Regler för trafikplikt

Interpellation 2017/18:25 av Peter Helander (C)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-10-10
Överlämnad
2017-10-11
Anmäld
2017-10-12
Svarsdatum
2017-10-24
Besvarad
2017-10-24
Sista svarsdatum
2017-10-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Alla har vi lärt oss att Sverige är ett avlångt och delvis glest befolkat land, och det stämmer. Sverige är EU:s näst mest glesbefolkade land, vilket skapar speciella utmaningar för vårt näringsliv som konkurrerar på en global marknad. För länder som Sverige finns det två vägar att gå. Den ena vägen är att ensidigt satsa på de tätbefolkade delarna av landet och låta resten av Sverige sakta glida in i ett Skansentillstånd. Den andra vägen, som jag stöder och som regeringen markerat som sin väg, är att se till att hela landet ska leva och utvecklas.

Den vägen leder till minskade klyftor, minskad misstro mot ”makten” och ett minskat utanförskap. Men den vägen kräver mer än tomma paroller, målsättningar och visioner. Den kräver också en aktiv stödjande politik och ett aktivt arbete för att ta bort hinder för en positiv utveckling.

I de glesare befolkade regionerna är det lokala näringslivet grunden för framgång, men det lokala näringslivet måste få rimliga förutsättningar för att lyckas. Det innebär bland annat goda kommunikationer och transporter. Fungerande vägar och järnvägar, men också ibland fungerande flygförbindelser, måste finnas om man ska kunna driva ett företag på en plats där avstånd i sig självt är en stor konkurrensnackdel.

Det är därför med oro som jag har förstått att Sverige använder andra standarder och krav för att stödja flygtrafiken på glesa linjer än EU:s krav. I Sverige anser Trafikverket att restider med tåg, enkel resa, på under fyra timmar är en god standard.  EU anser att det finns skäl att upphandla trafik på flyglinjer där alternativet tåg överstiger tre timmar. En ytterligare iakttagelse är att i Sverigeförhandlingen använder man argumentet att en tågresa måste vara kortare än tre timmar för att kunna konkurrera med flyget.

I praktiken innebär Trafikverkets krav att ett antal regioner i Sverige riskerar att bli utan flygförbindelser. Det kan få dramatiska effekter för näringslivet, framför allt i skogslänen. En svensk företagsledare som ska möta kunder i Stockholm måste åka dagen innan, övernatta på hotell, ha mötet och i bästa fall komma hem sent dagen därpå. I värsta fall blir det en natt till på hotell. Detta är visserligen bra för hotellbranschen i Stockholm men inte för näringslivet ute i landsorten. Regeringen vill att svenska företag ska bli exportmogna och kunna konkurrera på den globala marknaden. För att kunna detta måste man kunna ta sig till marknaden och besöka sina kunder.

Många svenska företag har också ett utländskt ägande och man måste kunna ta sig från ett huvudkontor i Europa till en produktionsenhet i Sverige utan att behöva lägga en hel dag på att bara resa.

Att kunna ta sig till och från företag som ligger utanför storstäderna på ett tidseffektivt sätt kräver flygförbindelser. Finns det inga flygförbindelser riskerar man att huvudkontor men även produktion flyttar. Den flytten kan gå både till storstäderna men också till andra länder.

Att Trafikverket har andra restidskrav än EU visar på hur vi genom att skärpa krav och införa nationella standarder försämrar konkurrenskraften för svenskt näringsliv i jämförelse med konkurrenter i andra länder.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

När kommer Sverige att använda samma krav för upphandling av olönsamma flyglinjer som EU har?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:25, Regler för trafikplikt

Interpellationsdebatt 2017/18:25

Webb-tv: Regler för trafikplikt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 59 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Peter Helander har frågat mig när Sverige kommer att använda samma krav för upphandling av olönsamma flyglinjer som EU har.

Som Peter Helander skriver i sin interpellation är Sverige EU:s näst mest glesbefolkade land. Att människor ska ha god tillgänglighet till interregional kollektivtrafik över hela landet är viktigt. Regeringen arbetar för transportpolitikens mål att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. I Trafikverkets förslag till nationell transportplan för perioden 2018-2029 föreslås en rad åtgärder som bidrar till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem. Den ekonomiska ramen är 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder mer än nuvarande plan.

