Regelkrångel för företag

Interpellation 2016/17:419 av Sofia Fölster (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-04-03
Överlämnad
2017-04-04
Anmäld
2017-04-05
Svarsdatum
2017-04-21
Besvarad
2017-04-21
Sista svarsdatum
2017-04-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Fyra av fem jobb skapas i dag i små och medelstora företag. Om fler ska få ett jobb att gå till är det därför angeläget att det blir enklare att starta och driva företag i Sverige. Trots detta sjunker nu förtroendet för regeringens arbete med att underlätta för företagare. I en färsk undersökning från SKOP, som gjorts på uppdrag av Näringslivets Regelnämnd, saknar hela 78 procent av landets företagare förtroende för regeringens regelförenklingsarbete. Var tredje företagare upplever att regelkrånglet bara det senaste året förvärrats, vilket kan jämföras med ynka 2 procent som anser att det blivit enklare att driva företag.

Regeringen har uttryckt en ambition om att arbetet med regelförenklingar är prioriterat. I stället för att göra verklighet av ambitionen kommer nu ständigt nya pålagor, regleringar och skattehöjningar som sätter käppar i hjulen för landets jobbskapare. Detta innebär mer pappersarbete i stället för produktivitet för dem som vill driva eget. Till detta ska adderas regeringens skattehöjningar, som gör det dyrare för företag att anställa fler. 

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser närings-och innovationsministern att vidta för att vända trenden med ökat regelkrångel för företagare så att det blir enklare i stället för svårare att starta och driva företag?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:419, Regelkrångel för företag

Interpellationsdebatt 2016/17:419

Webb-tv: Regelkrångel för företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 40 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sofia Fölster har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att vända trenden med ökat krångel för företagare så att det blir enklare i stället för svårare att starta och driva företag

Framgångsrika och växande små och medelstora företag som anställer är helt avgörande för att nå regeringens jobbmål. Regeringen bedriver därför en aktiv näringspolitik med fokus på insatser som förbättrar företags och företagares villkor, som ökar Sveriges attraktionskraft för investeringar och som stärker incitamenten att starta företag.

Flera internationella undersökningar visar på att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Enligt till exempel the World Competitiveness Scoreboard hamnade Sverige på en femteplacering förra året, vilket är en förbättring med fyra placeringar från året innan. Enligt Världsbankens Doing Business Index, som mäter hur lätt det är att starta, driva och lägga ned företag, hamnar Sverige på en åttonde plats förra året, vilket är en förbättring med tre placeringar från året innan. Enligt affärstidningen Forbes har Sverige det bästa företagsklimatet i världen.

Företagsklimatet är starkt, företag anställer och vill anställa och Svenskt Näringslivs rapport Företagsamheten 2017 Sverige visar att kvinnors företagsamhet ökar och når en ny rekordnotering.

Företagens upplevelser av att verka i Sverige är något regeringen följer noga. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många regler som omger företagandet utgör viktiga spelregler på marknaden och har ett skyddsvärde. Det är en ständig avvägning som behöver göras.

Genom att bättre ta till vara digitaliseringens möjligheter, med allt fler och bättre digitala tjänster och processer, förenklar vi för företagare och medborgare i alla delar av landet. En fullt ut digital ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus. Med bra service och digitala tjänster som är anpassade efter företagens förutsättningar och behov är mängden regler inte ett lika stort problem. Regeringen har bland annat gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Genom elektroniska årsredovisningar skapas bättre möjligheter för att uppgifterna kan återanvändas av flera myndigheter och företagens administration minska.

Regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting syftar till att erbjuda företagare i regeltunga branscher nationella digitala lösningar för att bland annat kunna ansöka om kommunala tillstånd. Inledningsvis inriktas arbetet på restaurangföretagare. De digitala lösningarna innebär att den kommunala regeltillämpningen och tillståndsgivningen blir mer lika över landet. Satsningen är unik i sitt slag och förväntas leda till förenkling på riktigt för berörda företag. Under våren kommer regeringen även att presentera en digitaliseringsstrategi som syftar till att stödja näringslivet och samhällsutvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Företagssajten verksamt.se erbjuder information och tjänster för att starta och driva företag. Verksamt.se utgår från företagens perspektiv och gör det lättare att göra rätt. Det är därför glädjande att se att den hade 2,3 miljoner användare 2016, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med året innan.


Anf. 41 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret, även om jag oroas av att ministern verkar nöjd när åtta av tio företagare underkänner regeringens arbete för regelförenkling.

