Skogsbruket, äganderätten och framtiden
Interpellation 2017/18:237 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-29
- Överlämnad
- 2017-11-30
- Anmäld
- 2017-12-01
- Svarsdatum
- 2017-12-19
- Besvarad
- 2017-12-19
- Sista svarsdatum
- 2017-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Många skogsägare är oroade över vad man uppfattar som en successiv urholkning av äganderätten.
Förseningen av ett nationellt skogsprogram som tydliggör vikten av ett fungerande skogsbruk, regeringens underlåtenhet att ge besked om huruvida en översyn av artskyddsförordningen ska genomföras, Skogsvårdslagsutredningens förslag om utökad talerätt kopplad till avverkningar samt de växande problemen med nyckelbiotopsinventeringarna är några av de faktorer som bidrar till den oro många skogsägare i dag känner. Till det kan läggas olika former av hot mot konkurrenskraften genom regelkrångel och höjda skatter generellt samt specifikt den av regeringen aviserade kilometerskatten.
Enligt skogsvårdslagen ska produktionsmål och miljömål väga lika tungt avseende skogen. I praktiken hänger de också intimt samman, eftersom privat ägande av skog är grundfundamentet för att säkerställa långsiktigt ansvarstagande genom aktiv skogsförvaltning och lönsamt skogsbruk, vilket samtidigt är förutsättningen för värnandet av olika miljövärden.
Regeringens och olika myndigheters agerande för närvarande innebär dessvärre en tydlig slagsida åt miljöhållet och att produktionen kommer alltmer i kläm. Förslag som skulle kunna stärka äganderätten och skogsbruket lyser helt med sin frånvaro.
Mina frågor till statsrådet Sven-Erik Bucht är:
1. Vad är anledningen till att flera av regeringens processer som påverkar skogsbruket, såsom framtagandet av ett nationellt skogsprogram och frågan om en översyn av artskyddsförordningen, drar ut på tiden?
2. Anser statsrådet att Århuskonventionen förpliktar Sverige att införa utökad talerätt avseende vissa avverkningar i enlighet med det förslag som regeringens särskilda utredare nyligen kommit med?
3. Är statsrådet beredd att verka för att den inventering av nyckelbiotoper som pågår stoppas till dess att såväl begreppet som inventeringsprocessen fått en utformning som även skogsägarna kan anse som rimlig?
4. Vilka effekter bedömer statsrådet att de uteblivna beskeden från regeringen avseende en översyn av artskyddsförordningen har för skogsnäringen?
5. På vilket sätt är regeringen och statsrådet beredda att agera för att inte enbart ensidigt stärka miljöintressena utan också stärka äganderätten och värna produktionen inom skogsbruket?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:237
Webb-tv: Skogsbruket, äganderätten och framtiden
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:53
- Protokoll 2017/18:53 Tisdagen den 19 decemberProtokoll 2017/18:53 Svar på interpellation 2017/18:237 om skogsbruket, äganderätten och framtiden
Protokoll från debatten
Anf. 84 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig vad anledningen är till att flera av regeringens processer som påverkar skogsbruket, såsom framtagandet av ett nationellt skogsprogram och frågan om en översyn av artskyddsförordningen, drar ut på tiden och om jag anser att Århuskonventionen förpliktar Sverige att införa utökad talerätt avseende vissa avverkningar i enlighet med det förslag som regeringens särskilda utredare nyligen kommit med. Vidare har Jonas Jacobsson Gjörtler frågat mig om jag är beredd att verka för att den inventering av nyckelbiotoper som pågår stoppas till dess att såväl begreppet som inventeringsprocessen fått en utformning som även skogsägarna kan anse som rimlig samt vilka effekter jag bedömer att de uteblivna beskeden från regeringen avseende en översyn av artskyddsförordningen har för skogsnäringen. Slutligen har Jonas Jacobsson Gjörtler frågat mig på vilket sätt regeringen och jag är beredda att agera för att inte enbart ensidigt stärka miljöintressena utan också stärka äganderätten och värna produktionen inom skogsbruket.
Samtliga av Jacobsson Gjörtlers frågor har beröringspunkter med flera av regeringens målsättningar gällande exempelvis jobb, tillväxt, landsbygdsutveckling, klimat, miljö och naturvård. Denna regering har höga ambitioner inom alla dessa områden.