Regeringen beslutade i januari 2017 om en nationell flygstrategi. I strategin utgör tillgänglighet ett av sju fokusområden. Inom EU har en nylig process säkerställt att det ska vara möjligt att ge driftsstöd till mindre flygplatser för att täcka eventuella förluster. I dagsläget finns det möjlighet för vissa flygplatser att motta driftsstöd från staten inom ramen för förordningen (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser samt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Samtidigt innebär flygets stadigt ökande utsläpp en stor utmaning för regeringens höga ambitioner för miljön, särskilt med beaktande av att klimatfrågan är en av regeringens tre huvudprioriteringar.

EU:s lufttrafikförordning (nr 1008/2008) möjliggör för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att under vissa förutsättningar införa allmän trafikplikt och upphandla trafik om förutsättningar för kommersiell drift av flyglinjen saknas. Att införa allmän trafikplikt är en möjlighet men inte en skyldighet för medlemsstaten. Artikel 16.3 b i lufttrafikförordningen innebär att vid bedömning av om en planerad allmän trafikplikt är nödvändig och adekvat ska det beaktas bland annat om restiden med befintlig tågförbindelse för den planerade sträckan över- eller understiger tre timmar. Artikeln innebär inte att så snart restiden överstiger tre timmar måste allmän trafikplikt införas. För att bestämma om en flyglinje ska upphandlas i Sverige genomför Trafikverket en så kallad tillgänglighetsanalys. I tillgänglighetsanalysen är avståndet till närmaste bytespunkt en av åtta faktorer.

Enligt EU:s bestämmelser ska en myndighet i varje medlemsstat ansvara för upphandling av trafikplikt. Som jag har nämnt i tidigare svar gällande trafikplikt har Trafikverket uppgiften att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, inklusive flygtrafik i Sverige. I dagarna har Trafikverket presenterat en ny flygutredning med förslag för upphandling av flygtrafik under perioden 2019-2023. I utredningen föreslås ett antal förändringar i utformningen av den allmänna trafikplikten och upphandlingen. Det handlar bland annat om upplägg, incitament till ökat resande, kvalitetskrav och uppföljning. Därtill kommer förslag på en ny linje mellan Kramfors och Arlanda. Utredningen är nu på remiss fram till den 30 november.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och regeringen anser att det även fortsatt är Trafikverket som ska sköta uppgiften att analysera vilken interregional kollektivtrafik som bör omfattas av allmän trafikplikt i syfte att minska bristerna i tillgängligheten.


Anf. 60 Peter Helander (C)

Fru talman! Tack, statsrådet Eneroth, för svaret! Jag vill upplysa dem som av någon händelse tittar på detta på tv eller ser oss på något annat sätt om att vi tidigare har debatterat dessa frågor när det gäller allmän trafikplikt på flyglinjen Mora-Arlanda. Men det var innan Trafikverket lämnade över rapporten med flygutredningen till regeringen för några veckor sedan.

I rapporten Flygutredning 2019-2023 föreslår Trafikverket att linjen Mora-Arlanda inte ska omfattas av allmän trafikplikt, precis som jag befarade när vi debatterade förra gången. Det beror på att Trafikverket anser att en restid med tåg på 3 timmar och 45 minuter från Mora till Stockholm innebär god tillgänglighet.

Statsrådet säger i sitt svar att regeringen arbetar för en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Jag tycker att det är en bra ambition, och jag delar den. Ambitioner måste dock följas upp med handling för att de ska bli verklighet.

Statsrådet nämner också regeringens flygstrategi i sitt svar. Den har jag förstås lusläst, och jag avser att återkomma till den strax.

Jag är positivt överraskad över att statsrådet tar upp artikel 16.3 b i lufttrafikförordningen, som möjliggör ett införande av en allmän trafikplikt för flyglinje om det tar mer än tre timmar att åka tåg, till exempel till Stockholm. Ingenstans i Trafikverkets rapport nämns tretimmarsregeln, utan de har i stället använt sig av en fyratimmarslinje. Man kan undra varför det är så.

