Skatteprioriteringar
Interpellation 2016/17:525 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-16
- Överlämnad
- 2017-05-17
- Anmäld
- 2017-05-18
- Svarsdatum
- 2017-06-02
- Besvarad
- 2017-06-02
- Sista svarsdatum
- 2017-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I ett antal debatter med finansminister Magdalena Andersson har finansministern uttryckt åsikter om att det är hur man använder skatteintäkter som är det viktiga, snarare än hur man utformar skatterna.
Det är viktigt att använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Ett av alla problem med dåligt utformade skatter är dock att de kan slå mot jobb och motverka företagsamhet. Något som i sin tur drabbar välfärden när färre jobbar.
Vägen till fler jobb och växande företag blir mycket svårare om den rödgröna regeringen och finansministern negligerar utformningen av skatter.
Faktum är att arbetslösheten ökar i Sverige för första gången på många år, trots att det råder brinnande högkonjunktur. Detta om något är ett tecken på att regeringens politik är kontraproduktiv.
Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
Avser finansministern att genomföra skatteförändringar som underlättar för jobb och företag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:525
Webb-tv: Skatteprioriteringar
Dokument från debatten
- Fredag den 2 juni 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:119
- Protokoll 2016/17:119 Fredagen den 2 juniProtokoll 2016/17:119 Svar på interpellation 2016/17:525 om skatteprioriteringar
Protokoll från debatten
Anf. 43 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Cecile Tenfjord-Toftby har frågat mig om jag avser att genomföra skatteförändringar som underlättar för jobb och företag.
Efter den förra regeringens mandatperioder såg vi en situation med stora underskott i statens finanser. Regeringen har därför lagt om politiken från ofinansierade skattesänkningar till investeringar och en starkare välfärd. Det har gett resultat. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten sjunkit med 1 procentenhet, och sysselsättningen har ökat med ca 200 000 personer. Av sysselsättningsökningen tillkom 67 procent bland utrikes födda.
Regeringens näringspolitik syftar till att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet. För att underlätta för små, nystartade företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner föreslår regeringen vissa lättnader i beskattningen av personaloptioner. Regeringen har också infört växa-stödet för att få fler företag att våga ta steget att anställa sin första medarbetare. För en enskild näringsidkare innebär stödet en nedsättning av arbetsgivaravgifterna under de första tolv månaderna på ersättningen till den först anställda. I en lagrådsremiss som regeringen beslutade om i går föreslås att växa-stödet utvidgas till att även omfatta vissa aktiebolag och handelsbolag. I syfte att skapa en snabbare etablering på arbetsmarknaden samt öka antalet arbetstillfällen och sysselsättning har regeringen under 2016 och 2017 också utvidgat RUT-avdraget till att gälla vissa trädgårdstjänster, flyttjänster, it-tjänster samt reparation och underhåll av vitvaror.
Jag vill även poängtera att det är mer än skatter som påverkar företagens villkor och konkurrenskraft. Enligt World Economic Forums senaste rapport har Sverige förbättrat sin konkurrenskraft och klättrat från en niondeplats till en sjätteplats på rankningen av 138 länder.
I höstens budget kommer regeringen att återkomma med samtliga skatteförslag. Jag vill inte föregripa den processen.
Anf. 44 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Tack för svaret, finansminister Magdalena Andersson. I ett antal debatter med finansminister Magdalena Andersson har finansministern uttryckt åsikter om att det är hur man använder skatteintäkterna som är det viktiga snarare än hur man utformar skatterna.
Det är viktigt att använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Ett problem med dåligt utformade skatter är dock att de slår mot jobb och motverkar företagsamhet. Det är något som i sin tur drabbar välfärden, oavsett hur höga skatter man väljer att ta ut. Om färre jobbar blir skattebasen urholkad. Vägen till jobb och växande företag blir mycket svårare om den rödgröna regeringen och finansministern negligerar att utformningen av skatter har en stor betydelse.
Herr talman! Faktum är att arbetslösheten nu ökar i Sverige för första gången på många år, trots att det råder brinnande högkonjunktur. Man kan självklart, som vi hört tidigare i debatter i dag, förklara det med att vi har en väldigt stor flyktinginvandring till Sverige. Det är förklaringen till situationen. Men det berättar inte hur regeringen har tänkt att åstadkomma någon lösning.
Finansministern tog i sin förra debatt med ledamoten Annette Åkesson upp att antalet arbetslösa nu sjunker i Sverige och att sysselsättningsgraden ökar. Det är ju högkonjunktur. Där vill jag också påminna finansministern om att när de tog över hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad, trots att vi gått igenom en lågkonjunktur och finanskris som även de övriga länderna i Europa och världen har genomgått.
