Kronans styrka

Interpellation 2018/19:210 av Edward Riedl (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-04-24
Överlämnad
2019-04-25
Anmäld
2019-04-26
Sista svarsdatum
2019-05-09
Svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Under Magdalena Anderssons tid som finansminister har den svenska kronan tappat mycket i värde jämfört med de flesta andra valutor. Den som reser utomlands märker det alltför tydligt. Det som importeras till Sverige blir dyrare. Den svaga svenska kronan har dessutom inneburit att det blir rea på den svenska börsen för utländska investerare. Finansministerns politik har gjort Sverige till ett relativt sett fattigare land under hennes år.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Tycker ministern att det är ett problem att kronan blivit så svag som den är i dag, och avser ministern att vidta några åtgärder i sammanhanget?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:210, Kronans styrka

Interpellationsdebatt 2018/19:210

Webb-tv: Kronans styrka

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om den senaste tidens försvagning av den svenska kronan och vilka åtgärder jag avser att vidta för att återskapa förtroendet för svensk finanspolitik och därmed stärka värdet på vår valuta.

En viktig faktor för växelkursen på kort sikt är penningpolitiken. Riksbanken beskriver i sin senaste redogörelse för penningpolitiken att en mer expansiv penningpolitik i Sverige har bidragit till en svagare kronkurs. Riksbankens bedömning är att försvagningen av kronan under 2018 huvudsakligen berodde på en kombination av förväntningar på en mer expansiv penningpolitik i Sverige och en ökad oro på de finansiella marknaderna. Den finansiella oron orsakades bland annat av handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina, osäkerhet kring Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen och tecken på en avmattning i världsekonomin. Svenska kronan har historiskt visat tendenser att försvagas när oron på finansmarknaderna tilltar. Perioden kring årsskiftet utgör inget undantag, och i många mindre ekonomier har växelkursen försvagats.

I detta sammanhang vill jag också påminna om att svensk ekonomi under de senaste åren har utvecklats starkt. Trots en osäker omvärld är Sveriges ekonomiska utgångsläge gott. Ordning och reda råder i de offentliga finanserna. Det finansiella sparandet uppgick 2018 till 0,9 procent av bnp. Överskotten i de offentliga finanserna har bidragit till att den konsoliderade bruttoskulden sjunkit till ca 39 procent av bnp 2018. Statsskulden har samtidigt minskat till ca 26 procent av bnp, vilket är den lägsta statsskuldskvoten sedan 1977. Sysselsättningsgraden är samtidigt den högsta på över 25 år. Sverige står därmed väl rustat att lösa de samhällsproblem vi står inför.


Anf. 27 Edward Riedl (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Den svaga svenska kronan debatteras numera flitigt i Sverige. Inte minst för alla de människor som på ett eller annat sätt reser utomlands blir det smärtsamt tydligt att den svenska kronan har tappat väldigt mycket i värde. Vi är ett resande folk och reser mer än medborgare i många andra länder, givetvis till följd av att vi i grund och botten är ett rikt land. Det gör att vi märker när den svenska kronan har blivit så här svag. Dollarn, euron och bahten är betydligt dyrare än för bara några år sedan.

Det här är givetvis allvarligt, och det finns stora risker kopplade till att valutan blir alltför svag. Inte minst finns det en risk att ägandet på den svenska börsen riskerar att spädas ut med mer utländskt ägande när man väldigt billigt kan köpa in sig i företagen. Det gör att vi långsiktigt riskerar att förlora den lokala kopplingen i en del företag.

Prognosen är att dollarn inom ett par år kommer att kosta uppemot 12 kronor. När vi hade en alliansregering var priset på dollarn ett tag nere under 6 kronor, fru talman. Men det är nu länge sedan det såg ut så.

När finansministern berättar hur bra det går för Sverige jämför hon Sverige under högkonjunktur med Sverige under lågkonjunktur. Jag tycker, fru talman, att det är ett lite oärligt sätt att försöka mäta svensk ekonomis styrka. Jag förstår att man kan komma undan med det i en del debatter, men låt mig ta ett exempel. Jag är en av alla i Sverige som tycker om att cykla och ligger just nu i träning för årets Vätternrundan. Låt mig göra den enkla jämförelsen att det ibland är uppförsbacke och ibland nedförsbacke precis som det ibland är global högkonjunktur och ibland global lågkonjunktur. Man kan inte mäta farten i uppförsbacke med hur det går i nedförsbacke, utan man måste mäta sig med alla andra som cyklar uppför eller åker utför. Det är ju en himla skillnad på hastigheten, och så är det givetvis för ekonomin också.