I en bilaga till flygrapporten beskrivs den tidigare historien. I flygstrategin beskrivs också en del som man kan dra en slutsats av när det gäller varför det blir fyra timmar i stället för tre timmar. Det var en del av min fråga. I båda texterna sägs det direkt att det finns en budgetram. Det fanns en budgetram på 100 miljoner kronor förra mandatperioden, och denna mandatperiod är den 95 miljoner kronor. Jag har en misstanke, och det är egentligen inte bara en misstanke: Tidsramen fyra timmar har inte tillkommit utifrån tillgänglighet per definition, utan den har tillkommit på grund av att budgetramen inte räcker till om man sätter tidsramen till tre timmar. Jag tycker att det är olyckligt att Trafikverket begränsar sig på detta sätt. Det är väl regeringen som ska besluta om budgetramen.

Vi bor som sagt i EU:s näst mest glesbefolkade land, och vi hamnar på fyra timmar i stället för tre timmar, som EU föreslår i sitt regelverk. I regeringens flygstrategi skriver man följande angående stödet till den flygtrafik som Trafikverket upphandlar: De olika stöden ges ibland utifrån skilda förutsättningar, vilket kan leda till brister utifrån en helhetssyn.

Eftersom Trafikverket inte analyserar vilken påverkan deras beslut har på jobb, företagande, regional utveckling, försvaret, ambulansflyg, organtransporter, ambulanshelikopter och frågan om hur hela landet ska kunna leva håller jag med regeringen om att en helhetssyn saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidsgränsen, som jag själv tycker är helt fel satt, räknas utifrån att man bor vid resecentrum och har sin verksamhet där. Jag kan berätta för statsrådet att det tar två och en halv timme med bil att ta sig från norra länsdelen till resecentrum. Sedan ska man åka tåg i fyra timmar. Det är sex och en halv timmes resa. Det kallar Trafikverket god tillgänglighet. Det är ingen lokal flygplats vi bor vid, utan det är en regional flygplats.

Tycker statsrådet att Trafikverket har en bra helhetssyn i sin rapport?


Anf. 61 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Peter Helander, för engagemanget! Vi hade en väldigt bra interpellationsdebatt senast om detta. Jag uppskattar att Peter Helander är engagerad i dessa frågor. Det är jag också. Jag tror faktiskt att vi har samma vilja när det gäller att vi ska ha goda möjligheter till transporter i hela landet. Vi ska minska de regionala klyftorna.

Regeringens tydliga ambition under hela denna mandatperiod har varit att minska de kraftigt ökande regionala klyftorna i landet. Det är ett av skälen till att vi nu i verkligheten utlokaliserar statliga verk, ser till att statliga servicekontor finns i hela landet och säkerställer att vi har utbildningsmöjligheter i hela landet. Vi bedriver en regionalpolitik i en helt annan omfattning än vad till exempel den föregående alliansregeringen mäktade med att göra. Detta är jag stolt över. Landet behöver knytas ihop, och infrastruktur är ett av verktygen. Jag kan försäkra Peter Helander att jag arbetar hårt med detta, vare sig vi pratar om flyg, järnväg, väg eller till och med sjöfart.

När det gäller just upphandling och trafikplikt har jag rett ut de grundläggande förutsättningarna för detta. Det är viktigt att komma ihåg att tretimmarsregeln inte är någon riktlinje som är styrande för medlemsstaterna. Det är naturligtvis så att medlemsstaterna kan förhålla sig till de underlag som EU ger. Finland är till exempel ett land som tillämpar regeln på ett lite annorlunda sätt. Detta är inte heller något nytt påfund under den socialdemokratiskt ledda regeringsperioden, utan det är en tillämpning som också föregående regering använde sig av, eller rättare sagt: Trafikverket gjorde det i sitt sätt att agera.

Det har däremot hänt något som är viktigt och som jag tror att både Peter Helander och jag uppskattar. Vi har nått framgång när det gäller EU:s reglering. Det är nu nya regler som skapar en möjlighet för det offentliga att täcka förluster för alla flygplatser som har mindre än 200 000 passagerare. Det ligger helt i linje med den flygstrategi som vi antagit från regeringens sida. Det innebär också ökade möjligheter för stater att agera.

