Sedan gisslandramat i Vår frus befrielsekyrka i Bagdad den 31 oktober då omkring 60, om jag har rätt, gudstjänstbesökare dödades har al-Qaida pekat ut alla kristna i regionen som måltavlor var de än befinner sig. Våldsvågen har fortsatt. Det har inneburit attacker mot kristna hem, och omkring 70 kyrkor har attackerats. Det är tusentals kristna om man ser tillbaka längre i historien som har terroriserats och också dödats i denna region.
Flera kristna irakiska flyktingar i Sverige upplever en välgrundad rädsla för att tvingas tillbaka till sitt hemland.
Efter de blodiga attackerna mot kristna i Irak, både i deras kyrkor och i deras hem, har Europadomstolen uppmanat samtliga EU-länder att stoppa avvisningar av kristna till Irak. Trots det stoppar inte Sverige utvisningarna. Jag hade hoppats att statsrådet skulle kunna säga någonting i riktning mot att detta engagerar vi oss i.
Det här är ingenting som man kan säga att det inte är vårt bord. Vi har en historia som går tillbaka till andra världskriget i att säga att detta inte är vårt bord; vi följer bara regelverket och stämpeln i passet.
Jag ska inte nämna namnet och platsen, men vi har en historia som inte är att vara stolt över.
Sverige måste införa ett omedelbart stopp av dessa utvisningar samt göra en noggrann utredning av de förhållanden som kristna och andra minoriteter lever under i Irak. Jag vill väldigt gärna att statsrådet klart och tydligt deklarerar att detta engagerar honom.
Anf. 59 Abir Al-Sahlani (C)
Fru talman! Tack så hemskt mycket till statsrådet Tobias Billström för svaret!
Detta är en stor fråga i Sverige. Det är 160 000 irakier som bor i Sverige i dag, och varje gång en bilbomb smäller på Bagdads gator eller någon annanstans i Irak äts dessa svenskar upp inifrån av oro för att kanske någon av bomberna har tagit med någon när eller kär släkting.
Tidigare i dag var den här läktaren fullsatt med människor, och jag tror att många av er är irakier, för att lyssna på vår debatt. Det är alltså en stor fråga för Sverige och irakierna i Sverige.
Jag tycker själv som ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige för ungefär 19 år sedan och knackade på Arlandas portar för att få skydd och asyl i Sverige att den individuella asylrättsprövningen är väldigt bra. Jag tycker att det är en bra utveckling och en bra reform, och vi bör hålla fast vid den. Det tycker även Centerpartiet.
Men Irak är ett speciellt land. Det är rikt på historia, på människor, på rikedomar. Samtidigt är det väldigt fattigt på trygghet, säkerhet och demokrati. Framför allt är det även fattigt på rättssäkerhet.
Iraks folk har alltid återspeglat historiens vingslag och dess mångfald. I Irak finns en mosaik av religioner, språk, kulturer och etniska grupper, men tyvärr står denna mosaik och denna mångfald i Irak i dag inför ett stort hot som kommer från terroristiska, fundamentalistiska organisationer och inte från det irakiska folket.
Jag hade hoppats någon gång i mars-april 2003 att en demokratiseringsprocess skulle leda till att alla människor fick plats i Irak, oavsett religion, språk eller ideologisk hållning. Men tyvärr har den demokratiska processen och den säkerhet som kanske hade kunnat följa med inte varit tillfredsställande. Den är inte bra nog, även om den har tagit några steg framåt. I Irak finns i dag fortfarande våld, korruption och osäkerhet. Människor ställs mot varandra. Rädsla har börjat härska i människors hjärtan.
Jag skulle vilja fråga migrationsministern om de fall där irakier som faktiskt får ett arbete i Sverige och ansöker hos Migrationsverket om att få arbetstillstånd, men har ett pass som är utfärdat av irakiska ambassaden, ofta får ett nej, eftersom man inte riktigt litar på - har man fått reda på - den irakiska ambassadens pass.
