Regler som borde hindra så kallade tältläger
Interpellation 2014/15:565 av Mikael Eskilandersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-04-29
- Överlämnad
- 2015-04-30
- Anmäld
- 2015-05-05
- Svarsdatum
- 2015-05-22
- Sista svarsdatum
- 2015-05-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Människor som bor i tält eller i andra enklare boenden gör sig skyldiga till en lång rad brott enligt svenska lagar och regler. Det finns mängder med regler som gör det helt omöjligt att skapa ett så kallat tältläger i Sverige. För det första får man inte tälta mer än en natt enligt det vi kallar för allemansrätten. Redan där finns ett brott som polis borde kunna agera mot.
För det andra måste det finnas tillgång till toalett och någon form av omhändertagande av fekalier för att kunna bo en längre tid utan att bryta mot diverse miljöregler. Det är inte heller särskilt trevligt för den stackars privata markägare som tvingas städa.
En tredje sak är att det är olagligt att skräpa ned rent allmänt. Det är inte bara avföring som sprids runt tältlägren. Diverse annat skräp brukar skapa enorm oreda och stora kostnader för den markägare som ska städa. Mycket märkligt att vissa människor helt ska undantas från regler om sophämtning och nedskräpning medan man i normalfallet knappast ens tillåter sommarstugor att vara utan sophämtning.
För det fjärde ska byggnader inte tillåtas utan bygglov. Även om man då börjar hänvisa till friggebodsregler så gäller dessa först om det finns en huvudbyggnad på tomten.
Markägare som vänder sig till myndigheterna för att få hjälp att få tillbaka sin mark och bli av med människor som olagligen bosatt sig får till svar att detta inte är en fråga för polisen utan en fråga om avhysning av kronofogden, vilken markägaren dessutom måste betala för. Det mest naturliga vore att samhället agerade mot alla tältläger men regeringen står snarast handfallen inför problemen med att markägare, åtminstone under en tid, berövas sin äganderätt, genom olagliga tältläger och kåkstäder. Dessutom kostar det ofta stora summor för den markägare som drabbas.
Så här svarade regeringen tidigare på en fråga om problemen med tältläger:
”Regeringen har nyligen gett en nationell samordnare i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som inte har uppehållsrätt. I samordnarens uppdrag ingår bland annat att främja en aktiv samverkan mellan berörda aktörer, vilket kan vara särskilt viktigt när personer ska förmås att flytta från tillfälliga boplatser. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2016. Samordnaren kommer också fortlöpande att informera Regeringskansliet om sitt arbete.”
Mest troligt är att denna utredning sedan ska behandlas ytterligare en tid, innan alla partier sagt sitt och vi kan få ett konkret förslag som på sikt kan genomföras. Vi talar alltså om flera års väntan för den markägare som drabbas innan denna kan se några som helst förbättringar inom området. Jag har full förståelse för att regeringen inte vill föregripa en utredning, men samtidigt är det helt orimligt att regeringen är handlingsförlamad mot mängder av regelbrott under dessa år. När läget är så allvarligt som det är i dag, bör man åtminstone kunna se till att lagar och regler som redan finns följs.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsministern:
Behövs det verkligen år av utredning innan någon form av handling för att säkerställa äganderätten kan genomföras och är det verkligen rimligt att markägare som drabbas ska behöva vänta flera år innan självklara regler som funnits under lång tid ska börja följas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:565
Webb-tv: Regler som borde hindra så kallade tältläger
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 majProtokoll 2014/15:102 Svar på interpellation 2014/15:565 om regler som borde hindra så kallade tältläger
Protokoll från debatten
Anf. 60 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om det verkligen behövs år av utredning innan någon form av handling för att säkerställa äganderätten kan genomföras och om det verkligen är rimligt att markägare som drabbas ska behöva vänta flera år innan självklara regler som funnits under lång tid ska börja följas.
Frågan är ställd mot bakgrund av att det har förekommit att personer som vistas tillfälligt i Sverige har skapat temporära boplatser utan markägarens tillstånd. Det rör sig ofta om mycket utsatta människor som lever i utanförskap och svår fattigdom i sina hemländer och som har sökt sig till Sverige i hopp om att hitta en försörjning här.
