Miljön inom handelsavtalen
Interpellation 2017/18:193 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-21
- Överlämnad
- 2017-11-21
- Anmäld
- 2017-11-22
- Svarsdatum
- 2017-12-01
- Besvarad
- 2017-12-01
- Sista svarsdatum
- 2017-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ann Linde (S)
Den 10–13 december äger världshandelsorganisationen WTO:s elfte ministerkonferens rum i Buenos Aires i Argentina. Det är ett viktigt möte, då WTO:s medlemsländer har möjlighet att påverka organisationens utveckling.
Jag och ministern är överens om att internationell handel är viktig och ska främjas. Priser kan pressas, och kvaliteten på handlade varor kan förbättras. Handel skapar också en naturlig plattform för möten och samarbete över nationsgränserna, vilket känns extra viktigt i tider då inskränkt nationalism grasserar runt om i världen. Handel kan också användas som påtryckningsmedel för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och miljöhänsyn.
Ibland krockar dock krav på handel och investeringar med länders önskan om att gå före på bland annat miljöområdet. USA har med WTO:s benägna stöd försvårat Indiens investeringar i det som troligen skulle ha blivit världens största solenergisatsning, Jawaharlal Nehru Solar Mission, som ansågs stå i strid med WTO:s frihandelskrav. Japan och EU lyckades stoppa den kanadensiska delstaten Ontarios ambitiösa satsning på förnybar energi och gröna jobb när de fick WTO att anse att den stod i strid med frihandelsreglerna. Det här är bara två exempel på hur handeln nästan alltid vinner när miljö ställs mot handel inom WTO.
Inom WTO ska det finnas en möjlighet för länder att göra undantag från frihandelskraven. Undantagskriterierna är formulerade i artikel 20 i WTO:s GATT-fördrag och ska kunna användas för att stärka skyddet av bland annat naturresurser, djur och människor. Men artikel 20 är svåranvänd, då den efterföljs av ett antal förbehåll, bland annat att undantagen inte får användas som handelshinder. Artikel 20 kom till i slutet av 1940-talet och har inte ändrats sedan dess. Orden klimatförändring och växthusgaser finns följaktligen inte med i uppräkningen av skäl till att det är acceptabelt att handeln står tillbaka för miljön. Att artikel 20 näst intill är oanvändbar i miljö- och klimatsyfte konstateras i genomgången från den nordamerikanska organisationen Public Citizen, som har granskat ett fyrtiotal försök att använda undantagsreglerna, där endast ett fall fick godkännande hos WTO.
När jag diskuterade WTO:s undantagsregler med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström i riksdagen i maj i år instämde hon i att artikel 20 var föråldrad och behövde ses över. Förutom att undantagsreglerna skulle behöva moderniseras skulle alla WTO-avtal behöva uppdateras och anpassas till Parisavtalet och andra internationella avtal på miljö- och klimatområdet.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Ann Linde:
1) Hur kommer statsrådet att verka för att WTO:s medlemsländer ska få större möjlighet att agera för miljön utan att det ska kunna påstås utgöra ett handelshinder?
2) Kommer statsrådet att verka för att de generella undantagsreglerna i artikel 20 moderniseras så att de blir lättare att använda för att bedriva en progressiv politik på miljöområdet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:193
Webb-tv: Miljön inom handelsavtalen
Dokument från debatten
- Fredag den 1 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:41
- Protokoll 2017/18:41 Fredagen den 1 decemberProtokoll 2017/18:41 Svar på interpellation 2017/18:193 om miljön inom handelsavtalen
Protokoll från debatten
Anf. 104 Statsrådet Ann Linde (S)
Herr talman! Jens Holm har frågat mig hur jag avser att verka för att Världshandelsorganisationens, WTO:s, medlemsländer ska få större möjligheter att verka för miljön utan att det påstås utgöra ett handelshinder. Han har även frågat om jag kommer att arbeta för att de generella undantagsreglerna i artikel 20 i det allmänna tull- och handelsavtalet, GATT, ska moderniseras så att de blir lättare att använda för att bedriva en progressiv politik på miljöområdet.
Först vill jag understryka att arbetet med att främja en hållbar utveckling och främjandet av miljö och klimat är centralt i regeringens handelspolitik. Handelns potential att driva på utvecklingen av innovativa och resurseffektiva lösningar är en nyckelfaktor för en miljömässigt hållbar utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En förutsättning för en global spridning av miljöteknik, förnybar energi och biobaserade produkter är att handeln med miljömässigt hållbara varor underlättas, och det är något som Sverige driver sedan lång tid. Miljön har även en central plats inom arbetet med regeringens exportstrategi.