Jag vill understryka att regeringens skogspolitik bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Det finns behov av att utveckla bägge dessa delar. Äganderätten är grundlagsskyddad och inte ifrågasatt av regeringen. Hälften av landets skogar ägs och brukas i dag av enskilda privata skogsägare, och skogsägarna är således mycket viktiga för förvaltningen av Sveriges skogar. Frihet under ansvar innebär att den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas samtidigt som skogsägaren har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta skogsresursernas alla värden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845) gäller även skogsbruksåtgärder. Frågan om huruvida en översyn av artskyddsförordningen ska genomföras bereds i Regeringskansliet.
I oktober överlämnade den särskilde utredaren betänkandet Rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen (SOU 2017:81) till regeringen. Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet. Först därefter kommer regeringen att ta ställning till vilka åtgärder som kan bli aktuella med anledning av betänkandet.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit en satsning på en landsomfattande nyckelbiotopsinventering, dels för att applicera utvecklad och förbättrad metodik i nordvästra Sverige, dels för att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet.
Skogen ska både vårdas och bidra till utveckling. I ljuset av det ska ett nationellt skogsprogram presenteras för att möjliggöra att skogen bidrar till att den biobaserade ekonomin växer. Fler naturskogar ska skyddas, och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen. Likaväl som att skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skogliga råvaror viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle och en utfasning av fossil energi. I en växande bioekonomi måste vi säkra ett hållbart uttag av skogsråvara som också säkerställer biologisk mångfald och sociala värden.
Regeringen bedömer att det nationella skogsprogrammet har betydelse för detta. Regeringen kommer att presentera ett nationellt skogsprogram baserat på underlag från skogsprogrammets dialogprocess och därefter utarbeta en handlingsplan för genomförandet.
Anf. 85 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Interpellationen handlar om skogsbruket och framtiden kopplat till äganderättsfrågor och den oro som många skogsägare ger uttryck för när det gäller detta. Många ger uttryck för att de uppfattar att det sker en successiv urholkning av äganderätten. Det ska inte tolkas som att regeringen enligt en uttalad princip ifrågasätter äganderätten, utan det handlar snarare om att ett antal var för sig kanske små och enskilda händelser och aktiviteter från myndigheter, regeringen och andra bidrar till att man känner att man befinner sig på ett sluttande plan där en urholkning av äganderätten pågår.
Trots att statsrådet levererar två sidor text i sitt svar lyckas han inte svara på en enda av de fem frågor jag ställde. Men det finns fler möjligheter att utveckla svaren här i kammaren.
Den första frågan handlade om varför vissa viktiga processer som påverkar skogsbruket drar ut på tiden. Jag frågar igen: Varför har arbetet med ett nationellt skogsprogram dragit ut på tiden?
Statsrådet skriver att regeringen anser att det är viktigt. Det är lätt att instämma i det. Det tycker också vi. Det var därför alliansregeringen initierade arbetet och satte igång det. Om det är viktigt borde det vara extra angeläget att få programmet på plats eller att åtminstone kunna presentera rimliga skäl till att det dröjer. Statsrådet får gärna utveckla det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För det andra gäller det den återkommande frågan om artskyddsförordningen och en översyn av den. Hanteringen av frågan från regeringens sida börjar bli alltmer farsartad. De två ansvariga myndigheterna, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, konstaterade i en skrivelse till regeringen redan i juni förra året att det är nödvändigt att göra en översyn av artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker.
Det har nu gått 18 månader, eller 546 dagar, sedan dess. Regeringen har haft minst 75 sammanträden där den hade kunnat fatta beslut om att sätta igång översynen. Det enda besked som kommer från regeringen och företrädare för regeringen när man ställer frågan är att frågan bereds i Regeringskansliet.
Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att komma överens om att sätta igång översynen. Jag inser att det kan finnas utmaningar i att komma överens om slutmålet. Men att sätta igång en översyn som de två ansvariga nationella myndigheterna har begärt borde inte vara svårt.
Det är dessutom så att EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att om man uppfattar att det finns problem kopplat till regelverken på EUnivå om artskydd och annat göra en översyn av de nationella regelverken i första hand eftersom det är där man bedömer att bristerna kan finnas. Vi misstänker också att det är så eftersom Sverige i detta avseende skiljer ut sig från hur det ser ut i andra länder.
Statsrådet svarar tyvärr inte heller på min fjärde fråga om vad det uteblivna beskedet innebär för effekter för skogsbruket. Det är fler frågor. Det finns anledning att återkomma till dem. Den principiella övergripande frågan handlar om på vilket sätt regeringen är beredd att verka för att tydligare balansera miljöintressena och produktionsfrågorna.
