Landsbygdens villkor

Interpellation 2017/18:225 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-11-23
Överlämnad
2017-11-24
Anmäld
2017-11-28
Sista svarsdatum
2017-12-08
Svarsdatum
2018-01-16
Besvarad
2018-01-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Det är viktigt att man kan bo och leva i hela Sverige – i alla avseenden. Det måste finnas en väl utbyggd infrastruktur i hela Sverige och en samhällsservice som möjliggör ett boende utanför storstäderna.

En viktig fråga för många på landsbygden är att man kan utnyttja de möjligheter som ett naturnära boende innebär. Det kan handla om att man kan bygga och bo nära vatten, eller att man kan jaga och fiska i naturen.

För en tid sedan var landsbygdsministern i Ljusdals kommun och pratade om regeringens landsbygdspolitik enligt referat i medierna. Måndagen den 20 november arrangerades ett möte i Ljusdal om regeringens rovdjurspolitik. Bakgrunden till mötet var den omfattande kritik som finns mot regeringen avseende att riksdagens beslut om antalet vargar i Sverige inte följs av våra myndigheter.

Det var en mycket god uppslutning på mötet från företagare inom lantbrukssektorn, hundägare och jägare. Regeringen fick omfattande kritik på mötet för att våra myndigheter inte följer riksdagens beslut och intentioner i den av riksdagens antagna rovdjursproposition under förra mandatperioden.

När Sveriges riksdag fattar beslut så förväntar man sig att en regering följer beslutet och säkerställer att våra myndigheter gör detsamma. Det ingår i de arbetsuppgifter som regeringen har.

I budgetpropositionen säger regeringen följande om landsbygdspolitiken: ”Regeringen kommer att genomföra en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden”.

I rovdjurspropositionen, som är antagen av riksdagen, står det också att man ska ta socioekonomiska hänsyn när man bedömer antalet rovdjur i Sverige, liksom geografisk utbredning.

Riksdagen har beslutat om att antalet vargar i Sverige ska vara 170–270 för att vidmakthålla en livskraftig vargstam. Det är ett beslut som jag står bakom men uppenbarligen inte regeringen då statsrådet Karolina Skog i ett interpellationssvar nu hänvisar till en miniminivå på 300 vargar i Sverige.

I den rovdjursproposition som är antagen står det också att rovdjurstrycket ska ha en jämn fördelning över hela Sverige. För att nå det målet måste minskningen av varg genom licensjaktstilldelning vara omfattande i de mest vargrika länen i Sverige: Gävleborg, Dalarna och Värmland.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

  1. Vilka konkreta åtgärder har statsrådet vidtagit i sin tjänsteutövning för att regeringen och myndigheter ska ta socioekonomiska hänsyn rörande rovdjur i eftersatta kommuner och områden som statsrådet skriver på regeringens hemsida och i budgetpropositionen?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att göra det enklare och billigare att bo och verka på landsbygden för de individer som drabbas av det omfattande rovdjurstrycket?

Debatt

(13 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:225, Landsbygdens villkor

Interpellationsdebatt 2017/18:225

Webb-tv: Landsbygdens villkor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ber om ursäkt för förseningen beroende på trafikproblem på grund av väder och vind, både i luft och på land.

Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag som statsråd har vidtagit i min tjänsteutövning för att regeringen och myndigheter ska ta socioekonomiska hänsyn rörande rovdjur i eftersatta kommuner och områden, som jag skriver om på regeringens hemsida och i budgetpropositionen. Han har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra det enklare och billigare att bo och verka på landsbygden för de individer som drabbas av det omfattande rovdjurstrycket.

Regeringens ambition är, och har under hela mandatperioden varit, att bringa ordning och reda inom svensk viltförvaltning. Det långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Sverige ska ha livskraftiga rovdjursbestånd. Samtidigt ska människor som lever och verkar på Sveriges landsbygd kunna känna trygghet, bedriva jakt och hålla tamboskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar kontinuerligt för att förbättra förtroendet för rovdjurspolitiken. För en snabbare, effektivare och mer likvärdig beslutsprocess gäller numera att ärenden och mål om jakt på stora rovdjur ska handläggas skyndsamt och att beslut om sådan jakt överklagas till Förvaltningsrätten i Luleå. För att domstolarna ska kunna pröva eventuella överklaganden av beslut om licensjakt på varg före jaktstart gäller numera att sådana beslut får fattas senast den 1 oktober.