Nu måste vi ha en aktiv näringspolitik som gynnar tillväxten av fler jobb i Sverige. Det är just för att vi har en situation med väldigt många som ska in på den svenska arbetsmarknaden. Hur regeringen har tänkt bryta det stora utanförskapet på arbetsmarknaden har vi inte hört speciellt mycket om. Vi har hört förklaringar om varför det ser ut som det gör men inte hur de har tänkt att ta sig ur det.
Ett verktyg som kan användas för att stimulera tillväxt av jobb och företag är att ha ett skattesystem som premierar företagsamhet och viljan att arbeta och inte ett skattesystem som straffar entreprenörer som vill jobba den extra timmen eller anställa några fler i sin personal.
Därför undrar jag: Har den rödgröna regeringen några ambitioner över huvud taget på skatteområdet? Det handlar inte om bidrag eller stöd. Det handlar om hur man kan underlätta för företag på skatteområdet, så att de vill och kan se en möjlighet att växa och att anställa fler här i Sverige.
Det var det jag gärna ville ha svar på av Magdalena Andersson med min interpellation, men det fick jag inte. Nu gör jag ett nytt försök: Avser finansministern att genomföra skatteförändringar som underlättar snarare än försvårar för jobb och företag?
Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Har vi några ambitioner över huvud taget? Det var det som mitt interpellationssvar handlade om. Jag berättade om vilka skatteförändringar regeringen har gjort. Jag har också berättat om vilka saker som nu är ute på remiss. Slutgiltigt beslut om vad som ska finnas med i budgetpropositionen tror jag även Cecilie Tenfjord-Toftby kan ha respekt för kommer i samband med att budgeten behandlas.
Det är viktigt att man har de samlade förutsättningarna. Man kan inte, som i och för sig moderater gärna gör, utlova skattesänkningar innan man är säker på att man har de intäkter som möjliggör det. Annars riskerar man att det slutar med stora underskott i de offentliga finanserna, vilket för övrigt har hänt varje gång Moderaterna har suttit i en regering.
Självklart är det viktigt hur skattesystemet utformas. Det brukar jag alltid säga. Det är viktigt att man har en god utformning av skattesystemet. Men det är också viktigt hur man använder skattepengarna. Har man ett gott och väl utformat skattesystem och använder skattepengar på ett bra sätt kan man sammantaget få en högre tillväxt och högre sysselsättning än om man har låga skatter och låg nivå på det gemensamma åtagandet.
Med ett väl utformat skattesystem med pengar som går till att stimulera till arbete och arbetskraftsutbud visar den nordiska modellen hur man kan få både hög sysselsättning och en hög tillväxt samtidigt som man har höga skattenivåer och höga ambitioner i välfärden.
Vi har under flera år stått här i talarstolen och debatterat med moderater som säger att med regeringens hemska skattepolitik kommer företag inte att vilja anställa och människor kommer inte att vilja arbeta längre. Jag kan bara konstatera att efter två och ett halvt år ser vi 200 000 fler människor som arbetar. Vi ser den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Vi ser att arbetslösheten har sjunkit, och vi ser att långtidsarbetslösheten minskar.
Samtidigt är det så att när många som har sökt asyl i Sverige har fått asyl och nu söker sig ut på arbetsmarknaden kommer det att vara en grupp där det tar lite längre tid innan de kommer in på arbetsmarknaden. Det kommer att göra att arbetslösheten inte sjunker på samma sätt som den annars skulle ha gjort.
Här är det viktigt att vi har en politik för att de människorna ska komma ut i arbete. Där har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för de människorna vad gäller både utbildning och arbetsmarknadspolitik och också avskaffat vårdnadsbidraget. Vi gör nu om föräldraförsäkringen för att fler kvinnor snabbt ska komma ut i arbetslivet.
Anf. 46 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag har förståelse för att Magdalena Andersson inte vill lova några skattelättnader. Det är inte precis den här regeringens specialitet. De utredningar på skattesidan som Magdalena hänvisar till här har väl inte direkt heller skapat någon jubelstämning ute bland de svenska företagen. Jag återkommer till det lite senare i mitt inlägg.
Jag vill gärna citera delar av Magdalena Anderssons svar till mig: "Regeringens näringspolitik syftar till att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet." Om det är regeringens ambition har ni inte lyckats speciellt väl. I februari kom en rapport från Näringslivets Regelnämnd, som ser över inte bara skatteregler utan alla regler. Därför är det bra att också näringsminister Damberg nu har kommit in i kammaren. Rapporten kan inte ha varit speciellt rolig läsning för den rödgröna regeringen. Den visar nämligen mycket tydligt att företagarna själva upplever att det har blivit mycket krångligare att driva företag i Sverige det senaste året.
