Migrationsverkets benämning av kristna församlingar
Interpellation 2017/18:348 av Andreas Carlson (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-26
- Överlämnad
- 2018-01-29
- Anmäld
- 2018-01-30
- Svarsdatum
- 2018-02-06
- Besvarad
- 2018-02-06
- Sista svarsdatum
- 2018-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I tidningen Dagen avslöjas den 26 januari att Migrationsverket avvisat asylansökan från en iransk familj som konverterat till kristendomen. Familjen har varit aktiv i Equmeniakyrkan i Borgstena och i Pingstkyrkan i Borås. I avvisningsbeslut skriver Migrationsverket att ”det rör sig som två olika sekter”. Equmeniakyrkan och Pingstkyrkan är två av Sveriges största frikyrkoförsamlingar. Att svenska myndigheter stämplar dessa som sekter är för det första helt felaktigt, för det andra oerhört okunnigt och för det tredje allvarligt stigmatiserande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Vad tänker regeringen vidta för åtgärder för att hindra att Migrationsverket sprider nedsättande och felaktig information om den svenska frikyrkorörelsen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:348
Webb-tv: Migrationsverkets benämning av kristna församlingar
Dokument från debatten
- Tisdag den 6 februari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:67
- Protokoll 2017/18:67 Tisdagen den 6 februariProtokoll 2017/18:67 Svar på interpellation 2017/18:348 om Migrationsverkets benämning av kristna församlingar
Protokoll från debatten
Anf. 55 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Andreas Carlson har frågat mig vad regeringen tänker vidta för åtgärder för att hindra att Migrationsverket sprider nedsättande och felaktig information om den svenska frikyrkorörelsen. Andreas Carlson hänvisar till en formulering i ett beslut av Migrationsverket, där två svenska frikyrkoförsamlingar kallas för sekter.
Migrationsverket är liksom övriga förvaltningsmyndigheter i Sverige en självständig myndighet. När det gäller det enskilda beslutet får jag hänvisa till Migrationsverket. Migrationsverket har framfört att formuleringen är olycklig.
Migrationsverket har utarbetat en uppförandekod som bland annat tar upp respektfullt bemötande. Migrationsverkets beslutsfattande ska hålla en hög rättslig kvalitet och vara förutsägbart och enhetligt för alla sökande. Myndighetens kontinuerliga arbete med kvalitetsuppföljningar är ett viktigt verktyg för att upptäcka eventuella brister och för att kunna vidta åtgärder för att komma till rätta med dem. Jag förutsätter att det sker även i dessa frågor.
Migrationsverket har tidigare anordnat utbildningar riktade till medarbetare inom asylprövningen tillsammans med Sveriges kristna råd. Migrationsverket och Sveriges kristna råd har en pågående dialog om ett fortsatt samarbete.
Anf. 56 Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Tack för svaret! Det var tidningen Dagen som den 26 januari avslöjade att Migrationsverket hade avvisat asylansökan från en iransk familj som konverterat till kristendomen. Familjen har varit aktiv i Equmeniakyrkan i Borgstena och i Pingstkyrkan i Borås. I avvisningsbeslutet skriver Migrationsverket att "det rör sig om två olika sekter".
Equmeniakyrkan och Pingstkyrkan är två av Sveriges största frikyrkoförsamlingar. Att av en svensk myndighet bli stämplade som sekter är för det första helt felaktigt, för det andra oerhört okunnigt och för det tredje nedsättande.
I den svenska frikyrkorörelsen, som är en bärande del av vårt civilsamhälle, görs stora ideella insatser varje vecka. Detta såg vi inte minst under flyktingkrisen 2015, men det är ett arbete som ständigt pågår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frikyrkornas roll för vår demokrati kan inte överskattas. Att då få läsa att man är en sekt är förstås provocerande för alla dem som har engagerat sig.
Statsrådet säger i sitt svar att Migrationsverket har utarbetat en uppförandekod som bland annat tar upp respektfullt bemötande. Det känns verkligen som ett hygienkrav för svenska myndigheter! Vad tänker regeringen vidta för åtgärder för att följa upp denna uppförandekod och förhindra att felaktig information sprids om den svenska frikyrkorörelsen?