Rovdjursförvaltningen är regionaliserad. För förankring och trovärdighet inom viltförvaltningen behövs lokalt inflytande, samverkan och reell delaktighet, till exempel så som sker genom viltförvaltningsdelegationerna. I dessa sammanhang finns möjlighet till samråd och faktiskt inflytande i myndigheternas processer. Regeringen värdesätter delegationernas roll i detta sammanhang och har nyligen stärkt det lokala inflytandet genom att utöka delegationerna med två representanter för olika lokala intressen.

Regeringen har också förbättrat möjligheten att ge ekonomiskt stöd till åtgärder för att förebygga och ersätta skador av vilt inom jordbruket. Regeringen har därför gjort stora höjningar av anslaget till detta stöd, från drygt 30 miljoner kronor när regeringen tillträdde till drygt 52 miljoner kronor. För att förenkla att dessa medel kommer till nytta hos enskilda jordbrukare beslutade regeringen den 23 november 2017 om regler som underlättar stöd till nämnda ändamål. Avsikten är att detta ska kunna bidra till den långsiktiga förankringen av rovdjurspolitiken hos de människor som lever och verkar på landsbygden, det vill säga hos de människor vars vardag kan komma att påverkas av rovdjursförekomst.

En hållbar viltförvaltning kännetecknas av balans mellan å ena sidan viltnärvaro och å andra sidan näringsverksamheter och människors livsmiljöer. Regeringens intention är också att ge goda förutsättningar för viltförvaltning som näring och som fritidssysselsättning. Detta kan bidra till att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Viltet är en viktig resurs som ska förvaltas långsiktigt.


Anf. 2 Lars Beckman (M)

Fru talman! Välkommen till debatten, statsrådet Bucht! Du fick uppleva vardagen för oss som bor på landsbygden med försenade flyg och dålig vinterväghållning. Men det är trevligt att du tagit dig hit.

Jag skrev denna interpellation om rovdjur efter ett rovdjursmöte som vi hade i Ljusdal i höstas. Det var ett väldigt stort intresse för mötet. Det var en mycket stor uppslutning och många upprörda känslor den kvällen i Ljusdal i Hälsingland. Folk hade åkt 20 mil för att vara med på mötet.

Om man jämför stämningen på mötet i Ljusdal med det svar som statsrådet nyss presenterade här i kammaren kan man väl säga att det är som skillnaden mellan natt och dag och svart och vitt. På mötet, dit människor hade åkt från hela Gävleborg, var man fly förbannad över den rovdjurspolitik som förs. Man var besviken över Miljöpartiets och Socialdemokraternas politik. Det som upprörde mest kanske var just den brist på hänsyn och respekt som det innebär att bo på svensk landsbygd.

Under förra mandatperioden fattade riksdagen ett klokt beslut om att vi ska ha 170-270 vargar i Sverige. Det var inte så att vi satt i den här kammaren och hittade på det, utan det var omfattande möten runt om i Sverige, inte minst i mitt hemlän, Gävleborg. Där hade vi många möten med alla olika intressenter för att komma fram till hur många rovdjur vi ska ha och att de ska vara spridda över hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att det inte är roligt - det var därför jag frågade om de socioekonomiska hänsynen - när en förskola i Ljusdal inte törs och vill släppa ut barnen på förskolans gård. Det hände också i Ockelbo. Arbetarbladet skrev om förskolepersonalen i Ockelbo som sa: Vi kan ju inte släppa ut barn på gården med risk för varg.

Jag noterade att Länsstyrelsen i Stockholm fattade ett klokt beslut om skyddsjakt på två vargar och sannolikt de två enda vargar som fanns i Stockholm. Då använde man just som argument: Vi är rädda om barnen. Det var ett mycket bra beslut som Länsstyrelsen i Stockholm fattade om skyddsjakt. Men den fråga som man då kan ställa sig är om barnen i Ljusdal är mindre värda än barn i Stockholm? Det måste väl vara rimligt att det är samma lagstiftning och samma tillämpning som gäller oavsett var barnen bor.

Vi vet också efter interpellationsdebatter i höstas här med ett annat statsråd att man numera inte arbetar efter 170-270 vargar i Sverige utan snarare 300, och detta utan att riksdagen har fattat ett nytt beslut. Vad skickar det för signaler till medborgarna i Sverige? Sveriges högsta beslutande församling har fattat ett beslut som medborgarna naturligtvis förväntar sig att våra myndigheter följer. Det vore naturligtvis intressant att höra Sven-Erik Bucht förklara varför regeringen inte säkerställer att våra myndigheter följer riksdagens beslut.