Jag vet vad det bottnar i, och jag har full förståelse för det, men tänker kanske migrationsministern titta på det här en gång till och föra en dialog med irakiska ambassaden här i Sverige för att få kanske en bättre kontroll av de dokument som ambassaden här utfärdar? Människor vill byta kö, de har fått ett jobb och de kan faktiskt leva här utan att vara en belastning för det svenska samhället, men de hamnar i ett moment 22 på grund av tidigare historia och tidigare händelser med den irakiska ambassaden.
Irakiska asylsökande har inget att återvända till. Med de säkerhetsläge som är har man inget att bygga sitt liv på. Jag vill poängtera och understryka att minoritetsgrupper i Irak är särskilt utsatta: kristna, yezidier, mandéer och så vidare. Tyvärr har man i Irak inte kunnat säkerställa minoriteternas rättigheter.
Jag skulle vilja höra vad migrationsministern kan tänka sig att vi tillsammans kan göra för dessa människor.
Anf. 60 Shadiye Heydari (S)
Fru talman! Jag instämmer med övriga talare om att Sverige ska stoppa utvisningar av kristna och andra minoritetsgrupper från Irak. Om Migrationsverket inte kan fatta beslut i den här frågan borde regeringen göra det.
Jag vill också råda statsrådet eller regeringen att undersöka rättssäkerheten i Irak och göra en noggrann utredning kring de förhållanden som kristna och andra minoritetsgrupper lever under i Irak.
Fru talman! Jag har själv upplevt den oro och rädsla som många av de här människorna känner, och jag önskar att man ändå skulle se över deras situation. Jag är medveten om att statsrådet inte kan lägga sig i enskilda ärenden, och det ber jag inte heller att han ska göra.
Kristna och andra minoritetsgrupper är utsatta grupper i Irak och är i behov av skydd. Jag skulle vilja föreslå eller råda statsrådet att titta på rättssäkerheten och göra en noggrann utredning kring de kristnas och andra minoritetsgruppers levnadsvillkor i Irak och stoppa utvisningarna av dem.
Anf. 61 Metin Ataseven (M)
Fru talman! Situationen för de kristna i Irak är oroväckande. Som ett exempel kan nämnas att för mindre än en månad sedan dödades ca 60 kristna i Jungfru Marias kyrka i Bagdad och därefter ett tiotal i riktade attacker mot kristna områden. De mördade var barn, kvinnor och gamla som hade besökt kyrkan för att be för freden i Irak. De mördades under en pågående gudstjänst.
De kristna irakiernas situation berör många även här i Sverige. Den 14 november i år hölls en demonstration här i Stockholm för kristna irakiers rätt till liv, fred och trygghet - rättigheter som borde vara självklara men som inte är självklara i Irak som det ser ut i dag. Demonstrationen engagerade och berörde. Situationen i Irak är i allra högsta grad något som berör Sverige och Sveriges befolkning.
I dag pågår en etnisk rensning av de kristna i Irak. Iraks kyrkor står tomma på grund av rädsla för nya attentat och för att de kristna befinner sig på flykt. Sverige är ett av de länder som har tagit emot kristna asylsökande från Irak. Många av dessa har beviljats uppehållstillstånd, men det finns även kristna som har fått avslag.
Situationen i Irak är just nu mycket osäker, och Migrationsverket har för närvarande beslutat att inte verkställa utvisningar till Irak. Det är väldigt positivt, men samtidigt behövs mer.
Fru talman! Min första fråga till statsrådet är: Vad kan regeringen göra för att se till att den etniska rensningen upphör så att de kristna irakierna kan leva i trygghet i sitt hemland?
Den andra frågan är: Hur kan man på sikt säkerställa att de som får avvisningsbeslut får behövlig information på det egna språket om hur de kan få rättslig prövning?
Min tredje fråga är: Finns det någon möjlighet att information från engagerade organisationer som har insyn i Irak och de kristnas situation kan nå Migrationsverket snabbare så att de vet vad som händer och kan ompröva?
Anf. 62 Tobias Billström (M)
Fru talman! Låt mig börja med att säga ett par ord som jag tycker är viktiga. Jag har mycket stor respekt för engagemanget hos alla som deltar i den här debatten i kväll. Det är viktigt att vi har en livaktig debatt kring hur vi utformar asylsystemen i Sverige. Det välkomnar jag i alla delar.