I ord nämner statsrådet att de två målen ska vara likvärdiga. Men trots detta finns det en lång rad exempel på hur regeringen agerar i riktning mot en förskjutning där miljöintressena får en större tyngd och produktionsfrågor, äganderätt och skogsbruk försvagas. Statsrådet får väldigt gärna ge några exempel på åtgärder som regeringen vidtar eller avser att vidta som stärker produktionen.
Anf. 86 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Detta är en väldigt intressant interpellation som pekar på många små frågor som hör ihop i ett större sammanhang. Jag skulle vilja fokusera på två delfrågor som Jonas Jacobsson Gjörtler nämner i sin interpellation.
Det första rör nyckelbiotoper. Under år 2016 ökade antalet reservatsbildningar i Norrbotten och Västerbotten mest i hela landet. Över 15 000 hektar avsattes. Det kan låta mycket. Men då ska man veta att över 170 000 hektar är inventerade nyckelbiotoper. Det är stora ingrepp. Men Skogsstyrelsen menar att det finns lika mycket till som är skyddsvärt.
Självklart ska Sverige ha ett ändamålsenligt naturskydd. Men att peka ut något som en nyckelbiotop ger inte någon formell skyddsstatus. Däremot gör det avverkning omöjlig eftersom virket i princip blir osäljbart. Marknaden vill inte ha sådant trä.
Varför blir då någonting en nyckelbiotop? Ofta är det resultatet av aktivt skogsbruk och ett långsiktigt ägande, ofta över flera generationer. Det är just ägandet och förvaltarskapet som skapar det som är skyddsvärt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lägg därtill att en skog som ligger i träda eller bara står inte gör mycket samhällsnytta. Om vi däremot brukar skogen i Sverige binder den över 80 procent av våra nationella koldioxidutsläpp. Det borde staten inte bara bejaka utan också uppmuntra.
Herr talman! Med en utökad talerätt för organisationer har det blivit enklare för små grupper att lägga sig i avverkningsplaner på andras fastigheter. I vissa fall har det handlat om grupper som inte ens har en stadga eller något medlemsregister utan enbart konstituerat sig genom grupper på sociala medier. En sådan utveckling, där alla har möjlighet att säga till om allt och därigenom dra ärenden i långbänk även där marken ligger långt borta från en själv, är inte önskvärd.
Rättssäkerheten för ägare av jord- och skogsbruksmark är av stor betydelse. Det är den i par med äganderätten som möjliggjort att långsiktiga verksamheter fått utvecklas och frodas under de senaste århundradena. Om äganderätten för dem inte säkerställs saknas incitament att investera i anläggningar och insatsvaror för att utveckla företagen. Ingen vågar ta risker om man inte vet att man kan få skörda frukten av sitt arbete.
Herr talman! Äganderätten är fundamental. Vetskapen om att man kan förfoga över det man äger, bruka och nyttja det, är grunden för samhällsutveckling i vårt land och i världen. Det är det effektivaste sättet att skapa nytta och värde. Med en stark äganderätt skapas viljan och tryggheten att investera. Vetskapen att det arbete och kapital man satsar kommer en själv till gagn i slutändan är någonting som motiverar.
Här ska man vara tydlig med att man inte ska måla med den svartaste av färger. Sverige är fortfarande ett demokratiskt land. Men vi behöver värna den äganderätt som säkerställer att människor kan utveckla och förvalta sina tillgångar till nytta för dem själva, för deras familjer och för bygden som de bor i.
Om vi lyckas värna äganderätten, rättsstaten och näringsfriheten kan framtiden bli lika framgångsrik som den tid vi lägger bakom oss. Det finns inget som tyder på någonting annat.
Anf. 87 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Över 120 remissvar har kommit när det gäller nationella skogsprogrammet. Det är också väldigt omfattande svar. Det gäller att hantera dessa remissvar på ett seriöst sätt för att vi ska få ett nationellt skogsprogram där också remissinstanser ska känna att de har fått vara med. Det är därför ett mycket omfattande och tidskrävande arbete som just nu sker om de frågorna.
Vi i regeringen vill bringa ordning och reda och skapa förutsättningar för långsiktighet på området. Vi har också som regering en skyldighet att titta på tillkännagivanden som riksdagen har gett som berör frågan. Det jobbet finns också i detta. Det finns en hel del frågor som berör det nationella skogsprogrammet som gör att det tar tid.