32 procent av företagen i Sverige anser att det har blivit krångligare att driva företag i dag jämfört med för ett år sedan. Jag säger detta för att stryka under att det inte handlar om alliansregeringens tid vid makten, utan det handlar om den rödgröna regeringens tid vid makten. 32 procent tycker alltså att det har blivit betydligt svårare. Man kan också läsa att 2 procent tycker att det har blivit enklare att vara företagare i Sverige.
Man kan läsa vidare i rapporten, där det framgår att 78 procent har inget eller bara lite förtroende för regeringens regelarbete. Företagarna delar alltså inte alls Magdalena Anderssons uppfattning att det har blivit ett bättre företagsklimat i Sverige.
Lägg ovanpå det den rödgröna regeringens skattechock på 40 miljarder, som bland annat drabbar de företag som regeringen säger sig vilja stimulera. Och det stoppar inte där: Låt oss återkomma till Magdalenas utlovade skatteförändringar med försämrade 3:12-regler, som gör det dyrare för de små företagen, flygskatt, en aviserad kilometerskatt och en bankskatt som regeringen försöker dölja genom att kalla den för en avgift.
Är det konstigt att det uppstår en debatt om huruvida det över huvud taget är lönt för företag att stanna kvar i Sverige?
Jag fick ett mejl från basindustrierna den här veckan. De säger: Vi hör ständigt i den politiska debatten att man pratar om svenska företag. Det är klart att svenska företag, ägda av svenskar, kan känna att de vill vara i Sverige just för att det är Sverige. Men ägarstrukturen håller på att förändras. Vi har nu företag i Sverige som ägs av ägare utomlands, som inte har denna lojalitetskänsla mot Sverige. Därför är det extra viktigt - och det blir viktigare för varje dag som går - att Sverige uppfattas som ett attraktivt land att verka i.
Höjda skatter och ökat regelkrångel kan väl omöjligt vara regeringens uppfattning om hur man gör det enklare för företagare att utveckla och driva sina företag, eller hur är det med den saken? Det verkar som om Magdalena Andersson och Sveriges företagare lever i helt skilda världar. Antingen har regeringen hamnat helt fel med sin politik eller så är det företagen som helt enkelt inte fattar vad regeringen faktiskt har gjort för dem.
Vad tror finansminister Magdalena Andersson är förklaringen till detta avstånd mellan regeringens uppfattning och näringslivets uppfattning?
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! När jag träffar företagare är det oftast tre saker som de tar upp när man frågar vad de har för problem och vad det är för något som hindrar dem från att expandera. Det är oftast samma tre saker: Det är svårt att hitta rätt kompetens, man har problem med infrastrukturen och man har problem med bostäder om man vill anställa människor. Alla dessa tre frågor tar regeringen tag i, och det är inte tre frågor som kan lösas med det moderata konceptet skattesänkning.
Vi ser till att bygga ut Kunskapslyftet, så att fler människor får möjlighet att få den utbildning som företagen efterfrågar. Det är många företag som i dag säger att de inte kan expandera på grund av att man saknar rätt kompetens. Det är uppenbart att den moderatledda regeringen inte rustade människor för högkonjunkturen under de år vi hade kris. Det är därför vi nu ser den akuta arbetskraftsbristen. Man skulle ha satsat mer pengar på vidareutbildning för dem som var arbetslösa under krisen. Nu har vi sett till att bygga ut ett kunskapslyft så att 50 000 fler människor i år får möjlighet att få denna utbildning, som är viktig för att få jobb men också viktig för att näringslivet ska kunna anställa.
Vi har satsat stort på bostadsbyggande. Vi har nu ett rekordstort bostadsbyggande. Det är viktigt för att människor ska kunna flytta dit där jobben finns. Det är ett stort problem, inte minst för ungdomar, att kunna flytta till jobb och utbildning eller att över huvud taget flytta hemifrån. Regeringens investeringsstöd möjliggör billiga hyresrätter, så att fler ungdomar kan få möjlighet till den fantastiska känslan att sätta nyckeln i dörren till sin första egna bostad.
Vi har investeringar i infrastruktur. Det är ett annat eftersatt område och ett stort problem för svensk industri och för det svenska näringslivet. Regeringen har gjort omfattande investeringar i järnvägsunderhåll och har även i den ambitiösa infrastrukturpropositionen lagt ut en ambitiös plan för de kommande åren.