Sedan är det naturligtvis viktigt vilka resurser man har till förfogande, vare sig vi talar om Trafikverket eller om regeringen. Regeringen har 100 miljarder mer att lägga på infrastruktur i den nationella plan som vi ska besluta om under mars april. Det är 100 miljarder mer än vad som fanns i den förra nationella planen, som fanns under alliansregeringens tid. Det innebär att vi har möjlighet att göra mer på de olika transportslagens områden.

Just nu pågår ett sådant arbete. Jag reser runt i hela landet för att prata med regionala och lokala aktörer, med näringslivet och med många andra. Faktum är att vi i morgon kommer att ha en stor hearing med alla länsplaneupprättare för att ta in synpunkter på detta. Då kommer säkert också flyget att aktualiseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men skälet till att jag nämner själva resursfrågan är att den är avgörande för vilka möjligheter som finns. Nu har oppositionen lagt fram sina budgetalternativ. I Centerpartiets budgetalternativ är det mindre resurser till Trafikverket. Man kan säga att det är ungefär 8 miljoner kronor mindre, vilket är precis vad sträckan Hagfors-Arlanda kostar att upphandla eller, för den delen, sträckan Torsby-Arlanda.

Tycker man att detta är viktigt måste man ha medel till det och inte prioritera annat i sina egna budgetalternativ. Frågan tillbaka till Peter Helander - jag vet att vi har samma utgångspunkt - är: Har Centern verkligen tillräckliga medel för att klara av de åtaganden och den viljeinriktning som interpellanten ger uttryck för i denna diskussion?


Anf. 62 Peter Helander (C)

Fru talman! Det var kanske ingen tillfällighet att vi hade Annie Lööf i Mora förra veckan då problemen beskrevs. Det är bra att det har tillkommit stöd till regionala flygplatser. Nu kan det vara så att Mora inte behöver det eftersom vi inte har något flyg. Man behöver ingen flygplats om man inte har något flyg.

Man kan undra: Behandlas stad och land olika? Jag tog upp det förra gången. Finns det olika måttstockar? Sverigeförhandlingen använde sig av en tidsgräns på två timmar och trettio minuter, då folk ska välja tåg i stället för flyg. Trafikverket använder fyra timmar. Varför har man en annan måttstock mellan Stockholm, Göteborg och Malmö än ute i landet?

Jag hade inte kämpat för flyget om det hade tagit två timmar och trettio minuter. Det är faktiskt möjligt att ta sig med tåg från Mora till Stockholm på två timmar och trettio minuter. Det fattas bara 4 miljarder till Dalabanan. Det finns inga stora satsningar på Dalabanan i den stora budget som regeringen har lagt fram. Det är inga säkra satsningar. Nu ska Trafikverket ta flyget av oss också. Det är klart att det finns en viss besvikelse och kanske en liten förargelse bland alla partier i Dalarna. Vi skulle gärna ha en bättre järnväg, men så länge vi inte har det måste vi åtminstone ha kvar flyget.

Det finns många bottnar i detta. Det är inte enkelt. Jag ska citera vad som står i Trafikverkets rapport - det är en lång mening:

"Det är således beslutet om allmän trafikplikt som styr vad det är för trafik som ska/kan åstadkommas dvs. regelbunden flygtrafik kan inte upphandlas utan att beslut om allmän trafikplikt finns och regelbunden flygtrafik kan inte heller köpas i en omfattning som går utöver vad som föreskrivs i den allmänna trafikplikten."

Lite längre ned står det: "Så länge inget annat bestäms är det ingen annan än Trafikverket som kan köpa regelbunden flygtrafik."

Det är deras tolkning av EU-lagstiftningen. Vad innebär det? Jo, det innebär ett moment 22. Vi har betalat pengar från kommunen - jag var tidigare kommunalråd. Kommunen har betalat pengar för att flygplan från Sveg till Stockholm ska mellanlanda i Mora. I avtalet med Trafikverket står det att de får mellanlanda. Det skulle kunna stå ska. Men nu står det att de får mellanlanda. Då har Trafikverket i all sin vishet kommit fram till att det bara är Trafikverket som får upphandla, och det måste finnas en allmän trafikplikt. Då har vi ett moment 22.