Jag börjar med frågan om nöjdhet. Ministern hänvisar till en rad olika undersökningar från andra länder, där jämförelser har gjorts med Sverige. Vad alla undersökningarna har gemensamt är att man inte tittar specifikt på regelförenkling utan på en rad olika faktorer. Det är allt från välfärdssystemet till väglag, och sedan gör man något slags övergripande bedömning.

Ministern nämnde the World Competitiveness Scoreboard, där Sverige har gått upp från plats nio till plats fem. Det är egentligen inte en förbättring utan en återhämtning. När Alliansen lämnade över regeringsmakten låg Sverige på plats fyra. Därefter sjönk Sverige till plats nio och har nu gjort en liten återhämtning. Det ska man ha med i beräkningen.

Ministern nämnde också Forbes. Det är klart att man kan vara nöjd med att Sverige ligger på plats ett, men om man tittar på vad Forbes anger som skäl till att Sverige ligger på plats ett i fråga om företagsklimat är det främst tre faktorer.

Den första faktorn är förändringar i sjukförsäkringssystemet och skattesänkningar som tillskrivs Alliansen. Den andra faktorn är tio år av finansiell stabilitet, och under majoriteten av de åren var Anders Borg finansminister. Den tredje faktorn är frihandel. Vi kan visserligen vara överens mellan S och M, men Miljöpartiets riksdagsgrupp har inte ens bestämt sig för om man är för ett frihandelsavtal med Kanada. Jag skulle inte vara lika nöjd om jag var i ministerns position. Det finns många skäl att vara oroad.

Ministern hänvisar vidare till att det behöver göras en avvägning mellan olika regler. Låt oss titta på ytterligare en undersökning, som rör bara själva regelkrånglet. OECD gör en regulatory policy outlook. Där ligger Sverige under EU-snittet i regelkrångel. Det finns alltså skäl att vara oroad.

Låt oss titta på vad Sveriges företagare säger - vi bortser från vad utländska tyckare säger. Åtta av tio säger att de underkänner regeringens arbete med regelförenkling. Var tredje menar att bara det senaste året har det blivit krångligare på grund av statliga regler. 2 procent tycker att det har blivit enklare.

Ministern nämner att man ska göra en avvägning mellan vilka regler som behövs och vilka som kan bli en börda för företagen. Men jag frågar mig om regeringen ens är medveten om vilka konsekvenser som alla olika lagförslag eller ytterligare regler har för företag. Regeringen har fått mycket kritik för bristen på konsekvensanalyser. Regeringen skickar inte ens alla konsekvensanalyser till Regelrådet, som har till uppgift att granska vilka konsekvensanalyser regeringen har gjort för att se konsekvenserna för företag och företagsamhet av olika lagförslag. Justitiedepartementet har inte skickat en enda konsekvensanalys till Regelrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är helt övertygad om att ministern säkert har koll på sitt departement, men alla regler måste adderas ihop till en total administrativ regelbörda. Det är därför viktigt att alla lagförslag, alla regler, får bedömas i konsekvensanalyser. Här behöver regeringen och ministern ta ett samlat ansvar för att alla olika förslag bedöms i en analys av hur de påverkar företagsamheten i Sverige och sedan skickas till Regelrådet för granskning.

Jag vill därför återigen fråga ministern om regeringen verkligen kan vara nöjd med att åtta av tio företagare underkänner regeringens arbete med regelförenkling. Är ministern nöjd med att alla konsekvensanalyser inte skickas till Regelrådet? Av de konsekvensanalyser som skickas till Regelrådet underkänns 80 procent.


Anf. 42 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Fokus måste vara att ge förutsättningar för företag att växa, anställa fler och expandera. Jag konstaterar att förra året var något av ett rekordår för små och medelstora företag i Sverige. LRF Konsults lönsamhetsbarometer visar en ökad lönsamhet mätt som vinsten före avskrivningar för tredje året i rad. Det är den högsta lönsamheten under den undersökta femårsperioden.

Företagens syn på framtiden är också intressant. Den fortsätter att vara stark. Siffran är den högsta sedan 2010: Sju av tio småföretag ser goda förutsättningar att växa. I fråga om sysselsättningssynen hos företagen anger var fjärde företagare att de ökade sysselsättningen under förra året, och var tionde företagare har dragit ned på personal. Det är en av förklaringarna till att 96 000 av de 150 000 nya jobben som har skapats är skapade i privat sektor i många av dessa företag.

När vi talar om företagens förutsättningar måste vi titta på ändamålsenliga regler, hur regler tillämpas och vilken kännedom företag har om reglerna. En sak som verkligen sticker ut vid internationella jämförelser, där Sverige har tappat under de senaste tio åren, är digitaliseringen av den offentliga sektorn. Åtta av de tio åren var det en borgerlig regering.