Regeringen har tillsatt en nationell samordnare med uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EU- och EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som saknar uppehållsrätt. Uppdraget syftar bland annat till att främja erfarenhetsutbyte och samverkan mellan berörda aktörer, vilket kan vara särskilt viktigt då personer avlägsnas från tillfälliga boplatser.
Regeringen är bekymrad över att personer som vistas tillfälligt i Sverige lever under ovärdiga förhållanden. Det är viktigt att det tillfälliga stödet till dessa personer utformas på ett ändamålsenligt sätt. Samordnarens arbete är där av stor betydelse.
Samtidigt kan jag se de svårigheter som markägarna drabbas av.
Jag har nyligen tagit del av samordnarens erfarenheter när det gäller problematiken kring tillfälliga boplatser. Jag kommer nu att överväga vad jag har fått veta i det sammanhanget.
I en tidigare interpellationsdebatt har jag nämnt att det kan finnas ett behov av förändrade regelverk, och jag utesluter inte sådana åtgärder.
Anf. 61 Mikael Eskilandersson (SD)
Herr talman! Min interpellation fokuserar på det regelverk som redan finns och som borde förhindra att tältläger kan byggas upp på det sätt som i dag sker. Jag har pekat på allemansrätten, miljöregler, sophämtning och bygglov. Listan kan göras mycket längre; det finns många fler regler. I varje kommun brukar det dessutom finnas regler om att människor inte får campa var som helst, och då skulle man kunna ingripa innan det dygn som allemansrätten ger rätt till har gått.
Det är en tycka-synd-om-mentalitet i svaret. Morgan Johansson och regeringen tycker uppenbart mer synd om tiggarna än om markägarna i denna situation. Låt mig påpeka att det inte finns någon naturlag som säger att alla markägare har det bra ställt. Tältlägren kan faktiskt driva en privat markägare i konkurs och slå sönder dennes livsverk. Var finns medlidandet med markägaren?
Morgan Johansson säger i sitt svar att min fråga är ställd mot bakgrund av att det "har förekommit att personer som vistas tillfälligt i Sverige har skapat temporära boplatser". Jag kan informera Morgan Johansson om att det inte är något som "har förekommit", utan det är något som förekommer och fortsätter att förekomma i allt större utsträckning.
Markägarnas situation nämns bara i en enda mening i slutet av svaret: "Samtidigt kan jag se de svårigheter som markägarna drabbas av." Det känns inte särskilt handlingskraftigt. Det känns inte som att regeringen verkligen vill göra något för dessa markägare.
Jag har stor förståelse för de markägare som drabbas av detta, och det är stor skillnad beroende på vem det är som bosätter sig på deras mark. När svenska uteliggare i Malmö satte upp ett tältläger kunde polisen ingripa direkt. Det tog inte ens två timmar innan man hade plockat bort tältlägret.
Men när det är personer som kommer utrikes ifrån hänvisar man till kronofogden. Ibland är det så illa att kronofogden hänvisar tillbaka till polisen eftersom det inte har gått tillräckligt lång tid för att de ska ha besittningsrätt. Jag har hört om fall där markägaren fått svaret från polisen att markägaren måste vänta tills de har besittningsrätt.
Är det på det sättet vi ska hantera alla regler som finns i dagens samhälle? Det tycker inte jag. Jag tycker att det är tråkigt att regeringen inte tar detta på större allvar.
Anf. 62 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Mikael Eskilandersson tycker att svaret präglas av en tycka-synd-om-mentalitet. Jag är glad över att kunna känna empati för mina medmänniskor. Mikael Eskilandersson borde kanske pröva på det någon gång. Det är ju inte precis det som genomsyrar Sverigedemokraternas retorik. Ni tycks ha väldigt svårt att sätta er in i hur andra människor har det.
När det gäller tiggeriet slås jag av att människor sitter i snödrivor i norra Europa och värmer sin mat över öppen låga på kvällarna medan de tillbringar dagarna med att tigga pengar. De anser att det är bättre än att vara i sina hemländer. Det säger en del om hur eländig situationen faktiskt är för dessa människor i till exempel Bulgarien och Rumänien. Detta bör man som människa känna en viss empati för och försöka göra vad man kan för att rätta till.