Det man måste mäta är relativt sett hur Sverige presterar kontra andra länder runt omkring oss i högkonjunktur respektive lågkonjunktur. Där har Sverige halkat efter, fru talman, under de år som Magdalena Andersson har varit finansminister. Det är en av förklaringarna till den allt svagare svenska kronan. Omvärlden tror inte längre på styrkan. Omvärlden ser att vi presterar sämre. Produktiviteten per capita sjunker. Vi har ett lågt offentligt sparande i en global högkonjunktur som är hetare än på länge. Allt det här sammantaget gör att vi relativt andra länder presterar sämre. Därför blir den svenska kronan svag.

Min fråga till finansministern var egentligen två frågor. Är den svaga svenska kronan ett problem eller inte? Det är en ja eller nej-fråga - antingen är det ett problem eller så är det inte ett problem. Om det är ett problem, avser ministern då att göra någonting i den ekonomiska politiken från regeringens sida för att försöka vända den utvecklingen? Jag menar att man måste ha ekonomiska reformer i botten som stärker svensk ekonomi om man på allvar vill lösa problemen med den svaga svenska kronan.


Anf. 28 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tänker återkomma till liknelsen med cykeln. Det är helt korrekt att det är enklare att cykla snabbt i nedförsbacke än i uppförsbacke. Det är precis därför man tittar på det strukturella sparandet när man jämför offentliga finanser - tanken är att se hur statsfinanserna ser ut om det är platt och varken är uppförsbacke eller nedförsbacke. Där kan jag konstatera att det strukturella sparandet har förbättrats kraftigt under de år som jag har varit finansminister jämfört med hur läget var när jag tog över statsfinanserna.

När Moderaterna satt i regeringsställning var underskottet inte som allra störst under finanskrisen när uppförsbacken var som brantast utan 2014 när det inte längre var någon uppförsbacke. Det var då Moderaterna genomförde stora, ofinansierade skattesänkningar och skickade notan till framtida generationer.

Kronkursen beror på många olika saker. Riksbanken som ju driver penningpolitiken i Sverige gör, precis som jag sa tidigare, själv bedömningen att den expansiva penningpolitiken är en viktig förklaring till att kronan minskar i värde. Att problemet skulle vara bristande tilltro till svensk finanspolitik har jag aldrig hört någon säga. Det faktum att vi behöver betala otroligt låga och till och med negativa räntor för den svenska statsskulden tyder på att Edward Riedl inte behöver vara orolig för just den saken.

Vi har en flytande växelkurs. Det gör att växelkursen rör sig. Den rör sig ibland uppåt och ibland nedåt, och det finns både för- och nackdelar med en lite svagare växelkurs. Det finns också nackdelar med en väldigt stark växelkurs. När det till exempel var en växelkurs mot dollarn på 6 kronor var det en stor diskussion med den svenska exportindustrin om att det gjorde att det var svårt att exportera till USA. Om man har en starkare krona blir det lite billigare att åka på semester, men det kan bli lite svårare för svensk exportindustri. Har man en lite svagare krona är det dyrare när man åker på semester utomlands, men det blir lättare för svensk exportindustri att exportera. Och har man under en lång period en svag krona är risken att omvandlingstrycket i industrin inte blir tillräckligt starkt så att man lutar sig tillbaka och glider på en låg växelkurs snarare än att genomföra de produktivitetshöjande insatser som är långsiktigt nödvändiga.


Anf. 29 Edward Riedl (M)

Fru talman! Självklart är det så som ministern beskriver, och det pågår just nu en debatt om varför den svenska kronan är så svag. Det finns många teorier om detta. Givetvis har Riksbanken sin del i detta. Jag menar, fru talman, att Riksbanken har lite för stor del i den debatt som förs just nu. Jag tror, och jag kan givetvis ha fel, att vi kommer att diskutera andra saker mer som faktiskt påverkar den svenska kronan den kommande tiden, för det här är enligt de flesta bedömare inte ett tillfälligt problem utan ett problem som ser ut att accelerera.