Men jag måste bemöta ett antal saker som har framförts här i kväll, varav en del faktiskt är helt felaktiga.
Först och främst - och det här tycker jag är viktigt - har Europadomstolen inte uppmanat Sverige att stoppa alla avvisningar till Irak. Detta är ett helt felaktigt påstående. Ändå repeterar flera av deltagarna i debatten det här.
Migrationsverket har hittills alltid följt Europadomstolens begäran om inhibition. Europadomstolen har heller inte ännu prövat frågan om avvisningar till Irak i sak. Ändå låter det här i debatten som att diskussionen handlar om att Sverige på något vis skulle ha förbrutit sig mot Europadomstolen eller ifrågasatt Europadomstolen eller på något vis avsiktligt avstått från att följa Europadomstolens beslut. Detta är helt felaktigt.
Till detta kommer det som interpellanten framförde, det vill säga vad Europarådets generalsekreterare skulle ha sagt, den här kritiken mot Sverige, att vi inte skulle ha följt uppmaningen från Europadomstolen. Det stämmer inte överens med domstolens kommunikation med Sverige. Jag konstaterar bara att det pressmeddelande där man gick ut och sade detta från generalsekreteraren Thorbjørn Jaglands sida numera är borttaget från Europarådets hemsida, och jag tror att det finns skäl till det.
Jag vill under de här minuterna försöka ta upp några av de saker som har framförts. Det är omöjligt när det är så många deltagare vid ett och samma tillfälle att ta upp allt, men några saker tror jag är viktiga.
Interpellanten Halef säger att regeringen skulle kunna ge direktiv till Migrationsverket. Nej, det kan vi inte. Vi är uttryckligen förbjudna enligt grundlag att göra på det viset.
Vad hindrar mig från att ingripa i pågående rättsprocesser? Ja, grundlagen. Närmare bestämt förbjuder regeringsformen statsråd att ingripa i rättsprocessen.
Jag måste säga att även om en del av ledamöterna i den här kammaren är nya - det kan jag ha förståelse för - finns det vissa gränser för det här. Jag ställer mig mycket frågande till om vi hade haft en debatt motsvarande den här i kväll om vi hade haft något annat domstolsavgörande uppe för diskussion, om vi över huvud taget hade haft detta.
Ulf Nilsson tar upp frågan om hur viktigt det är att följa upp människor och diskutera det här. Vi har gett ett uppdrag till Röda Korset - de har fått pengar för detta - och det uppdraget pågår som bäst.
Jag ska bara nämna det med några få ord. Riskerna med att återvända är naturligtvis en central fråga i asylprocessen. Men Svenska Röda Korset driver nu, med ekonomiskt stöd av regeringen, ett projekt för återvändande till Serbien, Kosovo och Irak, med stöd för en social återintegrering i hemlandet. I det här projektet ingår att följa upp den generella situationen efter återvändandet, och det ser jag som mycket värdefullt.
Till Metin Ataseven ska jag bara säga att det naturligtvis är viktigt att fundera över de här frågorna och göra det i stora sammanhang. Vi för samtal med irakiska regeringsrepresentanter och påpekar ständigt vikten av att man ska visa större ansträngningar för att stärka genomförandet av de mänskliga rättigheterna.
Att föra in information i asylprocessen är naturligtvis viktigt i varje enskilt ärende, och det kan ske genom att man också lämnar rapporter, skrivelser etcetera till Migrationsverket och till databasen Lifos, där fakta om länder och situationer samlas. Det är också ett sätt att hantera det här på.
Till övriga frågor får jag återkomma i nästa inlägg.
Anf. 63 Robert Halef (Kd)
Fru talman! Den 24 oktober ringde en irakier som heter Harath mig. Han ringde mig från förvaret i Göteborg. Polisen hade skjutsat honom till förvaret efter ett rutinförhör i Södertälje.
Han har avvisats till Irak, till Bagdad.