Nu har vi gjort en kraftsamling. Regeringen har infört ett system som gör att myndigheter kan jobba långsiktigt med digitalisering. Jag har svårt att se något annat område som kan förenkla mer för företagen än att vi övergår till mycket mer digital hantering av företag. Det handlar om uppgiftslämnande, myndighetskontakter, snabb respons, möjlighet att göra rättelser efter en tid, att systemen efter en tid lär sig vilka typer av frågor och problem företagen har så att det går att snabbt få hjälp och komma vidare.

Det arbete som regeringen har inlett med Sveriges Kommuner och Landsting är unikt. Vi har samlat den nationella nivån tillsammans med den lokala nivån för att titta just på förenkling via digitalisering. En bransch som är riktigt regeltung är restaurangbranschen. Jag kan förstå att restaurangföretagarna inte har märkt av arbetet än. Poängen är att de senare i år ska komma i mål med stora delar av projektet. Målet är att hälften av alla restaurangföretagare senare i år ska ha möjlighet att både starta och delvis driva sina företag digitalt i de kommuner som är med i projektet. Många kommuner är med.

Det går inte att underlåta att jobba med digitalisering för att förenkla företags vardag på ett systematiskt sätt. Vi gav förra året ett direktiv till Bolagsverket att göra det möjligt att lämna in årsredovisningar digitalt. Jag har sagt att jag efter en tid vill gå över till tvingande lagstiftning på området så att det ska vara digitala årsredovisningar. När uppgifterna kommer in digitalt kan vi se till att myndigheterna måste samverka och dela uppgifter med varandra. Då behöver de inte ringa företagen stup i kvarten och störa dem med krav på att lämna uppgifter. Nu kommer uppgifterna in på ett ställe. Då vet man att det är rätt uppgifter, och de kan spridas mellan myndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vårt fokus är digitalisering. Vi tror att det är det enklaste sättet att förenkla företagens vardag.

Låt mig bredda diskussionen lite. Det största problemet företagen har just nu är kompetensförsörjning, det vill säga att få tag i personal så att de kan växa. Man måste också titta på näringspolitiken i ett lite bredare sammanhang, men det kan vi återkomma till i senare inlägg.


Anf. 43 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Vi kan diskutera hur verkligheten ser ut, men det finns också undersökningar som hävdar att en majoritet av företagen upplever just regelbördan som det största hindret - inte något annat.

Regeringen kan naturligtvis slå sig för bröstet. Det är enkelt att göra när man ligger i en bra konjunkturcykel. Men det är nu vi måste genomföra förändringar som gör att företagen klarar en sämre konjunktur. Det är då som regelkostnader och skattekostnader blir så enormt påtagliga. När man slår sig för bröstet ska man komma ihåg att åtta av tio företagare underkänner regeringens arbete med regelförenkling. Det är oroande siffror.

Digitalisering är naturligtvis bra, men där tror jag att vi är överens. Det behöver göras mycket där. De initiativ som regeringen har tagit är vi överens om även över blockgränsen. Men vi ligger fortfarande efter våra grannländer - både Norge och Danmark ligger mycket längre fram i digitaliseringen. Här skulle vi alltså kunna ta ännu större krafttag, och här hoppas jag att ministern känner stöd i att gå fram mycket snabbare.

Men regelkrånglet rör som sagt alla regler. Det är inte bara de regler som passar in i stupröret Näringsdepartementet i Regeringskansliets uppdelning, utan det är faktiskt alla regler som totalt blir en administrativ börda för företagen.

För byggföretag, till exempel, handlar det om byggregler om allt från hur en lägenhet ska se ut och hur stort badrummet ska vara till hur fasaden ska se ut och vilken decibelnivå man måste ha under byggnationen.

För vattenkraftverk handlar det om hundratals miljöregler som länsstyrelsen jagar dem med.

Besöksnäringen, som ministern tar upp, behöver fortfarande söka tillstånd för att man ska få dansa i en lokal, och dans är definierat som att röra sig till musik. Det behöver man alltså fortfarande söka tillstånd för, trots att riksdagen har röstat för ett tillkännagivande att man ska ta bort danstillståndet.

Besöksnäringen behöver också gå igenom menyerna för att exakt följa regler för vilka rätter som måste finnas på menyn för att man ska få servera en öl. Det är faktiskt helt befängt.