Vi tar upp denna fråga med myndigheter i Bulgarien och Rumänien och ökar pressen på de länder som dessa människor kommer från. Det är inte rimligt att människor ska ha sådana erbarmliga sociala förhållanden i sina hemländer att de tvingas ut över hela Europa för att över huvud taget kunna försörja sig själva och sina barn. Denna fråga måste till syvende och sist lösas i de länder som dessa människor kommer från.
Inte bara Sverige utan hela Västeuropa har samma situation, och vi måste kunna klara av de konflikter som uppstår. Det är en sak att säga att vi inte ska förbjuda tiggeri eftersom vi inte kan förbjuda fattigdom. Men vi kan givetvis inte tillåta att det spontant växer upp massor av boplatser i strid med de ordningsregler vi har.
Därför säger jag i slutet av mitt interpellationssvar att jag vill se över möjligheterna för ordningsmakten och markägarna att agera. Regelverken är krångliga, och det kan ta lång tid. Det innebär dessutom en kostnad för markägaren att genomföra avhysning.
Därför öppnar jag både i mitt förra interpellationssvar i frågan och i detta interpellationssvar upp för att se över möjligheterna för privata markägare att klara av situationen och göra dessa avhysningar - givetvis med beaktande av allemansrätten, för den måste vi naturligtvis slå vakt om.
Jag tycker ändå att grundhållningen när vi för denna diskussion måste präglas av humanism och medmänsklighet.
Anf. 63 Mikael Eskilandersson (SD)
Herr talman! Vilken empati jag som person har påverkar kanske inte så värst mycket vilken politik jag för. Jag tycker inte att politik ska grunda sig alltför mycket på empati, utan här bör man kunna sätta upp ganska klara regler för vad som gäller som alla ska ha en skyldighet att följa.
Det blir märkligt när man väljer ut vissa grupper och säger: Er är det synd om. Därför behöver ni inte följa regler som har funnits länge och fortfarande finns och som andra i samhället följer.
Det blir ett parallellsamhälle som är svårt att försvara, men tydligen anser Morgan Johansson att det är försvarbart att bygga upp ett parallellsamhälle. Jag väntar med spänning på den dag då vi får en utredning om vilka regler som inte ska gälla för alla. Den bör väl komma så småningom med tanke på att vi redan gör undantag från miljöregler, sophämtningsregler, bygglovsregler och så vidare.
Dessa undantag står inte inskrivna någonstans utan har i praktiken kommit till genom att man har bakbundit polisen och mer eller mindre sagt att de inte får lov att agera.
Så fort det är invandrare och flyktingar inblandade blir det en enorm kritik mot polisen om de över huvud taget agerar. Sedan anklagar man polisen för rasism, och så får man polisen att inte vilja följa de regler som de egentligen vet finns och som de egentligen skulle kunna upprätthålla ganska enkelt.
Där finns det en uppenbar skillnad mellan mitt parti och regeringen. Vi i Sverigedemokraterna tycker att alla regler ska gälla lika för alla och att polisen ska agera mot alla. På samma sätt som man agerar mot de svenska uteliggarna i Malmö bör man agera mot en person som inte är svensk när personen beter sig likadant.
För mig är det rasism att inte se individen och att särbehandla grupper. Jag vet att mitt parti alltid anklagas för rasism, men rasismen finns ju snarare bland de personer som vill behandla människor olika. Vi har alltid varit mycket tydliga med att vi vill behandla alla lika.
Vi vill inte sätta upp olika regler för olika människor, som regeringen ständigt håller på med. Detta är bara ett exempel. Det finns många andra exempel på hur man behandlar människor olika utifrån var de kommer ifrån. Så fort vi kritiserar detta påstås det att vi tycker illa om människor som kommer från andra länder, men att kritisera är inte samma sak som att tycka illa om någon.