När det gäller skydd av skog konstaterar vi att det finns mycket bred politisk förankring om att 150 000 hektar skog ska skyddas ytterligare. Där är vi en bit på väg med ungefär 90 000 hektar vidare.
Var gör då regeringen konkret? Vi har avsatt ytterligare 250 miljoner för att markägare där skogen blir skyddad ska få ersättning för det. Vi har i dag ersättningar på nära 1,5 miljarder årligen. Tycker ledamöterna att det är fel att vi ersätter skogsägare som avsätter mark för skydd av sin skog? Jag tycker att det är riktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi avsätter nu 12 miljoner till laserskanning av alla svenska skogar. Det är något som måste pågå under en tioårsperiod. Också branschen har aviserat att de vill fördubbla de pengarna. Det är ett sätt att förbättra brukningsmetoderna i svenska skogar.
När det sedan gäller artskyddsförordningen är det korrekt att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har skrivit till regeringen om att det finns ett behov att utreda artskyddsförordningen när det gäller tillämpningen, rättssäkerhet och effektivitet.
Samtidigt ska vi påminna oss om att det pågår en del rättsmål. Ett nyligen avslutat rättsmål gällde bombmurklan. Det pågår just nu rättsfall som berör bland annat lavskrikan och tjädern. Det är saker som jag följer väldigt nära och som berör området.
Huruvida en översyn kommer att ske i närtid eller om det drar ytterligare ut på tiden är svårt att säga. Jag ska inte sticka under stol med att det i regeringen är två partier som kan ha lite olika syn på detta. Så var det nog också i den förra regeringen när fyra partier hade lite olika syn. De fick inte igenom saker och ting. Det tog åtta år, och det hände ingenting.
Anf. 88 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Det är lätt att instämma i att skogen är enormt viktig för vårt land - och på många olika sätt, ska också sägas. Skogen är fortfarande en av våra riktigt stora och viktiga exportnäringar. Det handlar om i storleksordningen 125 miljarder kronor årligen. Skogen är alltså en stor och viktig näring, och den ger också många arbetstillfällen. Ett annat skäl till att skogen är viktig är det stora arbete med klimatomställning som pågår, där skogsråvara kan vara en viktig grund för att byta ut drivmedel, byggmaterial och annat för att minska våra klimatutsläpp.
Allt detta bygger på att man har ett skogsbruk som fungerar och att man också tillåter det att fungera. Det som skapar problem är osäkerhet kring regelverket - osäkerhet kring om äganderätten ska gälla fullt ut eller inte. Om olika former av nya inskränkningar hela tiden gör att man känner osäkerhet inför om man kan använda sin skog i morgon, om en vecka, om en månad eller om fem år vågar man inte göra de investeringar som krävs för att det hela ska fungera. Därför är det otroligt viktigt att ta ett brett grepp kring detta.
Alliansregeringen satte igång arbetet med ett skogsprogram, som nu är försenat och drar ut på tiden. Nu tyckte jag att statsrådet i alla fall gav lite mer besked om vad detta beror på. Han hänvisar till att det är många remissvar som ska fångas in och att det dessutom finns tillkännagivanden från riksdagen. Det är väl klokt att man försöker att fånga in mycket av det. Men arbetet har ändå pågått i flera år nu, och nog borde man väl ha kunnat landa ned detta lite tidigare. Men låt gå för det; till våren är det sagt, och då får vi hoppas att det blir desto bättre när det väl är klart och ska komma till kammaren.
Jag uppskattar att statsrådet talar klarspråk när det gäller artskyddet och erkänner det som vi nog alla har gissat: Det är två partier i regeringen som tycker olika i frågan, och det är därför ingenting händer. Det innebär inte att detta slutar att vara ett problem bara för att vi vet vad det beror på. För skogsbruket är detta ett problem. De två ansvariga myndigheterna har sagt att man behöver få till stånd en översyn. Det är ett och ett halvt år sedan man begärde detta. Regeringen borde komma loss trots sina inre våndor och sätta igång denna översyn. Det borde inte vara särskilt svårt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller nyckelbiotoperna och problemet med dem har Jesper Skalberg Karlsson redogjort förtjänstfullt för det hela, så jag behöver inte upprepa alla argument. Man kan bara konstatera att här finns inte den breda samsyn som vi borde ha mellan de olika intressena. Det är stora områden som pekas ut som nyckelbiotoper, och nu vill regeringen öka medlen, och gör också detta i budgeten, för att sätta ännu mer fart på nyckelbiotopsinventeringen. Detta står i strid med det man egentligen borde göra, det vill säga pausa arbetet, vilket Skogsstyrelsen också ville göra för några månader sedan i väntan på att man skulle landa ned tydligare definitioner kring både begrepp och processer för att komma vidare på ett sätt där alla är överens.