I mitt nästa inlägg tänker jag lägga in rovdjursfrågan i helhetsbilden över dem som bor på landsbygden, hur man känner och upplever regeringens direkt landsbygdsfientliga politik.


Anf. 3 Christian Holm Barenfeld (M)

Fru talman! Landsbygdsministern! En bra politik för hela Sverige är ju grundläggande för att hela Sverige ska leva och att vi har en levande landsbygd. Där oroar dagens politik med alltifrån skattechocker på elbilar, lastbilsskatt med fördyrade transporter som resultat, flygskatt, där vi redan före införandet ser resultatet av indragna flyglinjer i exempelvis mitt eget hemlän, Värmland.

Det är bra med en jord- och skogsbrukspolitik som fungerar. Jag ska senare i dag debattera artskyddsförordningen med miljöminister Karolina Skog - en fråga där det inte händer så mycket från regeringshåll. Om man tar del av vad som har sagts i debatterna här i riksdagen tidigare kan man ju förstå att regeringens två olika partier och miljöministern Karolina Skog från Miljöpartiet å ena sidan och landsbygdsministern från Socialdemokraterna å andra sidan är långt ifrån eniga. Detta gäller också rovdjurspolitiken.

Vi har ett riksdagsbeslut om att det ska finnas 170-270 vargar, som Lars Beckman sa här precis innan. Jag debatterade vargfrågan med miljöministern före jul och fick inte intrycket att riksdagens beslut vägde speciellt tungt där, utan att vi snarare är i behov av fler vargar i Sverige.

Hemma i Värmland bedömer man i dag att det finns ungefär lika många vargar bara i vårt län som riksdagen har beslutat att det ska finnas i hela landet, och då blir det ju lite skevt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det intressant att fråga vad landsbygdsministern gör och vad regeringen gör. Det känns nämligen som att regeringen talar med ganska många tungor, och det låter ungefär lika enigt som det gör på Folk och Försvar i Sälen. Beroende på vilket parti eller departement man representerar har man olika budskap. Det är allvarligt när det gäller vilka signaler vi sänder ut i samhället.

Vår ambition är att vi ska ha en rovdjurspolitik som är hållbar och acceptabel och som har en acceptans i samhället. Vi ska ha en rovdjurspolitik som gör att det går att ha en fungerande landsbygd där man kan bedriva den verksamhet man vill.

Min fråga är därför: Vad gör landsbygdsministern konkret för att vi ska ha en aktiv landsbygdspolitik och en rovdjurspolitik värd namnet - en rovdjurspolitik som fungerar och som det finns respekt för inte bara i riksdagens kammare och innanför tullarna i vår huvudstad utan i de län där vargen faktiskt finns och där personer lever med vargar runt husknuten?


Anf. 4 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag är glad att jag får möjlighet att diskutera landsbygdens villkor, vilket handlar om mycket mer än licensjakt efter varg. Jag ska återkomma till de många olika delarna i detta.

Jag är också glad för det nyväckta intresse som Moderaterna visar för svensk landsbygd. Så var det inte under er regeringstid. Eller är det en ulv i fårakläder som uppträder?

Låt mig återgå till jakten. Regeringens ambition har under hela mandatperioden varit att bringa ordning och reda i rovdjursförvaltningen. Den måste vara hållbar och effektiv. Det är viktigt för att människor ska känna att vi tar detta på allvar.

När denna regering tillträdde hösten 2014 fungerade inte licensjakt efter varg över huvud taget. Det var en enorm oreda i hela rovdjurspolitiken. Det var kaos. Alliansen lämnade över en hiskelig oreda i rovdjurspolitiken, framför allt vad gällde licensjakten.

Fru talman! Enligt statistiken för alliansregeringens sista tre år var det ingen licensjakt efter varg 2012. År 2013 var det tre vargar, och sedan avbröts licensjakten genom domslut. År 2014 var det ingen licensjakt efter varg. Det var alltså tre vargar på tre år.

Fru talman! Denna regering fick rovdjurspolitiken på plats och skapade ordning och reda. Under våra tre första år var det licensjakt på 83 vargar. Jämför det med tre!

Jag tror att det finns anledning för ledamöterna att vara lite självkritiska. Det var total oordning i rovdjurspolitiken när vi tillträdde.

Det är viktigt med lokal närvaro, bland annat genom viltförvaltningsdelegationer. Här finns företrädare för de politiska partierna och för viltförvaltning, friluftsliv, turism och skogsnäring. Det är många olika intressen som ska finnas med för att detta ska bli bra.

