Lernia och den nya rikssvenskan
Interpellation 2016/17:281 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-02
- Överlämnad
- 2017-02-03
- Anmäld
- 2017-02-14
- Svarsdatum
- 2017-02-21
- Besvarad
- 2017-02-21
- Sista svarsdatum
- 2017-02-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Nyligen tog det statligt ägda bolaget Lernia fram en egen rikssvenska och riktade en uppmaning till företag, organisationer med flera att i stället för dagens rikssvenska använda sig av Lernias nya rikssvenska. I det pressmeddelande som skickades ut för att kungöra detta framställdes dagens rikssvenska som ett ”ursvenskt fantasifoster”. Bakgrunden till detta projekt var att en studie som EU-kommissionen genomfört visat att språket var den faktor som kan vara till störst nackdel för en jobbsökande samt att just språket visade sig vara en viktigare nyckel i Sverige än i andra länder. I andra länder inom EU var det faktorer som ålder, etnicitet, handikapp och fysik som i stället kom högre upp på listan över vad som kan vara till nackdel för den jobbsökande.
I propositionen till den antagna språklagen anges att man inom ramen för ett vårdat språk som ska användas i offentliga verksamheter ska följa gängse språknormer, något som nu ett statligt bolag aktivt verkar för att bryta sönder och även försöker påverka andra aktörer att göra.
Just bristen på en fast riksnorm riskerar att försvaga möjligheten för dem som har svenska som främmande språk, eller som andraspråk, att lära sig språket ordentligt. För de flesta nyanlända som lär sig svenska i dag är det ett språk som fonetiskt är relativt svårt att behärska, och än svårare kommer det att bli om man intalas att vokaler och konsonanter kan uttalas lite hur som helst eller att satsmelodin inte spelar så stor roll och att ”ingenting är fel”.
Det verkar som om detta projekt i första hand koncentrerar sig på just uttal. Det torde i verkligheten vara så att bristande ordförråd, bristande förmåga att uttrycka sig i skrift samt bristande förmåga att i sitt tal, när så förväntas, efterlikna skriftspråkets officiella norm är betydligt mer menligt för förmågan att ta sig fram i samhället än vad avvikande uttal i sig är. Frågan är hur detta kommer att påverka förutsättningarna för integration av exempelvis utrikesfödda.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
- Avser ministern att vidta någon åtgärd med anledning av det anförda?
- Är det ministerns bedömning att detta projekt ligger inom ramen för det uppdrag som Lernia har?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:281
Webb-tv: Lernia och den nya rikssvenskan
Dokument från debatten
- Protokoll 2016/17:71 Tisdagen den 21 februariProtokoll 2016/17:71 Svar på interpellation 2016/17:281 om Lernia och den nya rikssvenskan
Protokoll från debatten
Anf. 78 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd med anledning av Lernias lansering av initiativet Den nya rikssvenskan med en uppmaning till företag, organisationer med flera att i stället för dagens rikssvenska använda sig av Lernias nya rikssvenska samt om jag anser att initiativet ligger inom ramen för Lernias uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. Lernia har inte något särskilt beslutat samhällsuppdrag. I likhet med ett flertal av de statligt ägda bolagen agerar Lernia på en konkurrensutsatt marknad. Enligt bolagsordningen ska Lernia arbeta med kompetensförsörjning för arbetslivet, med huvudinriktning på utbildning och bemanning, samt bedriva därmed förenlig verksamhet.
Från Lernia har jag inhämtat att kampanjen Den nya rikssvenskan syftar till att uppmärksamma att människors kompetens inte sitter i uttalet. Initiativet adresserar inte det svenska språket utan fokuserar på hur det svenska språket låter beroende på vem som talar det. Bolaget konstaterar att språk och uttal kan ha en exkluderande effekt på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i Sverige, och Lernia har ett kommersiellt intresse av att matcha ledig kompetens mot de behov som finns på arbetsmarknaden.
Lernia förvaltas av regeringen genom Regeringskansliet och Näringsdepartementet. Det är dock Lernias styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Jag har fullt förtroende för Lernias styrelse och ledning och finner inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av frågorna.