Cecilie Tenfjord-Toftby säger som sagt ofta att regeringens politik kommer att leda till att färre vill utbilda sig, att färre vill arbeta och att företagen inte vill anställa. Men det vi ser är att 200 000 fler människor har ett arbete att gå till. 114 000 av dessa jobb kommer i det privata näringslivet. De anställer så att det står härliga till. Därutöver finns 100 000 lediga jobb som man har svårt att besätta på grund av att kompetensen saknas.
Vi ser i den senaste statistiken att de utländska investeringarna i Sverige har tredubblats. Industriinvesteringarna är de största sedan finanskrisen.
Det är alltså uppenbart att det finns framtidstro i det svenska näringslivet. Det kanske vi kan glädja oss åt tillsammans.
Anf. 48 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Ja, jag gläds åt framgångar för det svenska näringslivet. Det gör jag verkligen. Men det verkar som om Magdalena Andersson och jag inte deltar i samma debatt. Jag vill väldigt gärna höra av Magdalena Andersson vilka andra skattebesked regeringen har till de svenska företagen än 3:12-regler, flygskatt, aviserad kilometerskatt och en dold bankskatt. Det är 40 miljarder kronor i skattehöjningar, och då är inte dessa inräknade.
Detta är inga bra signaler att skicka ut till de svenska företagen. De svenska företagen har inte speciellt högt förtroende för den svenska regeringens näringspolitik just nu. Att Magdalena Andersson väljer att angripa mig och den tidigare alliansregeringen i stället för att tala om sin egen skattepolitik börjar vi bli vana med vid det här laget. Jag kan väl tycka att regeringens ovilja att prata om sin egen skattepolitik är att springa ifrån sitt ansvar.
Det är ni som sitter i regeringen just nu. Det är ni som ska redogöra för hur ni tänker lösa de stora utmaningar som Sverige står inför med bland annat ett stort och växande utanförskap på arbetsmarknaden. Det är sant att vi har en arbetslöshet som har gått ned under en tid och att vi har en högre sysselsättningsgrad. Men tacka högkonjunkturen för det! Sverige hade under Alliansens styre EU:s högsta sysselsättningsgrad trots finanskris och lågkonjunktur.
Jag hade hoppats på i alla fall några tydligare svar, men det fick jag inte den här gången heller. Jag kan väl i vanlig ordning leva med det. Men jag tycker faktiskt, herr talman, att Magdalena Andersson är skyldig Sveriges företagare en förklaring på hur regeringens politik har gjort det enklare att driva och utveckla företag i Sverige. De delar, som jag tidigare har sagt, inte finansministerns uppfattning.
Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag försöker svara på Cecilie Tenfjord-Toftbys frågor, men hon tycker inte att hon får några svar. Det kanske beror på att hon inte får exakt de svar hon önskar, nämligen de moderata svaren som oavsett fråga är: en stor skattesänkning, helst mest för dem som tjänar mest.
Regeringen för en bredare politik än så. Många av de problem som företagare tar upp med mig när jag möter dem kan inte lösas med skattesänkningar. Det är inte en skattesänkning som gör att man hittar en ingenjör, en undersköterska eller en plåtslagare. Där behöver vi göra en utbildningssatsning. Det är inte skattesänkningar som gör att hålen försvinner ur grusvägen eller att man har möjlighet att transportera järnvägsgods på ett säkrare sätt. Det är inte skattesänkningar som gör att det byggs hyresrätter, så att ungdomar kan flytta dit där jobben växer fram. Här krävs en annan och bredare politik.
Självklart ska vi ha ett skattesystem som är väl utformat. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att säkra att vi har ordentliga finanser, och på så sätt har vi ökat skatteintäkterna. Vi har också genomfört viktiga riktade skattesänkningar mot företag, bland annat mot små företag som gör sina första anställningar. Vi har dessutom utvidgat RUT-avdraget och har nu ett förslag om personaloptioner, vilket är mycket efterfrågat i näringslivet.
Vi måste ha en politik som håller ihop så att vi kan se till att vi långsiktigt säkrar hållbarheten i de offentliga finanserna. Att regeringens sammanhållna politik är bra för konkurrenskraften i Sverige är det inte bara jag som säger. World Economic Forum har höjt Sveriges rankning från den niondeplats som gällde när Moderaterna ledde regeringen till den sjätteplats som gäller i dag. Utomstående betraktare gör alltså bedömningen att regeringens samlade politik stärker konkurrenskraften i Sverige, inte minst tack vare att vi har stärkt statsfinanserna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.