Den 31 oktober var han i den kyrka som vi allihop har omnämnt här i dag. Han träffade sin svåger. En timme efter att han hade avvikit från kyrkan blev hans svåger mördad.
Jag undrar ibland om vi känner till hur situationen är i Bagdad när vi skickar tillbaka människor till denna osäkra framtid - eller vi utsätter dem snarare nästan för förföljelse, förtryck och kanske så småningom död.
Säkerhetsläget för kristna och andra religiösa minoriteter i Irak är i dag kritiskt. Migrationsministern säger i sitt interpellationssvar att asylsökande ska få en individuell prövning av sitt skyddsbehov och så vidare och samtidigt att regeringen inte har någon roll i asylprocessen.
Jag har en helt annan bild. Jag tycker att det är dags att ompröva den bild som migrationsministern har i den här frågan. Det är ett mycket märkligt svar. Migrationsministern menar att regeringen inte har någon roll i asylprocessen. Så fungerar det knappast i praktiken.
Migrationsverket agerar knappast som fristående aktör. Statliga institutioner är tillsatta för att genomföra vad politiska organ har kommit överens om. De lagar, direktiv och riktlinjer som verket och domstolarna måste följa och som formar vår asylpolitik är fastslagna i regeringsbeslut. Ytterst är det regeringen och migrationsministern som har ansvaret för att säkerställa att de system vi har ger irakiska asylsökande skydd när det gäller mänskliga rättigheter.
Att varje fall ska prövas individuellt är ingen ursäkt för att säga att avvisningarna inte ska stoppas när det finns en trovärdig och kompetent bedömning om att alla människor i ett visst område är hotade exempelvis på grund av deras religion.
Migrationsministern medger att säkerhetssituationen i Irak på sina håll är instabil och att minoriteter, däribland kristna, är särskilt utsatta. Ändå menar ministern att det inte finns behov av några åtgärder.
FN:s flyktingkommissariat har under en längre tid uppmanat Sverige och andra länder att inte skicka tillbaka några flyktingar alls till vissa delar av Irak, däribland Bagdad och Mosul. Man har särskilt uppmärksammat kristna irakier och deras behov av internationellt skydd.
Det är mycket anmärkningsvärt att Sverige under en sådan lång tid ignorerat FN:s uppmaningar, och ännu mer anmärkningsvärt är det att vi fortsätter att göra det nu när det nästan dagligen kommer uppgifter om attacker mot kristna i Irak.
Sveriges agerande har väckt stor uppmärksamhet även internationellt, och det är knappast en bild av vårt land som vi vill visa för omvärlden.
Fru talman! Migrationsministern säger också i sitt svar att domstolen tills vidare kommer att begära inhibition i irakiska ärenden då en sådan begäran framställs av en enskild klagande och att Migrationsverket följer Europadomstolens uppmaning i alla enskilda ärenden om inhibition.
Det är bra .
Anf. 64 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Migrationsministern säger att man för samtal med regeringen i Bagdad. Då är frågan vilken regering man har talat med under de senaste månaderna när det inte har funnits någon.
Någon tog upp att vi följer regelverket och hänvisade till att regeringen inte kan ha någon roll i asylprocessen. Men regeringen kan ha en roll. Regeringen kan ta initiativ till att förändra, och det är det som vi många gånger har begärt här i kammaren under de fyra år som har gått.
Regeringen prioriterar återvändande. Det står i Migrationsverkets regleringsbrev, vilket innebär att Migrationsverket arbetar på uppdrag av regeringen med att underlätta återvändande.
Förra våren hade vi ett seminarium här i riksdagen som handlade om bilden av Sverige. Jag hade bjudit in bland annat en journalist som nyligen hade varit i Bagdad. Han berättade att även om det var mycket svårt i Irak under Saddam Hussein så upplevde människor i många fall en större otrygghet i dag än då.
Det var naturligtvis inte meningen med invasionen av Irak att människor skulle bli otryggare, utan det var för att ge irakierna demokrati som västvärlden gav sig in i Irak en gång i tiden. Men nu har vi en situation med ett oerhört svårt läge. Irak är ett av de länder som är minst säkert i hela världen. Det finns bland dem i tio i topp - jag tror att Irak är tredje eller fjärde landet, om man tittar på listorna.