Fru talman! Oavsett om vi har en bra representation är grunden för att detta ska fungera att det är ordning och reda och att det finns rättsprocesser som håller. Så var det inte tidigare. Det upphävdes av Högsta förvaltningsdomstolen, och det var till och med så att EU-kommissionen drev ett ärende mot Sverige. Det var total oreda inom licensjakten efter varg, men det har denna regering ställt till rätta.


Anf. 5 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för statsrådets inlägg.

Jag vet inte vem det är statsrådet försöker tala till. Det kan i alla fall inte vara till Sveriges jägare, för de vet hur det ligger till. Det kan inte vara till dem som bor på landsbygden, för de ser effekterna av Miljöpartiets och Socialdemokraternas politik. Kanske blir någon SSU:are som läser detta protokoll sedan imponerad av statsrådet, men de som bor på landsbygden i Ljusdal blir inte imponerade.

Jag tror att man måste sätta in Miljöpartiets och Socialdemokraternas misslyckade rovdjurspolitik i ett större sammanhang. Varför var folk så förbannade i Ljusdal den där kvällen? Jo, jag tror att det är den sammantagna effekten.

Jag tror att det beror på skattechocken på drivmedel. Det är den största höjningen i Sveriges historia med automatisk uppräkning av skatten utan politiska beslut. Jag tror att det beror på fordonsskatten, som ska chockhöjas på bilar som används på landsbygden - på dieselbilar, som Miljöpartiet vill förbjuda.

Jag tror att det beror på bristfällig vinterväghållning. Jag är helt övertygad om att landsbygdsministern inte läser Hela Hälsingland, men hade han gjort det hade han sett bil på bil som de senaste veckorna åkt av vägen.

Jag tror att det beror på nedsläckt gatubelysning på statliga vägar och på tvångsombildning av statlig väg i Hälsingland till enskild väg. För att spara 15 000 per år beslutade Trafikverket att lägga ut 500 000 kronor för att ombilda en väg.

Jag tror att det beror på att Telias kopparnät släcks ned, vilket vi kunde läsa om i förra veckan, och det senaste påfundet att man inte ska få elda i sin vedspis som man har i köket för att kunna laga mat.

Jag tror att det beror på flygskatten, som ni inför.

Fru talman! Jag har inte ens nämnt kilometerskatten, energiskatten och nedsläckningen av kärnkraften. Jag skulle kunna tala i två minuter till om all landsbygdsfientlig politik ni för.

Jag tror att det är därför folk blir så förbannade och att 50 personer kommer till Ljusdal en kväll för att diskutera rovdjurspolitiken. De är helt enkelt fly förbannade över att riksdagens beslut inte följs. Jag har stor förståelse för att den som är småjordbrukare i Ljusdal blir ledsen och förbannad över att hans oro och småföretagsamhet inte tas på allvar när varg, björn eller andra rovdjur stryker runt hörnet.

Då är vi tillbaka till min interpellation. Vad har regeringen gjort för att kompensera? Ni skriver på er hemsida att ni ska ta socioekonomiska hänsyn och att man ska kunna bo och leva i hela Sverige. Det är fina ord som alla partier ställer upp på. Det finns ingen som har en annan uppfattning. Det finns ingen som har en annan uppfattning än att det ska vara ordning och reda i rovdjurspolitiken. Problemet är bara att den politik ni för är det rakt motsatta, precis som jag sa i mitt förra anförande.

Det vore roligt om ni hade någon liten åtgärd som gjorde det enklare att bo i Hälsinglands inland eller i Gästrikland. Statsrådet skulle kunna säga att ni har höjt a-kassan eller andra bidrag. Men det är inte det människor efterfrågar, utan att man faktiskt ska kunna bo och leva i hela Sverige. Då är rovdjurspolitiken en viktig del, men precis som statsrådet sa är det givetvis helheten av politiken som är viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Valet i september ger väljarna möjlighet att utvärdera vad Socialdemokraterna sa före valet och vad Miljöpartiet i regeringen beslutade efter i rovdjurspolitiken.


Anf. 6 Christian Holm Barenfeld (M)

Fru talman! I landsbygdsministerns svar finns stora likheter med svaren man får på andra interpellationer från andra statsråd oavsett ämne. De handlar om vad som hände i Sverige under alliansregeringen, och då hände det mycket. Det är i och för sig bra att regeringen fokuserar på vad Alliansen gjorde, och det vore också bra om man gjorde mycket av det Alliansen gjorde och skulle vilja göra.