Jag har liksom statsrådet noterat att Migrationsverket har framfört att formuleringen är olycklig. Men att Migrationsverket i en dom har kunnat uttrycka sig så här är ett bevis på att det behövs ytterligare kunskapsinsatser om religion på myndigheten.
Vi kristdemokrater har länge drivit att det behövs en ökad kunskap om religionens betydelse i många människors liv och för samhället. Man måste på Migrationsverket ha större kunskap om religion, vad det innebär att konvertera och vad det kan medföra för faror och risker för den enskilde. Det är uppenbart att Migrationsverket måste prioritera det arbetet, men för att det ska ske måste regeringen påpeka att detta är viktigt. Det kan ske exempelvis via regleringsbrevet. Det behövs en standardiserad process för hur konversionsärenden ska hanteras, och de av Migrationsverkets handläggare som jobbar med denna kategori utredningar behöver också mer utbildning. Den senaste utbildningen, fru talman, som hölls på det temat var 2013. Sedan dess har Migrationsverket, som bekant, fått många nya medarbetare.
Regeringen prioriterar frågan om asylsökande som åberopar hbtq-skäl som grund för att få uppehållstillstånd högt. Det är bra. Men vi måste komma ihåg att frågan om asylsökande som har konverterat är av samma karaktär, varför det är rimligt att båda dessa grupper likställs. Det är så att säga samma typ av fråga.
Detta är ett stort problem, men trots det har Migrationsverket inte tagit upp kristna konvertiter i årsredovisningen, varken under kapitlet Likvärdig behandling eller under kapitlet Rättsliga ställningstaganden. Min uppmaning till statsrådet är att använda det redskap regeringen har, nämligen regleringsbrevet.
När Kristdemokraterna satt i alliansregeringen var vi pådrivande att ge Migrationsverket i uppdrag, via just regleringsbrevet, att vidareutveckla kompetensen rörande religiös tillhörighet. Problemet har uppenbart blivit större sedan dess. Ändå väljer regeringen att inte använda det redskap regeringen har utan duckar. På det vill jag gärna ha en förklaring.
Anf. 57 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Interpellanten har ställt en fråga till mig om ett specifikt beslut av Migrationsverket - inte en dom utan ett beslut. Jag är förhindrad att kommentera enskilda ställningstaganden, men jag tror att både jag och interpellanten tydligt har noterat att Migrationsverket har uttryckt att det är en olycklig formulering. Så vi kan lägga just det specifika ärendet lite åt sidan.
Interpellationen ger mig dock en möjlighet att utveckla frågan om de styrdokument som Migrationsverket har från regering och riksdag och har tagit fram för egen del att fatta beslut utifrån. Jag tänker på Migrationsverkets samlade värdegrund, som utgår från den gemensamma värdegrund som gäller för alla statsanställda. Det är egentligen en sammanfattning av vad myndigheten ska sträva efter, hur man vill uppfattas och vad som förväntas av personalen. Där finns tre vägledande ord som jag tycker fångar mycket av det interpellanten efterfrågar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det första ordet är empati. Med empati i sammanhanget avses att myndigheten och dess personal vill förstå den de möter och dennes situation.
Det andra ordet är tydlighet. Det inbegriper att personalen uttrycker sig konkret, korrekt och med ett professionellt förhållningssätt.
Det tredje ordet i värdegrunden står för vad myndigheten gör, nämligen mod. Mod är att man är beredd att bryta mönster, att tänka om och tänka nytt.
Migrationsverket har utöver denna värdegrund också en tydlig nolltolerans när det gäller rasism, diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och mobbning, och myndigheten ska motverka alla tendenser till ett sådant beteende.
Migrationsverket har återkommande kontakt och dialog med religiösa samfund för att skaffa sig kunskap om personer som åberopar - antingen i samband med konvertering eller i samband med ansökan - religiösa skäl. Det finns också en utbildning för nyanställda handläggare som tar upp de frågorna.