Man förutsätter dessutom att det är synd om denna grupp. Men det behöver inte betyda att det är synd om alla i den gruppen. Det kan mycket väl finnas personer där som det inte är lika synd om. Jag kan tänka mig att det finns de som tjänar ganska bra på tiggeriet. Det har ju kommit fram nu att det är organiserat. Jag tror inte att de som organiserar detta tjänar lite pengar, utan jag tror att de kan tjäna ganska bra. Det finns tecken på att det finns enstaka personer som gör det.
Frågan är om man ska tycka synd om dem också. Jag tycker att det borde vara på sin plats att man börjar agera mot detta och att man kommer fram med riktiga lösningar.
Lösningen är egentligen bara att se till att de regler som redan finns följs. Men av svaret att döma är det uppenbart att tanken inte är att det ska göras. Nu ska man utreda i stället, och sedan kanske vi får några nya regler med tiden. Frågan är varför man ska följa dessa om man inte behöver följa de regler som redan finns.
Anf. 64 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Till att börja med vill jag säga att en politiker som inte har empati riskerar att bli en väldigt farlig politiker. Man måste ha den grundläggande hållningen att kunna sätta sig in i hur andra människor har det. Det gäller alla, vuxna såväl som barn.
I en tidigare interpellationsdebatt sa jag att Sverigedemokraterna uppenbarligen är beredda att kasta ut både kvinnor och barn tillbaka till kriget igen. Det är så Sveriges hållning i denna fråga skulle vara om ni fick er vilja igenom, Mikael Eskilandersson.
Nu säger Mikael Eskilandersson att vi inte behöver ha någon empati och att vi inte behöver ha förmågan att sätta oss in i hur andra människor har det. Det blir ett livsfarligt politiskt klimat. Det är jättefarligt att släppa fram politiska krafter med den grundhållningen. Det finns länder som har styrts av sådana politiker, och det blir inga bra länder.
Man måste ha en hållning där man klarar av att väga olika intressen mot varandra men också har likabehandling. Det finns ingen konflikt alls i detta.
Mikael Eskilandersson påstår att polisen har bakbundits och att grupper särbehandlas. Vad har han för belägg för det? Inga! Han bara står och säger det rakt ut i luften.
Han säger också att man vet att det finns en massa kriminella beteenden som inte beivras. Att till exempel tvinga någon att tigga eller utnyttja en människas utsatta ställning för att tjäna pengar är redan kriminaliserat. Det handlar i så fall om att kunna utreda och bevisa det.
Det kan vara fråga om människohandel, olaga tvång eller ett antal brott som man gör sig skyldig till. Dessa kan och ska naturligtvis beivras.
Vad jag pekade på när det gäller frågan om markägarna var att vi har identifierat ett problem där. När det gäller kommunal mark har vi ett ganska enkelt förfarande för att kunna lösa situationen och genomföra en avhysning.
När det gäller privat mark är det mycket mer omständligt. Man måste veta namnet på den som ska avhysas och dessutom betala en avgift. Man måste genomgå en betydligt omständligare byråkratisk process. Jag menar att det finns möjligheter att se över lagstiftningen här.
Detta måste göras med respekt för den typ av situation som det handlar om. Det är i grunden fattiga och väldigt utsatta människor, både vuxna och barn. Den respekten måste man ha med sig när man genomför förändringarna.
Som jag var inne på tidigare kan vi naturligtvis inte ha en situation där det växer upp allt fler spontana bosättningar i Sverige. Där måste vi faktiskt kunna sätta en gräns.
Det är en sak att tillåta tiggeriet i sig och en annan när det börjar växa upp bosättningar. Där måste vi vara beredda att bromsa, och det är precis vad jag öppnar för i interpellationssvaret.
Anf. 65 Mikael Eskilandersson (SD)
Herr talman! Morgan Johansson anklagar mig för att inte ha empati. Jag påstår att jag visst har empati, och det var också vad jag sa. Men det är inte samma sak som att bygga hela sin partilinje på empati eller, som Socialdemokraterna har gjort, på empati enbart för vissa människor.
Empati ska bygga på samma empati för alla. Man ska stötta alla utifrån den individ de är. Man kan inte säga att en viss grupp av människor ska ha en viss form av empati därför att de kommer från ett visst ställe. Det blir jättekonstigt.