Däremot handlar det väldigt lite om vad landsbygdsministern gör. Det var just den frågan som ställdes: Vad är landsbygdsministerns politik? Vad gör landsbygdsministern för att rovdjurspolitiken ska bli förbättrad? Vad gör landsbygdsministern för att landsbygdspolitiken och politiken för hela Sverige ska bli bättre? Det var detta som både Lars Beckman och jag ställde frågor om.

Jag kan inte se hur skattechocker på dieselbilar, lastbilsskatt som fördyrar transporter, flygskatt som innebär nedlagda flyglinjer eller oenighet inom jord- och skogsbrukspolitiken mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna, som fördröjer bland annat utredningar om artskyddsförordningen och ställer till det ganska mycket, kan gagna Sverige.

Nu har landsbygdsministern använt ett av sina inlägg till att berätta vad alliansregeringen gjorde, och han tycker - inte helt överraskande - att alliansregeringen inte gjorde rätt saker. Men jag ger landsbygdsministern en ny chans: Vad har regeringen gjort, och vad avser ministern att göra för att få ordning på dessa frågor? Det gäller alltså inte vad Alliansen gjorde, och ministern behöver inte ens säga vad Alliansen avser att göra. Vad avser ministern att göra under återstoden av sin tid som minister fram till nästa val?


Anf. 7 Isak From (S)

Fru talman! 2018 års första interpellationsdebatt tar vid nästan där 2017 års slutade.

Moderaterna känner sig hårt klämda därför att den S-ledda regeringen har tagit tag i att hålla ihop Sverige och lansera en politik för hela landet. Man har tillsatt en landsbygdskommitté, som har presenterat 70 gemensamma förslag. När Lars Beckman ställer en interpellation nämner han inte detta med ett ord över huvud taget. Han nämner i sin interpellation en liten snutt om att det ska vara möjligt att verka och bo och att det ska finnas samhällsservice i hela landet, även utanför de större orterna. Det är bra. Det ska också gå att bygga i de strandnära lägena, men det återkommer jag till.

I övrigt handlar hela interpellationen om jakt på varg och om vilt- och rovdjursförvaltning, och det är där det kommer fram hur ställda Moderaterna helt plötsligt blir när den S-ledda regeringen, precis som statsrådet Sven-Erik Bucht redovisade, tar tag i de delar som har saknats för att man ska kunna genomföra en hållbar rovdjursförvaltning som EU-kommissionen tror på och som också de som hanterar biologisk mångfald tror på.

Nu har WWF förtroende för svensk rovdjurspolitik och överklagar inte längre de jaktbeslut som fattas i Sverige. Vi har fått en ordning som är hanterbar juridiskt i domstolar. Så var inte fallet, precis som statsrådet hänvisade till, när den moderatledda regeringen styrde. Då lämnades många av dessa delar vid sidan om, vilket skapade kaos.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns fortfarande delar att ta tag i. Jag ser inte att någon moderat över huvud taget har lyft upp samernas situation. Samerna har rovdjur inpå knuten - andra rovdjur än varg förvisso - som också behöver ha en gynnsam bevarandestatus och som även behöver hanteras. Jag har aldrig hört en moderat lyfta upp detta över huvud taget, och man kan fundera på vad det beror på.

När det kommer till strandskydd måste vi minnas vem som satte igång den karusell som råder i dag. Det var faktiskt den moderatledda regeringen som 2013/14 lade fram den proposition som ligger till grund för den situation för byggande som vi har i dag och som gör att länsstyrelserna runt om i landet har fått möjligheter. Kommunerna kunde tidigare lägga fram en strandskyddsdispens som de ansåg vara möjlig utifrån de lokala förhållandena, men nu har man skapat en lagstiftning som hela landet följer. Men Lars Beckman tar inte upp detta speciellt mycket när han står här i talarstolen, egentligen inte alls, fast det handlar om detta initialt. Det är viktigt att vi kommer till reda så att det faktiskt går att bygga på de håll där detta är lämpligt.

Vi måste också vara medvetna om att vi har högre flöden i våra vattendrag. Vid vissa av våra vattendrag runt om i landet är det inte lämpligt att bygga, men det finns många sjöar och vattendrag i Sverige där det borde vara lättare att bygga.

Regeringen kommer att presentera en proposition utifrån Landsbygdskommitténs förslag, och det återstår att se vilka åtgärder vi kan vidta för att förbättra situationen.