Jag tycker att det är bekymmersamt att regeringen väljer att göra på det här viset, för detta är ytterligare ett exempel där man helt kör över produktionsperspektivet. Min övergripande fråga kvarstår. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är duktig på att nämna exempel på åtgärder som regeringen vidtar för att stärka miljöintressena. Han nämnde flera stycken här. Det gör jag också i interpellationen; jag nämner en massa exempel. Men kan landsbygdsministern nämna ett enda exempel på åtgärder som regeringen vidtar som stärker produktionsperspektivet? Det är nämligen det som är hotat.
Anf. 89 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Vi har just nu tillväxt i Sverige, och det är bra. Det beror, lite förenklat, på tre saker. Det första är att exporten till andra länder är stark, det andra är att vi har en stark offentlig konsumtion och det tredje är att vi har en stark privat konsumtion.
Men det finns också risker, till exempel med exporten. Vi vet när det gäller exporten till många ekonomier att dessa ekonomier är ganska lånedopade. Där finns risker. Offentlig konsumtion har varit stor till följd av ett stort flyktingmottagande och ett ökat bostadsbyggande. Men vi vet att mottagandet minskar och att det råder stor osäkerhet på bomarknaden. Den privata konsumtionen har i sin tur möjliggjorts av att fler har haft ett jobb att gå till och av att man har haft mer pengar i plånboken till följd av jobbskatteavdragen. Och det är regeringen emot.
Herr talman! Jag tycker att det finns skäl att uppehålla sig lite vid äganderätten, så som Jonas Jacobsson Gjörtler också gör i sin interpellation, och fundera på varifrån tillväxten egentligen ska komma om vi inte värnar äganderätten. När det gäller till exempel cementindustrin på norra Gotland, där Europas grönaste cementfabrik står, hotas hela verksamheten av regeringens förslag på nya, stora Natura 2000-områden. När det gäller skogen i Norrland, som vi har debatterat här, och våra 330 000 privata skogsägare, har regeringen satt av i racerfart för att utlysa så många nyckelbiotoper som möjligt. Det sätter käppar i hjulet för den biobaserade ekonomin. När det gäller stora företag som SSAB och LKAB är det klart att de påverkas av de skattehöjningar som regeringen har genomfört med 40 miljarder sedan 2014.
Frågan blir på sätt och vis självklar: Varifrån ska egentligen tillväxten komma när äganderätten sätts ur spel?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För övrigt vill jag önska en god jul och hoppas att ministern får njuta av mycket svenskt på julbordet.
Anf. 90 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt tala om nationalekonomi, men jag blir illa tvungen efter ledamoten Skalberg Karlssons inlägg. Det fanns en regering som sänkte skatter och sänkte skatter, och det blev bara minus och minus. Det fanns minus 60 miljarder när vi tillträdde. Nu finns det plus 80 miljarder, och man kan amortera 40 miljarder och investera 40 miljarder. Det är en fantastisk utveckling.
När det gäller åtgärder nämnde jag laserskanning, där branschen vill dubblera det anslag som staten går in med. Man ser detta som en oerhört viktig del för att kunna öka produktionen. Det pågår omfattande teknikutveckling och forskning där staten är med tillsammans med branschen, väldigt nära branschutvecklingen. Detta stimulerar också produktion. Det pågår mycket inom svensk skog, och det händer väldigt mycket där.
Sverige är sedan 2005 en part i Århuskonventionen. Konventionen är också en del av EU:s rättsordning. Vi kan inte sticka under stol med att förhållandena är sådana. Den utredning som finns föreslår inte att en underrättelse om avverkning ska vara möjlig att överklaga, utan det utredningen föreslår är att det är i samband med tillstånd för fjällnära skog och ädellövskog som denna möjlighet ska finnas. Frågan är lämnad till regeringen från utredningen, och den bereds inom Regeringskansliet. Det är för tidigt att säga exakt var den kommer att hamna.