Nog sjutton måste vi kunna ta ett större ansvar, även vi här i Sverige, och inte bara hänvisa till Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Anf. 65 Roger Haddad (Fp)
Fru talman! Jag är mycket besviken på migrationsministerns svar: Regeringen kan inte ge direktiv. Nej, det är möjligt att regeringen och statsrådet inte kan gå in i enskilda fall. Men vad jag har lärt mig under fyra år med statsvetenskapliga studier är att regeringen styr sina myndigheter med så kallade regleringsbrev. Det gör man varje år, efter det att statsbudgeten är antagen i riksdagen.
Migrationsministern verkar uppenbarligen inte dela vår problembild, utan han går på Migrationsverkets problembild. Som jag sade i mitt förra inlägg, fru talman: En hög tjänsteman sade att Irak var ett framgångsrikt samhälle. Men de kristna minoritetsgrupperna kommer faktiskt från områden där säkerheten är dålig. De erbjuds visserligen att resa till de kurdiska delarna, de norra delarna. Men jag vet inte om den lösningen är så bra.
Vad kan regeringen göra? Jag nämnde den överenskommelse som man slöt 2008. Både i artikel 4 och i artikel 8 står det om särskilda åtgärder för utsatta grupper. Det är ett dokument som regeringen har fattat beslut om i februari 2008.
Om regeringen får information och vi försöker ge en bild och Migrationsverket, Europarådet, UNHCR och andra påvisar att flera av artiklarna i överenskommelsen är kritiska, att det är en kritisk situation, bör då inte regeringen eller statsrådet göra något? Någonting kan väl regeringen göra!
Anf. 66 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! I den här debatten, som handlar om förföljda kristna i Irak, vill jag passa på att också lyfta upp hur särskilt utsatta kristna är i många länder. Jag vill passa att göra det när vi har vår migrationsminister här.
Förföljelsen av kristna är mer utbredd än vad vi tror i det postkristna, sekulära Sverige. Religionsfrihet är en av rättigheterna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och även i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och friheterna. Det blev svensk lag 1995.
Ändå har religionsfrihet haft en mycket låg profil i Sveriges utrikespolitiska policy och i hanteringen av asylsökande. Genom synen att religionen främst är något privat har förståelse av religionsfrihetens innebörd förts till det privata området.
Religionsfriheten är en grundläggande frihet. Det är något som gäller alla och som alla tjänar på, eftersom det skapar förutsättningar för fred, demokratisering, utveckling och de andra mänskliga rättigheterna. Dock är det så att hälften av världens befolkning lever i länder där staten kraftigt begränsar eller förbjuder medborgarnas frihet att tro, lära sig om tro eller utöva tro eller där de förföljs för sin tro.
Därför måste de kristna irakierna få stanna tills verklig religionsfrihet finns i Irak.
Jag vill passa att avsluta mitt inlägg med att överlämna en rapport till migrationsministern från Svenska missionsrådet som just handlar om religionsfrihet och som jag tror kan vara av intresse.
Anf. 67 Annika Lillemets (Mp)
Fru talman! Det var skönt att höra att ministrar har möjlighet att göra något, att grundlagen inte hindrar dem från att gör något i svåra situationer, att man faktiskt kan ge direktiv till myndigheter om hur de ska jobba.
Då tycker jag att det vore på sin plats att göra det i detta akuta läge, där det faktiskt gäller att rädda liv - inte chansa och skicka tillbaka människor. Att utvärdera är bra, och det är klart att vi ska utvärdera. Men om vi då kommer fram till "Jo, det var farligt, de som vi skickade tillbaka blev dödade, de blev torterade", då tycker jag att det är bättre att vi för tillfället struntar i just den typen av utvärdering - med all respekt för utvärderingar, för även jag tycker att utvärdering är bra. Vi bör faktiskt se till att skydda människor så att de inte behöver riskera livet.
Jag önskar verkligen att ministern, regeringen och vi alla hjälps åt för att i första hand rädda liv. När det sedan blir fred i Irak kommer säkert många att vilja återvända till sitt hemland, många av dem som nu har fått en fristad här i Sverige eller åtminstone borde få en fristad här i Sverige.