Frågan som ställs handlar i första hand om WTO. Enligt artikel 20 i GATT får WTO:s medlemmar införa eller behålla nationella åtgärder på bland annat miljöområdet som avviker från övriga bestämmelser i avtalet, under förutsättning att åtgärderna inte utgör en form av godtycklig diskriminering eller utgör dolda handelshinder. Regelverket medger således att andra samhällsintressen ges företräde framför handelsintressen.
Regeringen vill att handelssystemet ska stödja och inte stå i konflikt med det globala miljöarbetet. På svenskt och nordiskt initiativ drev därför EU att förhållandet mellan WTO:s regelverk och regler i multilaterala miljökonventioner - inklusive en tolkning av artikel 20 i GATT - skulle ingå i en ny runda av WTO-förhandlingar. EU nådde framgång i förhandlingarna, och frågan finns med i mandatet för Doha Development Agenda. Tyvärr har den förhandlingsprocessen avstannat.
Inför WTO:s elfte ministermöte i Buenos Aires har frågan om en reform av WTO aktualiserats, och det kommer sannolikt att bli en fråga för fortsatta diskussioner. Regeringen kommer då att få anledning att reflektera över vilka prioriteringar som Sverige lämpligen ska ta upp som framtida reformfrågor. Att skydda och stärka det multilaterala samarbetet är regeringens huvudsakliga mål i dessa diskussioner. Handel och miljö är en högt prioriterad fråga, som regeringen driver aktivt för att stödja en hållbar utveckling.
Jag ber att få återkomma till Jens Holm när vi ser lite tydligare hur reformdiskussionen i WTO kommer att hanteras och efter det att Regeringskansliet har berett den bredare frågeställningen om WTO:s reformer bland berörda departement.
Anf. 105 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag vill tacka handelsministern för svaret på min interpellation. Anledningen till att jag tar upp denna fråga nu är förstås det WTO-toppmöte som snart hålls i Buenos Aires i Argentina. På ett sådant toppmöte har man möjligheter att lyfta de viktiga frågorna.
Jag och ministern är helt överens om att handel är jätteviktigt. Genom att handla mer med varandra kan vi pressa priser. Vi kan få bättre kvalitet på varor. Vi kan få saker som vi inte skulle kunna producera själva, och vi kan exportera till andra länder sådant som de gör sämre. Där råder det inget tvivel om att vi är överens.
Jag menar att det kan bli ett problem när man driver handelsliberaliseringar lite för långt, när man säger att handeln är överordnad andra hänsyn. Enligt mig finns det faktiskt flera exempel på att det har gått så långt.
I min interpellation nämner jag Indiens storslagna försök att bygga det som troligen skulle ha blivit världens största solenergipark. Detta var några år sedan. När man går in med stora offentliga medel vill man självklart också se till att man skapar lokala jobb och att det är en lokal tillverkning av en del av solpanelerna. Det var ett av Indiens krav för att man skulle gå in med statliga investeringar i solenergiparken. Kravet var att man samtidigt skulle främja en lokal produktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
USA drog Indien inför WTO. USA vann. Därför fick Indien inte rigga sin solenergipark med villkoret att man delvis skulle producera en del av solpanelerna lokalt i Indien.
Samma problem hade Kanada. Delstaten Ontario har haft stora problem när tung industri har lagts ned. Man ville satsa på ny förnybar energi, och man sjösatte en storslagen förnybarhetsplan för hela delstaten Ontario. Man blev dragen inför WTO:s tvistlösningstribunal av Japan och EU. Där sa man: Nej, det är ett handelshinder. Ni får inte ställa krav på att det ska skapa lokala jobb i Ontario i Kanada.
Då menar jag att det har gått för långt, för det är så här vi vill göra. Vi vill främja förnybar energi och ställa om, men vi vill också skapa lokala gröna jobb.
Det finns organisationer som har granskat hur många gånger man har kunnat använda det som kallas för artikel 20 - som jag nämner i min interpellation och som också ministern tar upp - som ska vara det generella undantaget, där man överordnar miljöhänsyn och en del andra hänsyn även om det liksom inte är rent frihandelsmässigt. Endast i ett fåtal fall har länder kunnat använda sig av artikel 20 för att främja miljöhänsyn. Jag tror att skälet är att det är en gammal artikel. Den är från slutet av 40-talet. Då fanns inte klimatförändringsdiskussionen. Det fanns inget Parisavtal och så vidare.