Det är definitivt ingen lösning att alla kommer hit och tigger på våra gator. Vad blir det för framtid för de människor som kommer hit och som får sitta här som någon form av underhuggare? Man måste komma på bättre lösningar än så.
Morgan Johansson anklagar mig också för att vilja kasta tillbaka kvinnor och barn. Det var en tidigare debatt som han åter tog upp. Som vanligt saknar regeringen en klar bild av verkligheten. Han påpekade att det är kvinnor och barn som kommer hit, men det är också vuxna män.
Vi säger bara att vi ska sätta upp samma regler som övriga nordiska länder. Om vi gör det kommer vi med största sannolikhet att få betydligt färre som söker sig hit, för då väljer man att söka sig till andra länder. Det är inte samma sak som att kasta dem tillbaka i krig.
Regeringen saknar tydligen den empati jag tog upp. Det finns 10 miljoner barn i världen som dör av orsaker som kan avhjälpas för mindre än 200 kronor per barn. Där finns inte empatin att vilja hjälpa, utan man prioriterar en viss grupp. Då blir det vissa människor som kommer hit som får möjlighet att få den empatin från regeringen. Empatin för andra är däremot väldigt låg.
Visst kan man prata om empati, men jag tror att vi ska hålla oss till regelverk när det gäller hur vi fastställer lagar. Regelverken ska följas av alla, oavsett om vi har empati för en person eller inte. Det kan inte vara så att vi sätter upp regler och sedan säger: Nej, du behöver inte följa dem, för du tillhör en grupp som vi har empati för. Men dig har vi inte samma empati för, så du måste följa den regel vi har satt upp.
Som jag tog upp i interpellationen har vi redan i dag väldigt många regler som borde kunna tillämpas. Morgan Johansson säger att jag hittar på och inte har några belägg för att polisen är bakbunden, men polisens agerande i Malmö var väldigt klart och tydligt. Det visade hur man väldigt snabbt kunde gå in och flytta på personer som är svenskar när de byggde upp ett tältläger.
Men man kunde inte flytta på de tältläger där det bor EU-migranter. Då pratade man helt plötsligt om att de hade besittningsrätt.
Anf. 66 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Mikael Eskilandersson sa ungefär att man som politiker inte ska låta sig styras av empati. Det var det jag reagerade över. Han sa det precis, nästan ordagrant, tror jag.
Det är en farlig hållning. Det blir väldigt otäcka länder om de leds av politiker som inte har förmåga att sätta sig in i hur andra människor har det. Det gäller särskilt fattiga och utsatta människor.
Låt oss försöka gå på detta genom att sätta press på Bulgarien och Rumänien och säga: Hur kan ni behandla era egna medborgare på det här sättet, så att de tvingas ut i övriga Västeuropa för att tigga? Det är faktiskt inte rimligt när vi alla är med i samma europeiska familj. Det är huvudinriktningen.
För Sverigedemokraterna handlar flyktingpolitiken som regel om att försöka göra sig av med så många flyktingar som möjligt och om att inte ta emot dem. I praktiken innebär detta att man kastar ut människor med skyddsbehov tillbaka till krig.
Jag nämnde i den tidigare debatten att av de 12 miljoner som är på flykt från Syrien är ungefär hälften barn. Ungefär 80 procent i det flyktingläger som jag besökte var antingen kvinnor eller barn. Så ser situationen ut, också för många av dem som kommer hit.
Vi kan inte, tycker jag, ha en hållning där vi med berått mod är beredda att kasta ut kvinnor och barn, tillbaka till kriget igen. Det är precis det som är ledstjärnan för vår politik på flyktingsidan.
För att återkomma till tiggerifrågan: De olika intressena måste naturligtvis vägas mot varandra. Jag har sett bekymret när det gäller de privata markägarna, och jag är beredd att göra något åt det. Vi kan inte ha en situation där det växer upp spontana läger på det här sättet. Men det måste ändå göras med något slags medmänsklighet i botten, för annars kommer det att bli ohållbart.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.