När det gäller frågan om konvertering finns också ett uttalande, ett praxisavgörande, från Migrationsöverdomstolen. Det tydliggör inriktningen på det sättet att man ska kunna påvisa att det är en genuin personlig religiös övertygelse, och det ska göras en samlad bedömning av de omständigheter under vilka konverteringen har kommit till stånd. Det är klart att det påkallar en extra uppmärksamhet i trovärdighetsfrågan när konvertering sker sedan man kommit hit till landet.
Anf. 58 Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag har respekt för att statsrådet inte kan uttala sig i enskilda ärenden, men dessvärre verkar detta inte vara en enskild händelse. Vi får återkommande rapporter om att detaljerade och i sammanhanget irrelevanta frågor har ställts till personer som sökt asyl på basis av att de har konverterat. Detta sker trots att det på Migrationsverket hemsida står följande: "När det gäller konvertiter till kristendom är processen och skiftet från en övertygelse till en annan det viktigaste som utreds av Migrationsverket, inte vad man kan om Bibeln."
I en kvalitetsuppföljning av utredningsmetodik som Migrationsverket har gjort från januari i år i ärenden där konversion åberopas konstateras dock att nära vart femte ärende i uppföljningen innehöll mycket detaljerade frågor om Bibeln och tron eller rent av onödigt detaljerade frågor om svåra ämnen. Där framgår också att i ett av ärendena förväntades den sökande också kunna göra ingående jämförelser mellan olika inriktningar av kristendom. När sökanden inte klarade av att förklara dessa komplicerade frågor vändes detta emot honom eller henne i en bedömning av tillförlitligheten.
Den enskilde handläggarens attityd och kunskap är förstås avgörande för att kunna göra en rättssäker bedömning. På Migrationsverkets hemsida framgår det också att "det finns varken några standardfrågor eller mallar". Återigen i uppföljningen står det att i de ärenden där det ställs detaljerade frågor synes dessa ha formulerats själv av den enskilde utredaren. Då anser jag att det är av största vikt att personen som utreder har rätt kompetens inom religion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Migrationsverket betonar vikten av kompetens om religion och vad det innebär att konvertera från en religion till en annan. Det är oerhört viktigt. Med anledning av detta tycker jag att det är avgörande att den enskilde handläggaren har rätt utbildning och kunskap som är relevant för avgörandena.
I kvalitetsuppföljningen framgår vidare att Migrationsverket tillsammans med Sveriges kristna råd vid två tillfällen har genomfört utbildning för asylpersonal i bland annat utredningsmetodik. Det senaste tillfället, 2013, är nu flera år sedan. Efter detta har verket fått många nyanställda, och dessa har inte tagit del av utbildningen. Det kan vara befogat att genomföra någon form av utbildningsinsats för att minska risken för onödigt detaljerade kunskapsfrågor.
Man kan luta sig tillbaka och vara lugn med tanke på vad som står på Migrationsverkets hemsida. Men jag tycker att detta pekar på vad jag tog upp i min inledande fråga, nämligen varför regeringen inte genom regleringsbrevet har pekat ut detta som ett prioriterat område att arbeta med. Jag har respekt för att man inte ska peta i enskilda ärenden, men Kristdemokraterna var i regeringsställning pådrivande i att genom regleringsbrevet lyfta fram betydelsen av kunskap i de så avgörande frågorna. Det exempel som är anledning till att jag har väckt interpellationen, alla andra exempel och Migrationsverkets egen analys av detta stora problem pekar verkligen på att regeringen behöver förtydliga dessa frågor i regleringsbrevet. Därför ställer jag mig frågande till varför statsrådet inte är beredd att göra det.
Anf. 59 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Det finns tydliga skrivningar från regeringens sida om kvalitet och rättssäkerhet. Jag har här från talarstolen redovisat arbetet med Migrationsverkets värdegrund. Migrationsverket har som alla andra statliga verk höga krav på kompetens och utövande i de personalpolitiska frågorna.