Anf. 79 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen. Den behandlar det faktum att Lernia, som är ett statligt bolag, har tagit fram en egen blandrikssvenska som man har uppmanat företag och organisationer att använda. Detta har dragit till sig en hel del uppmärksamhet och har, troligtvis av de allra flesta, uppfattats som tämligen kontroversiellt.
Bakgrunden är en studie av EU-kommissionen som visade att språket var en av de faktorer som var till störst nackdel för jobbsökande i Sverige, vilket kanske inte är särskilt överraskande. Tittar man på hela studien tycker jag dock att man någonstans ska inse att vi i Sverige ska vara stolta över det resultat som framkom.
I andra länder var det nämligen andra faktorer som hindrade jobbsökande att komma in på arbetsmarknaden, till exempel etnicitet, handikapp, fysik eller ålder. Vi kan alltså se att det i Sverige inte var någon av diskrimineringsgrunderna som var den största faktorn, utan det var språket. Språket kan man lära sig; det är alltså en faktor man kan påverka, till skillnad från de andra.
Om man försöker slå sönder förutsättningarna för en fast riksnorm försvagar man troligtvis möjligheterna för dem som har svenska som andraspråk att lära sig svenska ordentligt och kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det är även så att de flesta nyanlända som läser svenska i dag upplever det som ett språk som är relativt svårt att behärska fonetiskt, och än svårare kommer det att bli om man intalar sig att det inte spelar någon roll hur man uttalar ord utan att man kan uttala saker lite hur som helst.
Någonstans är det kanske så att bristande ordförråd, bristande förmåga vad gäller uttal eller bristande förmåga att uttrycka sig i skrift i verkligheten är ett större bekymmer än att försöka efterlikna skriftspråkets officiella norm. Frågan är hur det kommer att påverka förutsättningarna för integration när man försöker sända ut denna typ av signaler från ett statligt bolag. Man gör det säkert av välvilja, men frågan är hur det kommer att slå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En fråga till statsrådet är hur han tror att den här typen av experiment kommer att kunna stärka förutsättningarna för utrikesfödda att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.
Anf. 80 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för den här interpellationen! Jag blev lite förvånad över interpellationen, för jag visste inte riktigt om den var helt seriös. Jag tror att alla som har tagit del av den här kampanjen förstår att Lernia på det här sättet vill provocera inte minst arbetsgivare att fundera över vad det egentligen är för kompetens som man efterfrågar. Vill man ha en person som uttalar allting på exakt samma sätt som man själv gör? Skåningar och norrlänningar och många andra har olika uttal, och det fungerar alldeles utmärkt, men en barriär för att över huvud taget komma i fråga för jobb kan vara hur man uttalar ord. Ens språkliga begåvning eller ens möjlighet att följa säkerhetsföreskrifter eller kommunicera är inte problemet utan hur man uttalar orden.
Det här är väl, tycker jag, en ganska pigg kampanj, även om jag inte tänker ha synpunkter på om Lernia gör rätt eller fel. Det är deras kommersiella beslut att göra den här kampanjen för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.
Sverige har i dag 350 000 arbetslösa samtidigt som det finns ungefär 100 000 lediga jobb. Jag kan dela uppfattningen att det är bra att diskrimineringsgrunderna inte är allvarligare än just språkdelen, men språkdelen är otroligt viktig för att kunna utföra många arbetsuppgifter. Därför är det viktigt med språkundervisning, och det är därför vi satsar på tidig inlärning på flyktingförläggningar och annat redan innan man får sina beslut. Man kan också få utbildning av till exempel folkbildningsförbund.
Vi tittar på olika sätt att kombinera utbildning och arbete, för jag tror att det är otroligt viktigt att inte vänta med språket till dess man får jobb utan att man faktiskt också kan lära sig språket på jobbet. Min erfarenhet är att de som har kommit till Sverige och har fått ett jobb och hamnat i en sådan miljö ofta lär sig språket mycket snabbare och bättre än de som står helt utanför.
Jag tror att det är viktigt att jobba med språket. Det är en prioritering från regeringens sida. Att provocera lite och tänja gränserna och diskussionerna och fråga sig vilka språkkunskaper som behövs för att man ska kunna börja på ett jobb och utvecklas tror jag är bra.