Jag hoppas på handling!
Anf. 68 Ulf Nilsson (Fp)
Fru talman! Först vill jag tacka statsrådet för informationen om uppdraget till Röda Korset om att skaffa information om förhållandena i bland annat Irak. Vi vill gärna diskutera hur det kan utvecklas till att ännu tydligare bidra till att utvärdera vilken faktagrund som våra myndigheter fattar beslut på i flyktingärenden, för det är väldigt viktigt.
Jag delar verkligen med hjärtat åtskilliga talares engagemang för förföljda i Irak. Jag har alltid varit drivande för en svensk human och öppen flyktingpolitik. Men vi kan ändå inte - det är inte ett sätt att smita undan ansvaret - komma ifrån att besluten slutligen fattas i domstol. Det är ett system som i grunden är mycket mer rättssäkert för individen än det system som vi hade före 2006.
Det är inte samma sak som att vi säger att lagar om flyktingpolitik är av Gud givna och eviga - tvärtom. Vi i Folkpartiet har hela tiden varit både drivande och öppna för diskussioner om olika typer av förtydliganden och om förändringar i så livsviktiga beslut som flyktingfrågor.
Men det engagemanget innebär inte att vi vill gå tillbaka politikerstyrning av självständiga domstolar. Däremot innebär det att vi vill ta en aktiv del i lagstiftningen och förändra lagar och förordningar när det är nödvändigt.
Sedan känns det ändå i dag så - vilket jag tycker är positivt mitt i alltihop - att Migrationsverket faktiskt hittills har följt Europadomstolens uppmaningar i alla enskilda fall.
Jag tror att vi kan utveckla svensk flyktinglagstiftning mycket och även hitta nya vägar för att ta ännu större individuella och humana hänsyn.
Anf. 69 Abir Al-Sahlani (C)
Fru talman! Jag vet att timmen börjar bli sen och att vi kanske har uttömt detta ärende. Men jag hoppas att statsrådet känner det engagemang som vi känner och den frustration som vi kanske känner när vi möter våra medmänniskor och väljare i detta sammanhang. Detsamma kanske gäller även andra som har sitt ursprung i Irak när de möter sina systrar och bröder - man kan känna att man har svikit det förtroende som man har fått.
Återigen vill jag uppmana: Låt oss ha en dialog om hur vi kan göra för att få dessa människor att känna att de inte blir orättvist behandlade och att känna sig sedda, att man tar hänsyn till den situation som råder i Irak.
Jag menar inte att statsrådet ska gå in i enskilda fall och börja förändra eller peka - jag känner mycket väl till det grundlagsförbud som finns. Jag hoppas att vi kan ha en levande dialog kring detta.
Ett tips som vore bra att ta upp här är att många av de beslut som fattas i domstolar kanske inte alltid bygger på aktuell information om landet. Ett snabbare utbyte av ständigt uppdaterad information mellan domstolarna - både UD och Migrationsverket tillhandahåller informationen - skulle ge bättre beslutsunderlag som flera av oss här och de asylsökande skulle känna sig mer förankrade och bekväma med.
Jag är mer ute efter samarbetsformer, statsrådet, och hur vi kan få dessa människor att känna att de har blivit sedda och rättvist behandlade av vårt system, som är så bra.
Anf. 70 Shadiye Heydari (S)
Fru talman! Det finns ett kurdiskt talesätt, nämligen sham shakra belam welat shirinteré. På svenska motsvaras det av borta bra men hemma bäst.
Ingen skulle frivilligt lämna sitt hemland om man inte är tvungen att göra det. Många gör det på grund av krig och förtryck. Jag är själv en av dem. Jag vet hur människorna upplever situationen, och det sade jag också inledningsvis.
Fru talman! Statsrådet sade att han inte kan lägga sig i dessa ärenden. Men det handlar inte om det. Du har ansvar och kan ge direktiv om att det ska göras en noggrann utredning och att man ska titta på rättssäkerheten för dessa människor i Irak. Det var det jag begärde. Jag vill stoppa utvisningarna av dessa människor, det vill säga kristna minoritetsgrupperna från Irak. Man ska titta på rättssäkerheten först och deras levnadsförhållanden innan man gör något.