I Migrationsverkets fall är det ju väldigt speciella omständigheter. Sedan 2015 har Sverige varit mottagare av högst antal asylsökande per capita i Europa, och det har ställt enorma krav på Migrationsverket. Verket har ökat personalbemanningen väsentligt.
Nu går vi en ny tid till mötes med ett lägre antal asylsökande och färre ärenden att utreda, vilket gör att uppdraget för Migrationsverket nu handlar mycket om att minska antalet anställda. Det handlar för innevarande år om 3 000 anställda.
När det gäller själva frågan om hur en konvertering går till och vilka frågor som ställs är jag överens med interpellanten, och det som ni har hittat på hemsidan stämmer. Det är inte någon bibelkunskap som ska efterfrågas, utan det är två saker. Den enskilda, den asylsökande personen, är den som har bevisbördan. Det är den personen som ska göra sin identitet och sina skyddsskäl sannolika, det vill säga även ett skyddsskäl som har ett religiöst uttryck som grund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Myndigheten har sin skyldighet, nämligen utredningsskyldigheten - att utredningen ska genomföras på ett professionellt sätt. Det gör att varje asylärende är unikt och ska hanteras utifrån den kontexten. I en sådan utredning, ett sådant samtal, ska det naturligtvis ställas väldigt många olika sorters frågor.
Det konkreta jag vill peka på att Migrationsverket använder sig av när det gäller konverteringsfrågor är de riktlinjer som finns från UNHCR som ett exempel på vilka frågor som kan ställas av handläggare och beslutsfattare.
Jag vill också understryka det samarbete och den dialog som Migrationsverket har med Sveriges kristna råd. Jag vet inte i dag om det resulterar i ytterligare gemensamma åtaganden när det gäller utbildning. Det får Migrationsverket i så fall återkomma till. Men jag tycker att det är angeläget och bra att den dialogen förs.
Anf. 60 Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Detta är inte en fråga om huruvida Migrationsverket ska göra en bedömning av enskilda asylsökandes skyddsskäl eller inte; det ska Migrationsverket såklart göra. Det är inte heller en fråga om vilka kriterier som ska uppnås för att asylsökande ska beviljas uppehållstillstånd på basis av att de har konverterat.
Vad det handlar om är att asylbedömningar ska ske rättssäkert och på ett så korrekt sätt som möjligt. Här ser vi i dag flera tecken på att det brister. Vi ser det i just detta exempel - man kan kalla det för sektfrågan. Vi drar den slutsatsen också av alla de kontakter vi har med personer som vittnar om orimliga frågor ställda under asylintervjuer.
Jag uppfattar statsrådets inlägg i den här debatten som att hon är positivt inställd till mer utbildning om religionens betydelse för den enskilde och om konversionens påverkan. Därför undrar jag vad det är som hindrar att regeringen visar att man prioriterar den här frågan och ger Migrationsverket ett uppdrag via regleringsbrevet. Vad är det som hindrar att regeringen gör det?
Anf. 61 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Andreas Carlson för interpellationen, som är avgränsad i sin sakfråga men som principiellt täcker ett viktigt och angeläget område kring prövningen av skyddsskäl.
Precis som interpellanten har strukit under handlar det om en långsiktigt hållbar och rättssäker asylprocess. Det förutsätter att vi har en effektiv verksamhet med hög rättslig kvalitet.
Ändringsfrekvensen i domstolarna kan man säga är ett riktmärke för hur arbetet bedrivs. Det kan handla om ändring av beslut men också tillkommande fakta i själva utredningen som ändrar ställningstagandet. Här har det pendlat genom åren mellan 5 och 10 procent. Vi ligger för förra året på 8 procent. Det är alltså inga anmärkningsvärda avvikelser, utan man följer ungefär de nivåerna.
När det gäller den konkreta frågan om religiösa skäl och konverteringar ingår detta på många sätt i det samlade uppdrag som Migrationsverket har från regeringen. Jag tycker att de åtgärder som regeringen har vidtagit för att förbättra effektivitet, förkorta handläggningstider och förbättra prövningen av asylärenden är de som verket behöver och har behövt fram till nu. I övrigt får vi återkomma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.