När det gäller Lernia kan jag ta upp ett konkret exempel som jag tycker är intressant. Scania skulle utöka sin produktion i Oskarshamn. De behövde rekrytera 700 personer, och det är en ganska komplex fråga att lyckas med det i lilla Oskarshamn. Lernia tog på sig uppdraget. De ställde om befintlig personal men utbildade också nya medarbetare. De tog in människor från andra platser än Oskarshamn för att klara kompetensförsörjningen. Många av de nyanställda var ganska nyanlända. De flyttade till Oskarshamn från olika delar av landet och kunde börja jobba på Scania efter åtta månaders utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Resultatet av det här blev att Scanias kompetensbehov kunde lösas, kommunens skatteintäkter kunde öka och 700 nya jobb skapades. Det är det sätt som Lernia vill jobba på och jobbar på när det går som bäst.
Att ett statligt bolag vill pröva lite nya grepp för att se till att arbetsgivare prövar vilka kompetenser som är avgörande på riktigt för att verksamheten ska fungera ligger inom ramen för bolagets styrelses och lednings ansvarsområde. Det är inte jag som ägare som ska ha synpunkter på det.
Anf. 81 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Jag vet inte om det är de statliga bolagens uppgift att provocera och experimentera med förutsättningarna för utrikesfödda att ta sig in på arbetsmarknaden eller inte. Man kan konstatera att det här är ett experiment där man ger sig in i att försöka slå undan en gällande norm som finns för språket.
Språket är i allra högsta grad en av de viktigaste faktorerna för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns många yrken där någon form av interagerande med andra sker i vardagen, vilket gör att ett någorlunda korrekt uttal är nödvändigt. Det sitter troligtvis mer i vilka ord man har lärt sig och i att kunna begrepp, vilket kan kompensera för ett annorlunda uttal, men att mena att det inte ska finnas någon riksnorm och att man försöker sätta den åt sidan och på konstgjord väg försöka skapa större tolerans för andra dialekter än riksnormen är ett experimenterande som troligtvis inte i så stor omfattning kommer att nå arbetsmarknadens parter.
Det kan kanske mer vara en farlig signal som plockas upp av de människor som vill in på arbetsmarknaden och de som finns där och som tolkas som att det inte är så viktigt utan att man kan prata lite hur som helst. Då kanske man inte lägger någon vikt vid att lära sig språket i den omfattning som behövs för att komma in på arbetsmarknaden.
I skolans värld fungerar det inte riktigt så när man ska lära sig ett språk att man inte utgår från standardspråket utan tycker att man kan uttala vokaler och konsonanter lite hur som helst och att det inte finns någon norm för hur man ska tala språket. Det strider mot hur språkutbildning bedrivs i övrigt. När man ska lära sig att behärska ett nytt språk utgår man från ett standardspråk, och det är viktigt för att kunna förstå nyhetssändningar, ta del av medier, kunna komma i kontakt med medborgare och arbetsgivare i landet och kunna komma in på arbetsmarknaden. Det är det här Lernia tar ställning mot och försöker utmana med kampanjen.
Min uppfattning är att det kan vara direkt menligt för utrikesföddas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden om statliga företag jobbar på det här sättet och försöker slå sönder förutsättningarna för en språklig norm.
Vad gäller Scania och Oskarshamn, där jag även är kommunpolitiker, är det långt ifrån 700 arbetstillfällen som har skapats med hjälp av nyanlända. Det har tvärtom varit ett problem att klara av omställningen på arbetsmarknaden i Oskarshamn där man har haft ett tilltagande utanförskap hos just den gruppen. Det har gått isär rejält vad gäller sysselsättning hos inrikes- och utrikesfödda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också en stor omställning kopplat till att jobb i stället försvinner i vår arbetsmarknadsregion på grund av nedläggningen av två kärnkraftsreaktorer och att många underleverantörer försvinner för att man har straffbeskattat dem under alltför lång tid. Men det är en annan diskussion.
Det är intressant att näringsministern inte ser någon risk i att slå sönder en språklig norm och anser att det på intet sätt skulle kunna riskera att försämra förutsättningarna för utrikesfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är med anledning av just det som jag har ställt den här interpellationen.