Anf. 8 Edward Riedl (M)

Fru talman! Jag vill som avslutning på debatten säga att jag saknar landsbygdsministerns svar på om han tycker att det är rimligt att myndigheter ska följa de beslut som riksdagen har fattat. När det gäller beslutet om hur många vargar vi ska ha är det tydligt att de inte följs.

Det som möjligen är märkligt i denna debatt är att regeringens ministrar, när de är uppe i talarstolen, fortsätter att skylla allt som går dåligt på den förra alliansregeringen. Det kan man göra, men det börjar bli smått märkligt att man inte har lyckats lösa saker på tre år utan fortsätter att skylla på en annan regering därför att man inte klarar av saker och ting.

Jag håller med i den breda diskussionen, fru talman, och det var därför jag begärde ordet. Man ska givetvis bedöma politiken i dess helhet. Då kan man konstatera att regeringen i varenda budget den har lagt fram har höjt skatten på bensin och diesel. Fordonsskatten höjs från och med årsskiftet, och man ska införa en flygskatt från och med den 1 april. Man har också planerat att införa en kilometerskatt före valet. Åtminstone säger halva regeringen att detta ska vara gjort innan dess.

Om man lägger ihop all denna politik, fru talman, kan man konstatera att det är skatt på avstånd. Jag tycker att Norrmejeriers vd sa det bäst: Detta är inte miljöskatter, för avstånd kommer vi alltid att ha i Norrland. Vi skulle kunna köpa in ellastbilar, men det skulle fortfarande inte vara möjligt att undkomma de skatter på avstånd som regeringen vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är precis vad det handlar om: Man ska straffa människor med avstånd. Det är det genomgående temat i alla dessa försämringar. Så jag håller absolut med landsbygdsministern om att man ska se politiken i dess helhet.

Avslutningsvis, fru talman, hörde jag Isak From gå upp och berätta på det sätt han gör om regeringens förträfflighet och att moderater verkar rädda därför att regeringen är så förträffligt bra, eller hur han nu uttryckte sig - det står väl i protokollet. Jag vill bara säga att det finns tidningar man kan läsa. I Aftonbladet, med tydlig vänsterprägel, kan man läsa att väljarna i Sverige är mindre nöjda med statsministern än vad de amerikanska väljarna är med Donald Trump. Detta säger en hel del om hur läget ser ut i svensk politik.


Anf. 9 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Egentligen spelar det ingen roll vilket intervall man har på vargbeståndet om man inte har ordning och reda i jaktpolitiken. Tre vargar på Alliansens sista tre år - det är klart att vargpopulationen steg en bra bit över 400 vargar. Det var på grund av att man inte hade ordning och reda i detta.

Sedan dess har vi fått ordning och reda. Under våra tre år har det bedrivits licensjakt på 83 vargar, och beståndet har minskat. Om man inte har ordning och reda får man jätteproblem, och det är detta problem som ännu lever kvar på svensk landsbygd. Vi har ordnat upp detta.

Som jag sa inledningsvis handlar landsbygdens villkor inte bara om licensjakt på varg. På jaktområdet är en viktig sak som vi också har fått ordning och reda på fjälljakten, där svenskar och lokalbefolkningen trängdes ut på grund av ett annat regelverk som Alliansen satte på plats. Detta har vi nu ändrat. Vi har också sett till att jordbruket och skogsbruket inte ska drabbas så hårt av betestryck från dovvilt, där vi har infört möjlighet till kalvjakt.

Vi har också försökt få den extrema utfodring som sker på vildsvin på plats, så att jordbrukare inte ska förlora hundratals miljoner kronor på förstörda grödor varje år. Detta stoppades tyvärr. Vi har försökt med många saker, och vi har gjort många saker.

Jag tycker att ni moderater målar upp en väldigt mörk bild. Det är dysterkvist efter dysterkvist som går upp i talarstolen. Jag tycker att man ska närma sig landsbygdens problem med ödmjukhet. Den har försakats under lång tid av många regeringar av många olika kulörer. Det är viktigt att man inte tror att man är bäst. Men jag vill nämna dieselskatterna också. Alliansregeringen höjde dieselskatten två gånger. Man försämrade dieselskattereduktionen fyra gånger. En av de första åtgärder som denna regering vidtog var att höja dieselskattereduktionen och förbättra den från 90 öre till 1,70. En annan sak som drabbade landsbygden mycket hårt var att man tog bort det särskilda reseavdrag som fanns.