Jag är jätterädd för att Trafikverket i morgon kommer att säga åt operatören: Ni får inte landa. Ni bryter mot vårt avtal. Då står vi utan trafik, och vi får inte upphandla trafik. Regeringen vill inte lägga allmän trafikplikt på oss. Då står vi med en flygplats som inte går att använda förutom kanske för ambulans och lite andra grejer. Det kommer att bli en dyr flygplats. Framför allt kommer det att drabba näringslivet, jobben och företagandet ute i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att statsrådet delar min åsikt att hela landet ska leva och att det behöver göras mer i regionalpolitiken.

För mig blir detta plötsligt inte en fråga om trafikpolitik. Det blir en fråga om näringspolitik - det är något som inte Trafikverket tar upp. Jag undrar vad vi ska göra när det gäller de företag i norra Dalarna som är internationellt ägda. Jag undrar vad vi ska göra när de sitter på sina huvudkontor i Paris och säger: Det går inte att flyga. Det går inte att ta sig till Mora eller till Dalarna på en dag. Vi lägger verksamheten i något annat land. Det kommer att bli följden: att man flyttar verksamhet. Vi får arbetslöshet, och landsbygden kan inte överleva på sikt. Det är en större dimension än bara trafikplikten.

Jag undrar om statsrådet tycker att det är en rimlig ståndpunkt som Trafikverket driver. De driver detta. Vi har varit jätterädda i över ett år för att de ska kasta in handduken så att vi får lägga ned verksamheten.


Anf. 63 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är alldeles sant att det finns skäl att ibland fundera över om alla drar åt samma håll när det gäller att hela landet ska leva. Jag tycker att jag genom min politiska erfarenhet ser ganska många exempel på när goda intentioner dessvärre inte sammanfaller. Det är ett av skälen till direktiven till Trafikverkets uppdrag att ta fram en nationell plan. Det handlar också om att se: Hur kan man knyta ihop hela landet med de regionala klyftor som finns? Hur kan man göra insatser som stärker vår konkurrenskraft och som klarar omställningen?

Jag är extra nöjd med att Trafikverket i det förslag man har lagt fram - det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande är ute på remiss - lägger särskild vikt vid hur näringspolitiken kan stärkas. Man har till och med utformat en näringspolitisk pott på 1,2 miljarder kronor - detta just för att man med näringslivet ska kunna föra en diskussion om huruvida det finns lågt hängande frukter och insatser man skulle kunna göra för att få en bättre helhetslösning.

Nu återstår det att se hur remissinstanserna reagerar på förslaget. Själv gillar jag tanken, för jag vet av min egen kommunala erfarenhet att ibland kan någonting som är oerhört svårt att samordna finansieringsmässigt lösa sig genom att man har lite resurser till förfogande nationellt i en form av medfinansiering. Men det återstår naturligtvis att se hur remissinstanserna hanterar detta.

Det är viktigt att komma ihåg att det i grunden handlar om vilka resurser som finns till förfogande. Det är ändå så att vi nu har 100 miljarder kronor mer i den nationella planen. Det är jag stolt över, även om jag vet att önskemålen vida överstiger de resurser som finns till förfogande. Det är ändå 712,5 miljarder vi framöver kan lägga i den elvaårsplan för investeringar som vi ska besluta om under våren.

Det innebär naturligtvis också att vi vidmakthåller den nivå på Trafikverkets anslag som vi lade i vårt budgetförslag nu, och då är det återigen ett bekymmer att Centerpartiet i sitt budgetförslag faktiskt gör en besparing på Trafikverket som motsvarar kostnaden för att göra trafikavtal mellan Torsby och Arlanda eller Hagfors och Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en fråga om resurser, men det är också, vilket interpellanten har helt rätt i, en fråga om hur vi samordnar de insatser som görs. I Dalarna är det speciellt. Där finns ju basindustrin. Där finns framgångsrika exportföretag som måste ha goda kommunikationsmöjligheter ut i världen. Samtidigt pågår också ett flertal olika projekt; jag noterar att flygplatsen i Sälen invigdes för inte så länge sedan.

Det är klart att det är viktigt att man i infrastruktursatsningar förmår att göra gemensamma regionala prioriteringar för att kunna göra det som är mest verkningsfullt. Mitt budskap när jag har varit ute och turnerat och träffat representanter i regionerna har också varit att ju mer man kan samordna sig gemensamt, desto bättre.