Jag tycker att det är bra att ministern nu säger att Sverige vill verka för att miljöhänsyn i WTO-avtalen ska stärkas och att artikel 20 ska göras om. Men jag undrar: Varför inte lyfta frågan om att modernisera och förbättra artikel 20, alltså miljöundantagen i WTO, redan på toppmötet i Buenos Aires i Argentina?
Anf. 106 Statsrådet Ann Linde (S)
Herr talman! Jens Holm menar att vi driver frihandelsfrågan för långt. Jag menar att vi inte gör det.
Jag kan börja med att kommentera de två exempel som Jens Holm nämner i sin interpellation, där han menar att miljön har fått stå tillbaka för handeln. Jag menar att det är rent protektionistiska intressen som har fått stå tillbaka för frihandeln.
Problemen i dessa två fall rörde inte om man kunde göra undantag för miljön eller inte. I båda fallen rörde det diskriminering mellan inhemska och utländska aktörer. Detta är något som är oerhört viktigt för svenska företag, som ofta är mycket framstående jämfört med andra när det gäller just miljövänliga produkter.
Dispyten i det indiska fallet gällde om Indien skulle kunna stänga ute utländska, till exempel svenska, företag och leverantörer. Orsaken var, precis som Jens Holm nämner, att man ställde krav på att produkter som skulle levereras till projektet skulle innehålla en viss procent lokalt producerade delar. Det var alltså krav på lokalt innehåll. Indien försvårade därigenom import av solceller och moduler, vilket innebar att indiska företag fick fördelar gentemot utländska, till exempel svenska, leverantörer.
Detsamma gällde tvisten mellan Kanada och Japan och EU med flera. Även här ställdes krav på att utländska leverantörers produkter måste innehålla en viss procent lokalt producerade delar.
Nu ska jag gå tillbaka till grundfrågan i interpellationen, det vill säga relationen mellan handelsregelverket i WTO och handelsåtgärder i multilaterala miljökonventioner. Detta låg länge högt upp på Sveriges och EU:s dagordning och handlade om huruvida det fanns behov av ett klargörande av WTO:s regelverk för att handelsåtgärder i miljökonventionerna och WTO-avtalet skulle bli mer kompatibla. Tillämpningen av undantagen i GATT:s regler för hälsa och miljö, artikel 20, var en del av diskussionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som Jens Holm säkert vet lade EU redan 1996 fram ett mycket långtgående förslag om att införa ett tillägg till undantagen i GATT:s artikel 20 för handelsåtgärder som vidtagits inom en miljökonvention. Men få länder stödde EU. Därför reviderade EU sin position för att i stället driva frågan om att klargöra relationen mellan WTO:s regelverk och de multilaterala miljökonventionerna. I Doha nådde EU framgång i förhandlingarna, och frågan finns med i mandatet för Doha Development Agenda.
Förhandlingarna kom sedan under många år att fokusera på en tolkning av mandatet. En majoritet av WTO:s medlemsländer visade heller inget intresse av att komma framåt, vilket vi djupt beklagar. Efter fem års förhandlingar, som inte hade kommit längre än till tolkning av mandatet, var det endast Schweiz som stödde EU.
EU lade 2006 fram förslag om ett antal legala principer för att klargöra förhållandet mellan regelverken. Det där har ju diskuterats, men nu är förhandlingarna avstannade. Med tanke på låsningarna i jordbruksförhandlingarna är det svårt att se att frågan skulle få stöd att diskuteras i dagsläget.
Däremot är en av de prioriterade frågorna för Sverige på förhandlingsagendan i WTO i Buenos Aires att vi ska minska de skadliga subventionerna inom fiske. Här finns en direkt miljö- och klimatkoppling. Jag vill understryka att frågan om relationen mellan handel och miljö är en högt prioriterad fråga för Sverige, men vi måste se var vi kan nå framgång. EU ska vara en föregångare när man ska genomföra Parisavtalet inom alla policyområden.