Den här regeringen, som Magdalena Andersson har varit finansminister i under fem år, gör Sverige till ett fattigare land relativt vår omvärld. Sverige blir fattigare.

Det är därför det blir dyrare när vi åker utomlands. Det är därför vi snart får betala dubbelt så mycket för dollarn jämfört med när vi hade en alliansregering. Det är därför bahten är mycket dyrare. Det är därför euron är mycket dyrare. Det är därför vi får betala 1 krona och 50 öre för den danska kronan. Vi kan fortsätta och göra listan hur lång som helst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har under den här regeringen blivit ett fattigare land. Kronkursen är något som kommer att diskuteras betydligt mer. Det är jag övertygad om.

Riksbanken påverkar såklart också med räntepolitiken.

Min liknelse med cykeln var ett sätt att förklara att man måste mäta sig med andra länder i samma konjunkturläge, det vill säga att man måste mäta sig med andra cyklister som cyklar i uppförsbacke eller i nedförsbacke. Man kan inte säga: Titta jag cyklar mycket snabbare i nedförsbacke än ni gjorde i uppförsbacke. Att mäta uppförsbacke mot nedförsbacke är ett oärligt sätt att försöka mäta den ekonomiska styrkan i ett land. Det är orimligt att göra på det sättet.

Den här regeringen, som Magdalena Andersson är finansminister i, gick till val 2014 på att vi skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är ett mål som i grund och botten är bra. Det mäter Sverige relativt sett andra länder i Europa. Då kan man se om man lyckas bli bättre eller sämre gentemot andra länder.

Det som hände när vi bytte regering och Magdalena Andersson tog över finanspolitiken var att Sverige rasade, från plats 12 till plats 17 eller 18 eller var vi nu ligger. Vi har rasat i de mätningarna, relativt sett andra länder i Europa. Vi har väl haft den sämsta utvecklingen i praktiken i Europeiska unionen, i relativa termer.

Vad gör den här regeringen då? Försöker den lösa problemet med hjälp av reformer för att stärka svensk ekonomi eller se till att fler kommer ut på arbetsmarknaden? Nej, den avskaffar målet.

Så kan man göra. Man kan sminka över politiken. Men faktum är att den svenska kronan är flytande på en fri marknad. Andra länder kommer att värdera den politik som bedrivs här. Och det har andra länder gjort. Kronkursen är ett resultat av det. Magdalena Andersson och hennes regering har gjort Sverige till ett relativt sett fattigare land under de år som hon har varit finansminister. Det är ett problem.

Fru talman! Jag lyssnar på finansministern. Jag tolkar henne som att hon är lite smånöjd, som att hon tycker att det finns lite för- och lite nackdelar med att kronkursen är extremt lågt värderad. Det kan man givetvis tycka. Man kan säga att det inte gör särskilt mycket att det blir lite dyrare när vi åker på semester.

Faktum är att det finns stora risker för den svenska ekonomin på lång sikt ifall vi presterar sämre än alla jämförbara länder. Då har vi ett långsiktigt problem i det här landet. Vi riskerar också att tappa ägandet i företag som har funnits här under lång tid, som har byggt svensk ekonomi otroligt stark och som gör att vi har det generösa välfärdssamhälle som jag tror att vi alla värnar och vill vårda.


Anf. 30 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Oj, man skulle bli väldigt uppskrämd om det fanns någon enda extern, oberoende bedömare, som inte var betald av Moderaterna eller någon borgerlig tankesmedja, som gör samma analys som Edward Riedl. Men det har jag aldrig hört - tvärtom!

När jag är ute och träffar investerare eller externa bedömare och internationella organisationer, som Internationella valutafonden, OECD eller EU-kommissionen, öser de tvärtom beröm över den ekonomiska utvecklingen i Sverige. De berömmer våra exceptionellt starka statsfinanser och att vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin har uppmätts i något EU-land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har överskott i de offentliga finanserna. Vi har den lägsta statsskulden sedan 1977. Vi har snabbat på hur snabbt nyanlända kommer i arbete. Vi har en extremt stark utgångspunkt i den svenska ekonomin. Vi har också haft hög tillväxt per capita när vi tittar på bnp per capita de senaste fyra åren. Den har varit starkare än i de allra flesta länder som vi brukar jämföra oss med.