Regeringen har ambitiösa mål för nyckelbiotoperna när det gäller biologisk mångfald och att skydda skogen. Det är därför också oerhört viktigt att inventeringarna håller hög kvalitet och bygger på ändamålsenligt kunskapsunderlag. Det är oerhört viktigt för att de ska få en acceptans hos branschen. Sedan varierar nyckelbiotoperna mycket över landet, och de är olika ute i naturen. Det är viktigt att man i inventeringarna gör avgränsningar som är transparenta. Objektiviteten och förutsägbarheten ska finnas med. Det är väldigt viktigt för att man ska få acceptans för detta. Vi avsätter ytterligare medel för att skydda det hela, och det är något vi gör för att inte markägare ska komma i kläm.
När det gäller skogen är det precis som ledamoten Jacobsson Gjörtler säger: Den är oerhört viktig för svensk export. Den inbringar 120-125 miljarder årligen i exportinkomster, och den sysselsätter direkt ungefär 100 000 personer och indirekt bortåt 200 000 personer.
Skogen har också många andra värden. Den har sociala värden. Man kan gå ut i en skog och bedriva jakt, plocka svamp och plocka bär. Den har också stora värden när det gäller utvecklingen av besöksnäringen. Naturturismen ökar faktiskt dramatiskt i landet. Det är en viktig del. Där gör vi också en skattesänkning. När det gäller naturguidning sänks momsen från 25 till 6 procent. Det görs en hel del. Jag vill bara påminna ledamöterna om det.
Anf. 91 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Ja, att skogen bidrar med stora värden är vi helt överens om. Det finns sociala värden, miljövärden och produktionsvärden.
Frågan som belyses i denna interpellationsdebatt och som jag vill sätta fingret på gäller de värden som man kan bedöma är hotade på något sätt och vilka problem och effekter det kan leda till framöver. Det gäller framför allt det som är kopplat till produktionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kan börja med nyckelbiotoperna. Det är ändå en rätt stor förändring. När man började med detta handlade det om en liten avgränsad del. Det skulle vara guldkornen, alltså de allra finaste och bästa områdena. Det handlade kanske om några få procent i ett avgränsat geografiskt område. Nu ser vi hur det breder ut sig över mycket större områden. Regeringen lägger dessutom väldigt mycket pengar på att expandera detta. Det är klart att det skapar problem. Någonstans blir det en motsättning i förhållande till produktionen.
Sedan gäller det frågan om talerätten och Århuskonventionen. Nej, min fråga gällde faktiskt inte vilken typ av förslag som regeringen eventuellt ska lägga fram när remissrundan är slut. Jag förstår att statsrådet kanske varken vill eller kan svara på det här och nu. Frågan gällde just Århusförordningen och vilka förpliktelser statsrådet och regeringen anser att den innebär för Sverige. Det får statsrådet gärna återkomma till.
Det blir uppenbart, tycker jag, att det är väldigt lätt för landsbygdsministern att ge många exempel på åtgärder som regeringen vidtar för att stärka miljöintresset. Men när man ber om exempel på åtgärder som stärker ägandeperspektivet och produktionen är det väldigt tunt. Det kom ett exempel som handlar om laserskanning. Det handlar kanske om 12 miljoner kronor, efter att man har höjt skatten med 40 miljarder. Man lägger ut flera hundra miljoner kronor i utökade resurser till nyckelbiotopsinventeringar, till exempel. Det är väldigt tydligt att det är en slagsida i hur regeringen arbetar med detta, till nackdel för produktionen.
Anf. 92 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Låt mig än en gång understryka att äganderätten när det gäller skog är grundlagsskyddad och icke ifrågasatt av regeringen. Den är grundlagsskyddad.
Jag gav några exempel på där vi går in i fråga om produktion. Jag nämnde laserskanning. Jag nämnde teknikutveckling och forskning, där staten går in med ett betydande belopp för att gynna produktion. Jag vill kanske påminna om att den dieselskattereduktion som regeringen förbättrade från 90 öre till 170 öre också kom produktionen inom skogen till del. Det är viktigt att komma ihåg det.
Vi har de två jämställda målen. Det finns säkert behov av att utveckla de målen. Det kommer vi också att göra när vi lägger fram ett förslag om ett nationellt skogsprogram. Sedan ska vi komma ihåg att det är väldigt viktigt att vi har ordning och reda inom detta område och att det är en långsiktighet i politiken kring dessa frågor.
Det gröna guldet är en välfärdsmotor och betyder oerhört mycket för vår välfärd i landet, både historiskt och just nu men också i framtiden. Därför måste detta hanteras på ett mycket klokt och seriöst sätt. Det kan ta tid. Det som är bra måste ibland få ta tid.
Tack för en bra debatt!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.