Jag kommer nogsamt att följa tillämpningen av de nya regleringar som EU ger oss möjlighet till. Det ger medlemsstaterna ett ökat handlingsutrymme, och det innebär också att vi inte riskerar samma läge som under tidigare år, det vill säga att EU-kommissionen skulle gå in och underkänna en del av det stöd som har funnits till våra regionala flygplatser.

Jag noterar att vi i budgeten också ger extra stöd till just våra regionala flygplatser, en viktig fråga för mig. Trafikverkets förslag är nu ute på remiss, och det gör att jag inte här kan kommentera mer i detalj.


Anf. 64 Peter Helander (C)

Fru talman! Jag säger som förra gången: Jag väljer att tolka statsrådet Eneroth välvilligt, och om statsrådet ser till att det blir trafikplikt på linjen Mora-Arlanda kommer jag att offentligt berömma honom och regeringen för att de lägger pengar på detta.

Remissen är ute till den 30 november, och sedan kommer Trafikverket att fatta beslut. Det som jag varnar för finns dock där, alltså att Trafikverket redan i morgon kan stoppa trafiken. Jag skulle därför önska att statsrådet kunde sända åtminstone någon signal till Trafikverket om att avvakta tills frågan är slutgiltigt avgjord.

Jag har försökt kolla med lite gamla vägverkare och trafikverkare, och den modell som Trafikverket använder sig av är egentligen en gammal modell som Rikstrafiken använde sig av när SJ skulle räkna tider och ges stöd. Nu har man liksom översatt den till flygtrafiken, men det är inte alls samma parametrar. Då blir det bara tid på järnväg, från station till station, fast det egentligen inte är det som det handlar om.

Förra gången vi debatterade detta sa statsrådet att man inte kan agera i frågan innan Trafikverket har fattat ett negativt beslut. Då är jag förstås ute och fiskar efter ett regleringsbrev från regeringen, på samma sätt som Torsby och Hagfors fick det under den förra regeringen.

Det skulle vara viktigt om man kunde belägga linjeflygningen där med allmän trafikplikt och kanske framför allt säga att det ska vara Sveg-Mora-Arlanda, med mellanlandning. Kostnaderna för detta måste ju vara mindre än en tusendels promille i statsbudgeten. Vi pratar om kanske ett par tre miljoner i ökade kostnader, kanske inte ens det, i en upphandling - en liten kostnad som betyder otroligt mycket för en stor del av Sverige.


Anf. 65 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Till att börja med är jag otroligt försiktig när det gäller att sända signaler, inte beroende på sakfrågan i sig utan för att vi har ett regelverk som innebär att jag som statsråd ska vara extremt försiktig med att göra detta, annars riskerar jag att få besöka konstitutionsutskottet, och det vill jag helst undvika.

Däremot är det alldeles sant, och det tycker jag är en viktig signal att sända också i dessa tider, när alla tittar på olika trafikinvesteringar, att vi alltid ska ha underlag och beräkningsunderlag av samhällsekonomisk analys, restider och timmar. Till syvende och sist är det dock politiken som har att sätta ned foten och tala om vad som är en önskvärd samhällsutveckling. Nyligen gav vi till exempel ett uppdrag till Trafikverket att upphandla nattågstrafiken till Jämtland, eftersom marknaden inte bär sig för detta, vilket naturligtvis är otroligt viktigt för Jämtlandsregionen, för Jämtlands utveckling och inte minst för besöksnäringen.

Jag tror att det är viktigt att vi har detta i åminnelse, annars kunde trafikpolitiken lika gärna reduceras till ett Excelark med en uträkning av vad som är mest lönsamt, och så är det så det blir.

Politik är att också uttrycka förväntningar, förhoppningar och vilja att hela landet ska leva, där det inte är marknadskrafterna som styr utan vi av andra politiska och moraliska skäl önskar en viss utveckling.

Därför är det viktigt för mig att först och främst lyssna in remissinstanserna, ha beredskap för att agera om jag skulle behöva göra det, se till att det finns erforderliga resurser i ett sådant fall men också skaffa så bra beslutsunderlag som möjligt för att kunna föra en fortsatt dialog.

Jag tackar interpellanten för bra diskussioner. Jag är alldeles övertygad om att vi kommer att fortsätta diskutera både detta och andra regionalpolitiska frågor framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.