Anf. 107 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag och handelsministern har lite olika tolkning av processerna mot Kanada och Indien. Visst kan det vara så att vid en strikt frihandelstolkning så är det fel av ett land som Indien att säga att de ska ha delvis lokalt innehåll i de solpaneler som produceras. Från ett indiskt perspektiv handlar det dock om att man vill bygga upp en lokal kapacitet för att ställa om sitt land, och det är egentligen inte konstigare än att vi, när vi gör våra lokala investeringar med statliga medel, kanske vill skapa jobb här i Sverige. Vi vill liksom att det ska få en del andra positiva effekter.
Det intressanta i fallet USA-Indien är att Indien just också försökte använda undantagsklausulen i GATT, alltså artikel 20. Men man kunde inte använda den, vilket det finns många exempel på. Det har handlat om tonfiskfiske, smaksatta cigaretter, skattenivåer på alkohol och så vidare. I nästan inget fall har länderna kunnat införa dessa undantag, eller så har man haft väldigt stora problem att använda artikel 20.
Min första direkta fråga till Ann Linde är därför: Visst är vi ändå överens om att undantagsklausulen, artikel 20, är föråldrad och behöver göras om, moderniseras och anpassas till nya, moderna internationella miljöavtal, till exempel Parisavtalet?
Jag har inte i detalj sett de EU-förslag som ministern nämner, men jag tycker att det är bra att EU har lyft detta. EU har alla möjligheter att lyfta det nu när det är ett WTO-toppmöte i Argentina, och Sverige som part i WTO skulle också kunna lyfta det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför blev jag besviken när jag såg EU:s position och Sveriges position inför ministermötet i Buenos Aires. Man nämner ju inte möjligheten att stärka undantaget för miljö. Man nämner att skadliga subventioner ska tas bort och fisket och den biten, och det tycker jag är bra, men varför lyfter man inte upp frågan nu när man har chansen?
Nu har jag pratat om undantagsklausulen för att stärka miljöhänsyn i GATT, men det finns ju också andra möjligheter att stärka miljöhänsyn inom frihandel och andra handelsrelationer. Om det är så svårt att ändra på den här undantagsklausulen, har ministern några andra förslag på hur man kan stärka miljöhänsynen? Skulle vi kanske kunna tänka oss att vi väljer ut ett antal miljötekniker och produkter och inte bara säger att man ska avskaffa tullar och tariffer, för det vet jag att man diskuterar, utan också att det kan vara möjligt för länder att helt enkelt gå före och göra saker som kanske kan tolkas som en liten inskränkning i frihandelsregimen? Eftersom det har så många fördelar för miljöhänsyn och klimatomställning, kan vi stärka de delarna?
Finns det några sådana möjligheter som man skulle driva vid sidan av artikel 20 som vi pratar om?
Anf. 108 Statsrådet Ann Linde (S)
Herr talman! Jag tror att jag och Jens Holm är väldigt överens om mycket. Vi tycker att artikel 20 är föråldrad och måste göras om. Det är helt säkert.
Sedan är vi oense om till exempel de två exempel som Jens Holm nämner och huruvida det är inskränkningar på grund av miljöfrågor eller inskränkningar av frihandel. I fallet Kanada krävde man 60 procent lokalt producerade delar för solenergi. När det gäller solenergi är Sverige väldigt duktiga, så det handlade alltså inte om miljöfrågorna utan om ett solklart protektionistiskt fall där man skulle stoppa möjligheterna för svensk miljöteknik att delta, och det tycker inte jag är bra.
Jens Holm frågar också vilka frågor vi driver. Vi driver frågor som vi tror att vi kan få framgång i på olika scener. Om vi skulle driva artikel 20 i Buenos Aires skulle vi inte komma framåt alls. Risken är snarare att vi skulle få ett totalt nej. Man skulle bara säga att frågan redan finns i Dohaförhandlingen, även om Dohaförhandlingen inte fungerar nu.
Därför är det mycket smartare att vänta tills reformeringen kommer upp än att ta upp artikel 20 nu. Vi vet ju att det bara är EU och Schweiz och ingen annan som tar upp det.
Jag tar upp miljöfrågorna hela tiden när jag träffar mina kolleger. Sverige är faktiskt ett av de mest aktiva länderna när det gäller att driva utvecklingen av hållbara frihandelsavtal. Målsättningen är ju att de här avtalen ska stödja en hållbar utveckling genom att ha höga skyddsnivåer för miljö och hälsa.