Jag ska nu tala lite grann om vad vi har gjort. En sak gäller lanthandlarna som har haft en dramatiskt negativ utveckling under de senaste tio åren. Antalet butiker har minskat från omkring 2 900 butiker till 1 200 butiker. Vi har infört ett driftsstöd på 35 miljoner per år. Branschföreträdarna tycker att det är en jättebra åtgärd. Man har stoppat butiksdöden. Investeringsstödet är fördubblat.

Vi har i dag ett stöd till bredband, och vi säger att alla i Sverige ska ha bredband. Det ska vara 100 procents täckning, inte 90. Vi har satsat 5,5 miljarder på arbetet med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har antagit en livsmedelsstrategi, och jag är mycket glad över att alla äntligen ställde sig bakom den - även Moderaterna som sa nej till den under flera år. Vi har avsatt 1 miljard kronor för att skapa verkstad när det gäller detta. Detta är fråga om jobb ute på svensk landsbygd.

Momsen sänks nu från 25 till 6 procent på de gröna näringarna och naturturismen. Vi går in med en satsning på 1,2 miljarder på hela Sverige i budgeten 2018.

Jag ska återkomma med ännu fler åtgärder som denna regering vidtar för att satsa på landsbygden. Denna regering tror på svensk landsbygd.


Anf. 10 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta. Jag har en personlig teori. Det är möjligt att den är fel, men jag ska ändå framföra den. I de frågor som gäller landsbygdspolitiken där Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens bestämmer Socialdemokraterna. Men i de frågor där regeringen inte är överens bestämmer Miljöpartiet. Det kan inte finnas någon annan förklaring. Jag är också född och uppvuxen i Norrbotten, Sven-Erik Bucht, och har min släkt i Överkalix. Det kan inte finnas någon annan förklaring till krigsförklaringen mot landsbygden från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är inte så att statsrådet är omedveten om vad det betyder när man chockhöjer bränsleskatter, dieselskatter och fordonsskatter, drar ned på vägunderhållet, släcker gatubelysningen och inför flygskatt. Naturligtvis är landsbygdsministern inte omedveten om vilka konsekvenser som detta får.

Om Sven-Erik Bucht hade varit i Järvsö och stannat vid Tempo i Vallsta och gått in och pratat med den småföretagare som driver denna butik hade han kunnat fråga: Varför säljer du din butik? Då hade denna småföretagare kunnat berätta att droppen blev när ni fördubblade arbetsgivaravgifterna för unga. Det var det som gjorde att denna butik gick från plus minus noll till röda siffror. Uppenbarligen har alltså den positiva delen av regeringens politik inte slagit igenom utan bara den negativa.

I tidigare svar har vi fått höra att man har regionaliserat rovdjurspolitiken och antalet vargar. I december skrev Länsstyrelsen i Gävleborg på sin hemsida: Att bevilja skyddsjakt på ett helt revir skulle innebära att skyddsjakten blir populationsreglerande, vilket inte är tillåtet enligt gällande lagstiftning.

Jag skulle gärna vilja veta hur landsbygdsministerns påstående om regionala beslut går ihop med beslutet från Länsstyrelsen i Gävleborg.


Anf. 11 Isak From (S)

Fru talman! I grunden tycker jag att det är bra att vi har denna debatt. Det är viktigt att vi debatterar landsbygdens villkor. Alltför länge har vi inte gjort det, utan det har varit storstadsnormen som har fått råda. Därför är det bra att vi har denna diskussion. Utan tvekan behövs den.

Under den förra mandatperioden hade vi många och långa debatter här i kammaren om mobiltäckningen. Det har vi inte haft nu. Jag och statsrådet, som då var ledamot, hade många debatter här med ansvariga statsråd om mobiltäckningen. Vi pressade den borgerliga regeringen, så att det faktiskt började hända saker. Nu hör vi nästan inte någonting om detta, i alla fall inte tillnärmelsevis lika många klagomål på mobiltäckningen som tidigare. Men det finns fortfarande saker kvar att göra. Det finns också mycket att göra åt vägunderhållet. Det var helt nödvändigt och viktigt att regeringen höjde bredbandsmålet, så att alla ska ha rätt till snabbt bredband. Vi kan inte ha det som under den borgerliga regeringens tid, nämligen att 10 procent skulle vara utan snabbt bredband - 1 miljon människor utanför storstäderna skulle inte ha snabbt bredband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mycket viktigt att Ardalan Shekarabi pekar med hela handen och säger att myndigheterna ska finnas i hela landet. Det är mycket viktigt att man har gett myndigheterna i uppdrag att tala om hur de ska klara av samhällsservicen i hela landet och hur de ska samverka ute i landet, så att alla människor faktiskt har tillgång till denna viktiga samhällsservice.