Ligger det här inom ramen för det uppdrag som man har och som finns i bolagsordningen? Jag har mycket svårt att se det. Statsrådet får gärna utveckla detta.
Anf. 82 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Nej, jag ser verkligen ingen fara i detta. Lernia är ett bolag som har jobbat med att utbilda och matcha arbetssökande med arbetsgivare i snart hundra år. De har mycket stor förståelse för vikten av relevanta språkkunskaper men uttrycker också på basis av den erfarenhet de har av att ha jobbat med de här frågorna mycket länge att människors uttal ibland kan bidra till att verklig kompetens och språkfärdighet negligeras eller osynliggörs - vi skulle kanske kunna säga att människor diskrimineras på grund av uttalet och att man inte värdesätter de kunskaper vissa människor har på grund av uttalet.
Det är Lernias erfarenhet. Jag behöver inte säga om det är rätt eller fel, men det förefaller vara hyggligt i överensstämmelse med den bild jag har av hur arbetsmarknaden fungerar och hur en del arbetsgivare tyvärr funderar, vilket gör att de kanske inte hittar den kompetens som krävs. Framför allt hindrar man de här människorna från att komma in på en arbetsmarknad som gör att de snabbare utvecklar det svenska språket och därmed kan bidra till ekonomin och sysselsättningsökningen i vårt land när vi har matchningsproblematik.
Det är inte obekant för Lernia att jobba med språkinlärning, för de också ett företag som bedriver språkundervisning. De bedriver bland annat sfi-undervisning, så det här är inte okända frågor för dem. Det är inte så att de inte ser att svenska språket är viktigt för att ta sig in på arbetsmarknaden.
Jag tycker att Sverigedemokraterna här försöker skapa en hel hönsgård av en fjäder. Jag förstår inte riktigt grunden för den här interpellationen. Jag tycker inte att bolagsledningen övergår sitt ansvar. Jag har fullt förtroende för bolagsledning och styrelse.
Anf. 83 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Jag tycker som sagt att det är mycket olyckligt med den här typen av kampanjer. Man kan se en viss desperation som kan vara förståelig då Sverige har tagit emot långt fler migranter än vad man kanske har kunnat hantera på ett ansvarsfullt sätt. Jag tycker att syftet är uppenbart enfaldigt. Man tror sig göra de här människorna en tjänst genom att försöka slå sönder den språkliga riksnorm som finns i stället för att fortsatt och enträget jobba med språkutbildning och se till att man minskar avståndet till arbetsmarknaden med språkkunskaper.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tvärtom är det troligen till men för dessa människor när man försöker ändra fokus till att det inte är så viktigt med språket, att det går att komma in i alla fall och att kompetensen är det viktiga. Så ser inte arbetsmarknadens norm ut. Just i den kontexten är det viktigt att upprätthålla en bild av och behålla huvudfokus på att språket är en viktig nyckel.
Glädjande nog är det än så länge inte särskilt många som har nappat på detta. Det är väl knappt några mer än de som var med när det hela sjösattes. Det blir krångligt nog när Lernia, ett statligt bolag, försöker lyfta bort huvudfokuset i stället för att inrikta sig på att fokusera enbart på de språkliga utbildningarna.
Anf. 84 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Om en sak är vi överens, nämligen att svenska språket är viktigt för människor som har kommit till Sverige och för att hantera en arbetsmarknad där det ställs komplexa krav. Man måste kunna kommunicera med arbetskamrater och ibland med kunder. Man måste kunna språket för att kunna hantera tekniska krav och säkerhetskrav på arbetsplatsen. Språket är en nyckel till integration och till det svenska samhället. Om detta är vi inte oöverens.
Lernia är ett bolag som över tid har lyckats förse arbetsgivare med viktig kompetens och samtidigt bidragit till att få individer som står långt från arbetsmarknaden att komma in i egenförsörjning. Det är ett viktigt uppdrag, och jag förväntar mig att bolaget kommer att fortsätta att leverera detta viktiga uppdrag. Jag avser inte att vidta några åtgärder med anledning av dagens interpellation.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.