Om det finns någon kritik gentemot finanspolitiken som jag har hört är det inte att den inte är långsiktigt ansvarstagande, utan möjligen att det vore bra om jag lättade lite på plånboken för att på så sätt underlätta för Riksbanken att föra en något mindre expansiv penningpolitik. Det är den enda kritiken som jag har hört utifrån.

Men, Edward Riedl, berätta gärna för mig vilka externa bedömare som delar din analys. Den låter oerhört hemsnickrad.


Anf. 31 Edward Riedl (M)

Fru talman! Låt oss börja med målet som regeringen hade inför valet 2014. Regeringen tog över plats 12 i EU-statistiken. Det är inte en borgerlig tankesmedja - om man nu inte kallar EU för en borgerlig tankesmedja. Det får man absolut göra. Men i så fall får finansministern förtydliga vad hon menar. Jag trodde att vi båda kunde lita på EU-statistiken och ta vår utgångspunkt i den. Vi kanske har olika uppfattningar om det också. Men jag tar min utgångspunkt där.

Den här regeringen hade som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet. År 2014 låg Sverige på plats 12. För att ta min liknelse med cykeln i uppförsbacke och nedförsbacke var det global lågkonjunktur, och vi var i en uppförsbacke. Det var tungt att trampa. Men Sverige låg på plats 12.

Finansministern och den här regeringen tog över, och vi har haft global högkonjunktur. Vi har haft nedförsbacke. Det som har hänt är att vi har rasat i statistiken. Andra länder har, för att använda den liknelsen, cyklat förbi Sverige. Vi har rasat till plats 17 bland EU:s länder. Då avskaffar den här regeringen helt enkelt målet och säger: Vi slutar mäta mot det här.

Var skälet då, fru talman, från finansministerns och regeringens sida att man tyckte att EU var en borgerlig tankesmedja och att den statistiken inte var tillförlitlig? Var det därför man slutade mäta mot det? Jag köper inte riktigt det. Man har bara avskaffat målet.

Givet det som debatten gäller i dag är den låga räntan hos Riksbanken en delförklaring. Den här debatten kommer att fortsätta. Min övertygelse är att en stor del av skulden kommer att landa på den här regeringens ekonomiska politik och avsaknad av reformer för att göra Sverige, relativt sett andra länder, mer konkurrenskraftigt.


Anf. 32 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Edward Riedl kunde räkna upp noll externa bedömare som delar hans uppfattning om att det är regeringens ekonomiska politik som är orsak till den svaga kronan - noll. Det är en hemmasnickrad teori. Jag har aldrig hört den någon annanstans. Kanske är det sådant man ägnar sig åt när man sitter i opposition och funderar över vad man ska säga i en interpellationsdebatt.

Edward Riedl försöker blanda bort korten och tala om EU:s arbetslöshetsstatistik, som jag självklart aldrig har ifrågasatt. Men det här handlar inte om det i första hand, utan det handlar om kronans värde. Edward Riedl har i sin argumentation om att den svaga valutakursen beror på regeringens politik inte kommit med något exempel på någon extern bedömare som delar den synen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi såg under förra mandatperioden till att beta av det stora underskott som vi ärvde av den moderata regeringen. Underskottet berodde inte på att det i slutet av alliansåren var finanskris eller kraftig global nedgång i konjunkturen. Den var tvärtom på väg uppåt. Ändå valde man att genomföra stora ofinansierade skattesänkningar, mest för dem som tjänade mest. Man skickade på så sätt notan till vanliga löntagare, pensionärer och människor som av olika anledningar är sjukskrivna och inte kan arbeta. Man skickade också notan till framtida generationer genom att skuldsätta hela svenska folket för att sänka skatten för dem som tjänar mest.

Det är inte så man bedriver ansvarsfull ekonomisk politik. Det är inte så man bedriver bra konjunkturpolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.