Man måste alltså titta på den totala regelbördan. Många regler som vi har i dag, oavsett om man gör uppgiftslämningen digital eller inte, är totalt onödiga och utgör bara en kostnad för ett företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det går inte att tala om företagarnas förutsättningar utan att också nämna den andra stora bördan, som är skattebördan. Regeringen har precis lagt fram en vårproposition med ett gäng olika skattehöjningar. Man har aviserat allt från stora skattehöjningar på arbete till 3:12-regler där de minsta företagen nu ska straffbeskattas och flygskatt, kilometerskatt, finansskatt och höjd bensinskatt. För vart och ett av dessa förslag finns det säkert argument som ministern kan dra, men tillsammans utgör de en skattebörda som blir ytterligare en pålaga på företagen.

Man kan naturligtvis hävda att nu går det ju så bra för Sverige, och vi ligger bra i konjunkturcykeln. Men återigen: Vi måste fundera på en politik som fungerar inte bara när konjunkturen går bra utan också när den går dåligt. Hur slår de här skatteförändringarna då, och hur slår regelbördan?

Jag vill bara påminna ministern om att inte ta Sveriges entreprenörer och företagare för givna. Det är faktiskt ett enormt stort beslut att våga satsa på en idé, satsa allt sitt privata kapital och kanske sätta sin lägenhet i pant för att kunna starta ett företag.

Men då handlar det också om drivkrafter. Då gör varje företagare en kostnadskalkyl: Är det lönsamt att driva företag eller inte? Ju mer regelkrångel, ju större skattebörda som läggs på företagare med pålaga på pålaga, desto fler företagare kommer i den avvägningen att säga att det inte är lönt att starta och driva företag, och desto fler företag kommer inte ens att startas.


Anf. 44 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Vårpropositionen och vårändringsbudgeten innehåller ju inga skatteförändringar. Det får den inte göra. Det är i höstbudgeten som regeringen presenterar de skatteförslag som man kommer med, och det kommer vi att ha en diskussion om senare.

När man tittar på Moderaternas ekonomiska politik måste man fundera på vad det skulle innebära om man i det här konjunkturläget skulle slå på investeringsbromsen och säga: Nu drar vi in stödet till byggandet av hyreslägenheter. Nu minskar vi på underhållet av infrastrukturen.

De planer som låg i budgeten som vi tog över, med en enorm underinvestering i utbildning förra mandatperioden som nu leder till att vi har ungefär 100 000 lediga jobb i ekonomin som inte tillsätts därför att vi har fel utbildningsnivå på arbetskraften, gör att svensk ekonomi inte kan ta ut sin fulla potential i det här konjunkturläget. Men om vi inte löser kompetensfrågan, infrastrukturfrågan, bostadsbyggandet men också till exempel bredbandsutbyggnaden i det här konjunkturläget kommer tillväxten att bromsa in snabbare. Att lägga till någon form av investeringsbroms i det här läget menar jag vore fel politik, och därför tycker jag att Moderaterna gör felaktiga prioriteringar i sin ekonomiska politik.

När det gäller småföretagande, till exempel i den avisering inför hösten som vi talar om, kommer växa-stödet att byggas ut så att alla enmansföretagare som väljer att anställa sin första, vilket ofta är inte bara det största psykologiska ansvaret utan det första större ansvaret man som företagare tar för en annan människa - det är ett stort steg att ta - får en rejäl rabatt under första året, uppemot 63 000 kronor i rabatt, för att de gör en första anställning i sitt företag. Det är 300 000 aktie och handelsbolag i hela landet som berörs av det - en enorm möjlighet för riktigt små företag att ta första steget upp och växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har aviserat att vi kommer att lägga fram ett förslag om personaloptioner som gör det lättare för framför allt startup-bolag att rekrytera men också behålla kompetent personal i de tidiga faserna av bolagens utveckling.

Vi jobbar just nu med kortare betaltider. Jag har sagt till de stora företagen att de har sex månader på sig att komma fram med en frivillig uppgörelse om någon form av kod för att betala räkningar i tid. I dag utnyttjas små och medelstora företag tyvärr alltför ofta som bank av stora företag - de får betalt efter kanske 60, 90 eller 120 dagar. Det gör det otroligt svårt för små företag att kunna agera.

Vi har jobbat med finansieringsfrågorna och reformerat det statliga riskkapitalet. Vi har dessutom sett till att Almi och Norrlandsfonden kan jobba med större utlåning, inte minst i samarbete med europeiska fonder, vilket har gjort att Almi 2015 ökade sin utlåning med 40 procent och ligger kvar på en hög nivå. Det gör det möjligt för små och medelstora företag att växa.