Vi måste också börja bygga järnväg som är hållbar och som är ett alternativ till långa lastbilstransporter. Där skiljer vi oss från Moderaterna. Vi är ganska tydliga med att vi inte kan ha det som vi har det i dag med en orättvis beskattning, där vi straffbeskattar svenska åkerier. Däremot har denna regering inte lagt fram något förslag om hur detta ska gå till.


Anf. 12 Edward Riedl (M)

Fru talman! Det är intressant att höra landsbygdsministern storstilat berätta om den fantastiska politiken, där man har höjt skatterna med miljardbelopp för människor som lever där avstånden är stora. Man höjer bensinskatten, dieselskatten och fordonsskatten. Man försämrar också reseavdraget. Om ministern tycker att detta var bekymmersamt, kan man fråga varför denna regering fortsätter att försämra reseavdraget för människor på landsbygden. Som jag sa ska man införa en flygskatt, och man vill införa en kilometerskatt. Detta är skatter på avstånd och inte skatter för miljöns skull. Norrmejeriers vd sa att om företagets alla lastbilar skulle gå på el skulle han ändå få betala dessa skatter. Det är detta som är problemet.

Efter dessa miljarder i skattehöjningar berättar ministern att man har satsat 35 miljoner på handlarna på landsbygden. Jag säger inte att det är dåligt. Det är jättebra. Men de har sannolikt fått betydligt högre skatter än dessa 35 miljoner i och med de andra åtgärderna som ni har vidtagit. Dessutom försämrar ni i övrigt. Det är detta som inte går ihop. Man måste se helheten. Man kan inte höja skatter med miljarder kronor och sedan pytsa tillbaka några enstaka miljoner och tycka att man gör ett fantastiskt bra jobb. Det håller inte.

Jag tycker fortfarande att ministern ska svara. Riksdagsbeslutet är att vargbeståndet ska vara mellan 170 och 270. Enligt inventering är det i dag runt 400. Även om ministern skulle påstå att det är nedåt 360 är beståndet fortfarandet mycket större än det som riksdagen har beslutat om. Då är min fråga: Tycker ministern att det är rätt och rimligt att det är på det sättet? Ministern har varit ansvarig i tre år. Skyll därför inte på alliansregeringen. Det blir bara tramsigt.


Anf. 13 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag förstår att det är jobbigt att höra hur verkligheten ser ut. Det är inte konstigt att det blev långt över 400 vargar när man under många år bara sköt tre.

Jag är glad att Lars Beckman har besökt en landsbygdskommun. Det finns 139 landsbygdskommuner, och jag har besökt drygt 90 hittills. Min ambition är att besöka alla 139 innan perioden är slut. Det är viktigt att vi är ute och lyssnar på de människor som finns där. Jag är själv landsbygdsbo, och jag vet hur det känns när en affär läggs ned. Jag vet hur det är när en skola inte finns kvar; jag är mycket väl medveten om det. Jag bor vid en enskild väg, så jag vet vad det innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock mycket möjligheter på svensk landsbygd, och det finns så mycket positiva krafter där som vi måste ta vara på. Det är därför viktigt att vi är ute och lyssnar på människor och ställer olika politikområden till rätta. Ett politikområde där det var absolut nödvändigt att ställa saker till rätta är den stora rovdjurspolitiken och den oreda som fanns inom den. Vi ställt det till rätta. Det ska vara ordning och reda i den politiken.

Det finns dock många andra områden. Jag berörde i mitt förra inlägg den satsning vi nu gör om 1,2 miljarder, en Hela Sverige-satsning. Den handlar om gröna jobb, servicecenter och länscenter. Den handlar också om stöd till de gröna näringarna, vilket är speciella stöd som är viktiga inte minst för Norrland.

Regeringen har även avsatt 1,5 miljarder i budgeterna för 2019 och 2020 för en sammanhållen landsbygdspolitik. Vi har flyttat ut statliga jobb, som under en annan regering - jag behöver inte nämna den, för ni vet vilken - flyttade in till Stockholm från landsbygden. Nu omlokaliserar vi. Vi ser hela landet. Den här regeringen står upp för Sveriges landsbygd.

Jag tackar för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.