Anf. 71 Tobias Billström (M)
Fru talman! Det kan vara värt att repetera ordningen en gång till. Det finns en grundlagsfäst ordning i Sverige. Den säger att jag inte får lov att lägga mig i myndigheternas handläggning av enskilda ärenden. Migrationsverket och migrationsdomstolarna i domar och beslut tar fortlöpande ställning till hur situationen i Irak utvecklas och vilken betydelse som detta har för den enskilda asylsökande. Det är alltid en individuell bedömning som görs. Det ankommer alltså inte på medlemmar av regeringen att föra fram en uppfattning om hur praxis ska utformas i det här sammanhanget. Det är en helt felaktig uppfattning att det förhåller sig på det viset.
Om jag anser att det finns behov av att ändra utlänningslagens skyddsbestämmelser tar jag initiativ för att regeringen ska lämna en proposition till riksdagen - ingenting annat.
Regeringen har i dag inte någon roll i asylprocessen. Den styrs av lagar och förordningar. Det är något helt annat. Det är inte politiska beslut i vare sig individ- eller gruppärenden. Att ingripa i en rättsprocess - det är vad asylprocessen är - är egentligen grund för en KU-anmälan. Därför är det också viktigt att tänka på att Roger Haddad, som pratar om regleringsbrev och så vidare, inte heller är inne på rätt spår. Ett regleringsbrev kan inte användas för att påverka domstolsprocesser. Jag hoppas att Roger Haddad inte tror att justitieministern skriver in i Domstolsverkets regleringsbrev att tillämpningen av lagstiftningen ska ske på ett visst sätt. På samma sätt kan inte jag skriva in i Migrationsverkets regleringsbrev att de ska tillämpa lagstiftningen på ett visst sätt. Det sker endast genom domstolsbeslut. Domstolar i Sverige är självständiga i förhållande till riksdagen och i förhållande till regeringen.
Sedan ska jag kort beröra frågan om UNHCR eftersom interpellanten tog upp den frågan. Det är inget anmärkningsvärt att utlänningslagens bestämmelser och tillämpningen av dem ibland skiljer sig från UNHCR:s rekommendationer. Självklart är det önskvärt att alla stater som har åtagit sig att följa konventionen, liksom även UNHCR, så långt det är möjligt gör samma bedömningar. Men ibland förekommer det skiljaktigheter i rättstillämpningen i olika länder, även när det gäller sådana saker som skyddsgrunder som är gemensamma, till exempel de i flyktingkonventionen. Detta är ett av flera skäl till regeringens strävan efter ett gemensamt asylsystem för Europeiska unionen så att vi åtminstone ska komma till rätta med de skiljaktigheter som finns mellan EU:s medlemsstater.
Den svenska instans- och processordningen är utformad för att säkerställa en hög grad av rättssäkerhet, särskilt genom möjligheten att överklaga och få sin sak prövad i domstol i ett tvåpartsförfarande med stora möjligheter till muntlig förhandling. Jag ser ingen anledning som helst, inte heller efter kvällens debatt, att ifrågasätta den svenska ordningen, som ger goda förutsättningar för domar och beslut som respekterar flyktingkonventionen.
Flera har tagit upp frågan om information i kväll. Information kan föras in på flera olika sätt. Jag tycker att det är viktigt att man håller ögonen på detta. Det är kanske genom att i varje enskilt ärende föra fram bevis om läget i det aktuella området eller det aktuella landet eller genom att lämna rapporter, skrivelser etcetera till Migrationsverket och till databasen Lifos, där fakta om länder och situationer samlas. Vi har fri bevisprövning. Det är alldeles utmärkt om man lämnar in den typen av information som kan användas i domstolsprocesserna. Även detta är en stor framgång med den nya ordningen, som riksdagen i bred enighet, över partigränserna, inklusive Socialdemokraterna som tog initiativ till exakt den ordning som vi har nu, fattade beslut om 2005.