Vi har jobbat med internationalisering och export för små och medelstora företag. Vi har tagit fram en hel exportstrategi som fokuserar på tillväxtmarknader men också på att göra det lättare för små och medelstora företag att ta steget ut på exportmarknaderna.

Det sista handlar om Kunskapslyftet, med i år 50 000 fler utbildningsplatser. Det vill jag säga är den största frågan jag möter bland företagare runt om i Sverige just nu: deras problem med och hinder för att hitta rätt personal i ett läge där svensk ekonomi går ganska bra men risken är att vi inte tar vara på den potentialen. Då måste utbildningspolitik och Kunskapslyftet vara vår viktigaste tillväxtpolitiska åtgärd i det här konjunkturläget.


Anf. 45 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att många av insatserna som ministern nu lyfter fram är behjärtansvärda. Många av dem är vi också helt överens om.

Men för att sätta detta i proportion, alltså titta på hur åtgärderna tillsammans påverkar företagare: Alla de lättnader som ministern lyfter fram utgör bara en tiondel av de aviserade skattehöjningarna. Man tar alltså ett steg fram och tio steg tillbaka. Det är ganska enkelt att stå här och prata om åtgärder som låter bra, men man måste ju räkna på totalen. Hur påverkar det här Sveriges entreprenörer? Om man höjer skatten tio gånger så mycket som man gör lättnader blir lättnaderna ganska små i proportion.

Jag vill också återigen komma tillbaka till att företagare och företagsamhet handlar väldigt mycket om drivkrafter. Jag menar och vi menar att det alltid ska löna sig att göra rätt för sig. Det ska alltid löna sig att anstränga sig i Sverige. Det ska alltid löna sig att skapa jobb i Sverige. Det ska alltid löna sig att våga pröva, satsa på en idé och starta företaget som kanske blir nästa Spotify, nästa Skype eller nästa Ikea.

Vi behöver fler människor som vågar ta det steget, inte färre, och andelen människor som vågar ta steget, vågar satsa på en idé, vågar sätta hus och hem i pant, vågar satsa hela sin privata förmögenhet på att jaga efter en idé, den andelen människor påverkas av regelbördan och skattebördan när de gör analysen: Hur väl lönar det sig för mig att anstränga mig i Sverige? Hur väl lönar det sig att starta företag i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När åtta av tio företagare underkänner regeringens arbete med regelförenkling och regeringen dessutom lägger skatt på skatt på samma företagare, då blir jag oroad. Jag hoppas verkligen att regeringen tänker om.


Anf. 46 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack, Sofia Fölster, för den här debatten!

Man ska komma ihåg att vi tog över ett Sverige där vi hade stora underskott i de offentliga finanserna. Det var ingen slump; det var den förra regeringen som hade genomfört en skattepolitik med stora ofinansierade skattesänkningar som ledde till underskott.

Nu har vi betat av det. Nu kommer vi i en situation där vi har gjort en del skattejusteringar som gör att Sverige är i ett läge där vi har råd att göra större investeringar i bostadsbyggande, i infrastruktur, i underhåll, i förstärkt bredbandsutbyggnad i hela landet men också i ett rejält kunskapslyft som gör att tiotusentals fler människor får möjlighet att få den utbildning som krävs för att kunna ta de lediga jobb vi har i svensk ekonomi. Det är en viktig prioritering.

Sedan har vi en annan diskussion om skatter, där Moderaterna alltid på något sätt har en omvänd fördelningspolitik i sin skattepolitik. Ja, vi höjer skatterna en del för dem med de absolut högsta inkomsterna i samhället, samtidigt som vi sänker skatten för Sveriges pensionärer. Så kan man också bedriva en skattepolitik i Sverige.

När ni hade makten gjorde ni tvärtom. Ni sänkte skatten för dem som arbetade och hade högst inkomster, framför allt män. I dag har vi vänt på den kuttingen och sänker skatten framför allt för dem som har jobbat ett helt arbetsliv och gjort sig förtjänta av att ha en bra pension. Det är fördelningspolitik - jag vet att Moderaterna inte brukar tala om det så ofta. Men det är också en del av att hålla ihop Sverige.

I dag kommer jag att fortsätta jobba för att det ska vara enklare och bättre att driva företag i Sverige, att vi ser till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin, att vi ser till att göra de investeringar som krävs och att fler små och medelstora företag vågar ta det första beslutet om att börja växa och anställa ytterligare en och sedan också ta steget ut på exportmarknaderna. Vi behöver fler växande företag för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten ytterligare.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.