Borttagandet av tullar och andra handelshinder för miljöteknik är också prioriterat. EU:s frihandelsavtal har numera alltid ett särskilt hållbarhetskapitel med fokus på frågor som rör miljö, hälsa och arbetsrätt, till exempel samarbete kring hållbart fiske, användning av kemikalier, hållbar konsumtion och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan berätta att jag på det senaste handelsministermötet tog upp frågan om subventioner av fossila bränslen och meddelade att jag kommer att medverka vid ett sidoarrangemang i Buenos Aires för att få igång en intern diskussion om detta och driva på den frågan.
För närvarande pågår också ett arbete med att stärka genomförandet av hållbarhetskapitlen - det är kommissionen som initierar det, men vi är en av dem som driver det mest. Vår grundposition är att hållbarhetskapitlen ska bidra till en fri och rättvis handel och att Sverige ska verka för breda och ambitiösa avtal som värnar miljö, sociala rättigheter, människors hälsa och djurvälfärd.
I samband med att EU beslutar om frihandelsförhandlingar med ett land utförs också en konsekvensbedömning av avtalets effekt på hållbar utveckling. Det är det som kallas sustainability impact assessment. Detta är ett viktigt instrument för att bedöma effekter på bland annat klimat och miljö, och det var ett svenskt initiativ som gjorde att man nu alltid ska ha sådana här SIA-konsekvensbedömningar. Vi driver att dessa bedömningar ska få större inflytande både under avtalsförhandlingar och i uppföljande avtal.
Sverige har sedan början av 2000-talet arbetat för liberalisering av miljörelaterade varor och tjänster. Vi hoppas att vi ska nå framgång med detta arbete.
Anf. 109 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tycker att det är bra att Sverige ska ta upp subventionerna till fossilt bränsle till exempel. Det är bra med de här miljökonsekvensutredningarna och andra miljörelaterade saker som ministern tar upp i sammanhanget.
Jag tycker också att det är väldigt bra att det finns ett särskilt hållbarhetskapitel i alla handelsavtal nu. Jag vill dock ställa en fråga till Ann Linde angående den legala statusen för hållbarhetskapitlet: Vad kan man egentligen använda det till? När jag ställde frågan till handelskommissionär Cecilia Malmström om hållbarhetskapitlet i Japanavtalet har någon legal status och om det kan användas vid en eventuell tvist sa hon att det inte går och att kapitlet var mer en allmän intention.
När Naomi Klein, den kanadensiska debattören och författaren, talade vid det alternativa mötet i Paris 2015 sa hon att handeln alltid övertrumfar klimatet. När det kommer till att reglera handeln är allt mycket detaljerat, men när det kommer till att stå upp för miljöhänsynen och klimatåtgärderna är det tyvärr mycket luddigt.
Jag hoppas att ministern kommer att driva frågorna hårdare. Jag vill veta när ministern kommer att lyfta upp frågan om artikel 20 inom WTO och inom EU.
Slutligen vill jag överräcka en present - det är snart jul - till ministern. Det är boken Om inte vi, vem? Jag har själv skrivit den, och den kom ut den här veckan. Boken handlar om hur vi ska kunna stå upp mer för miljön och klimatet, inte minst i internationell handel.
Anf. 110 Statsrådet Ann Linde (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack för boken! Jag ska läsa den med stort intresse under jullovet.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag avrunda där vi började. Det handlar nu om påståendet att artikel 20 i GATT är svåranvänd och inte skulle vara användbar i miljö- och klimatsammanhang. Men jag menar att det inte stämmer. I praktiken utnyttjar WTO-medlemmarna i stor utsträckning de legitima undantagsgrunderna. Varje år notifieras hundratals nya eller reformerade lagstiftningsförslag med syfte att skydda landets folkhälsa, djurhälsa eller miljö till WTO:s olika kommittéer, där övriga medlemmar har möjlighet att kommentera lagstiftningens kompatibilitet med WTO-rätten.
Även om det finns medlemsstater som anser att vissa lagförslag inte är proportionerliga eller borde ha formulerats mindre handelshindrande är det sett till antalet anmälda lagstiftningsförslag mycket få fall där en tvist uppstår.
Jag vill dock tacka interpellanten Jens Holm för diskussionen om kopplingen mellan handel och miljö. Jag vet att dessa saker ligger oss båda varmt om hjärtat, även om vi har lite olika analys av läget. Handel och miljö är en högt prioriterad fråga, och regeringen och jag själv driver denna fråga aktivt för att stödja en hållbar utveckling. Om inte vi, vem?
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.