Anf. 72 Robert Halef (Kd)
Fru talman! Som situationen ser ut i Irak är jag förvånad över att vi skickar tillbaka fler än hälften av de asylsökande från Sverige till Irak.
Senast i går tog Europeiska unionens utrikesministrar upp frågan om de kristna irakiernas situation i Irak. Vi får så småningom ta del av protokollet och se vad de har kommit fram till. Man är orolig för det eskalerade våldet och förföljelsen som pågår mot gruppen. Europeiska utrikesministrarna hade frågan på sin dagordning i går.
Skyddet av kristna och andra minoriteter i Irak bör stärkas. Att komma till rätta med säkerhetssituationen är avgörande för att på sikt bygga stabilitet och få en utveckling i landet. Som en tidigare talare sade här vill ingen lämna sitt hemland om man inte har en anledning till det. Många av de irakiska bröder och systrar som finns här i Sverige trivdes bra i sitt hemland, men de har blivit tvingade på grund av förtrycket och förföljelsen att lämna sina rötter.
Fru talman! Irakiska kristna flyktingar är extra utsatta i sitt hemland på grund av sin kristna tro. Jag lider med dem. Jag lider med deras anhöriga som finns här som åhörare i dag. Det känns som att vi måste säga till dem: Tyvärr kan vi inte göra något för er, trots att ni har rätt till att få stanna i Sverige, trots att ni har rätt till asyl. Men det finns en massa regler som styr situationen eller som styr systemet där vi inte kan följa upp våra åtaganden i fråga om internationella överenskommelser om flyktingstatus.
Migrationsverket har varit mycket kyligt när det gäller att ta in information om den systematiska förföljelse som pågår mot de kristna i sin bedömning. Det är uppenbart att det är just den religiösa tillhörigheten som ligger bakom förföljelserna. Så länge detta pågår borde de få stanna kvar i Sverige.
Anf. 73 Tobias Billström (M)
Fru talman! Låt mig säga att jag tycker att debatten i kväll har varit bra, belysande och lång. Men det är ett viktigt ärende, och då ska vi ägna den tid som behövs för att reda ut frågorna.
Vi har ett bra och välfungerande asylsystem i Sverige som vi har all anledning att vara stolta över. Jag tror inte att det finns något annat land i världen som lägger ned så mycket pengar och så mycket tid på att få en rättssäker och välfungerande process till stånd när det gäller att avgöra asylärenden. Jag kunde inte låta bli att tänka på det när jag hörde till exempel Bodil Ceballos prata om vår inhumana deportationspolitik och så vidare.
Sverige är det land i Europa som har tagit emot flest asylsökande från Irak. Vi är det land som vidarebosätter flest människor i förhållande till vår storlek. Vi är det land som ger mest bidrag till FN:s flyktingorganisation UNHCR. Ändå står Bodil Ceballos här och säger att vi borde ta större ansvar. På vilket sätt skulle vi kunna ta större ansvar än vad vi redan gör? Det ställer jag mig frågande till.
Det är viktigt att peka på, och det får bli mina slutord till interpellanten, att trots att säkerhetsläget gradvis har förbättrats i Irak är situationen på sina håll instabil. Så är det, och regeringen ser med oro på den utvecklingen. Vi kommer alltjämt att erbjuda de människor som kommer till vårt land och söker asyl möjligheten att få sin sak prövad, men den som får sin sak prövad måste också respektera när svaret blir ett nej. Det är viktigt att understryka detta, för vi har reglerad invandring till Sverige. Vi har inte fri invandring, och det förutsätter att människor är beredda att underkasta sig prövningen på samma sätt som vilken annan domstolsprövning som helst.
Det gäller också medlemmar ur de befolkningsgrupper som kommer från Irak. Ingen är undantagen. Alla omfattas. Ingen är undantagen från kravet att prövas, men alla omfattas av rätten till juridiskt biträde och av att få sin sak prövad.
Det får bli mina slutord i den här debatten, som jag tycker på ett bra sätt har belyst utmaningarna och behovet av att stå upp för en väl fungerande asylprocess.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.