Statliga jobb i nordöstra Skåne
Interpellation 2016/17:355 av Maria Malmer Stenergard (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-03
- Överlämnad
- 2017-03-06
- Anmäld
- 2017-03-14
- Svarsdatum
- 2017-03-21
- Besvarad
- 2017-03-21
- Sista svarsdatum
- 2017-03-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
På kort tid har nordöstra Skåne drabbats av flera besked om att statlig verksamhet är på väg att avvecklas. Först kom beskedet att Rekryteringsmyndighetens verksamhet i Kristianstad ska flyttas till Malmö, och sedan meddelades att Distansapoteket, som ägs av statliga Apoteket AB, avvecklar sin verksamhet i Hässleholm.
Nyligen kom också uppgifter om att Arbetsförmedlingen i Östra Göinge kommun kan komma att stänga sitt kontor i kommunen. Detta vore olyckligt. Östra Göinge är en av de kommuner som tagit emot flest flyktingar per invånare i Sverige, och man står inför stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar.
Men det är inte bara de statliga jobben utanför storstäderna som drabbas av regeringens politik. Småföretagen är Sveriges jobbmotor. Fyra av fem nya jobb skapas i småföretagen. Dessvärre för regeringen en politik som på många sätt slår mot småföretagen, inte minst på landsbygden. Hittills har regeringen höjt skatterna med omkring 40 miljarder, och höjningar på ytterligare 20 miljarder är planerade. Höjd bensinskatt är genomförd, och planer finns nu på kilometerskatt och flygskatt. Det försämrade näringsklimatet och den försämrade konkurrenskraften gör det svårare för småföretagen att utveckla sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt.
Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt, inte minst för områden som nordöstra Skåne, att få behålla de statliga jobb som faktiskt finns i regionen. Den utveckling vi nu ser går i motsatt riktning. Statliga jobb flyttas från landsbygd till storstäder. Det går stick i stäv med regeringens retorik och påstådda ambitioner om att flytta jobb från Stockholm till övriga landet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att vända utvecklingen att statliga jobb försvinner från nordöstra Skåne?
2. Hur avser statsrådet och regeringen att kompensera nordöstra Skåne för de nedläggningar som redan aviserats?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:355
Webb-tv: Statliga jobb i nordöstra Skåne
Dokument från debatten
- Tisdag den 21 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:83
- Protokoll 2016/17:83 Tisdagen den 21 marsProtokoll 2016/17:83 Svar på interpellation 2016/17:355 om statliga jobb i nordöstra Skåne
Protokoll från debatten
Anf. 64 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att vända utvecklingen att statliga jobb försvinner från nordöstra Skåne och hur jag och regeringen avser att kompensera nordöstra Skåne för de nedläggningar som redan aviserats.
I arbetet med ett Sverige som håller ihop är det viktigt med statlig närvaro i landet, oavsett om det handlar om statliga jobb eller medborgarnas tillgång till service.
Maria Malmer Stenergard hänvisar till regeringens retorik och påstådda ambitioner om att flytta jobb från Stockholm till övriga landet. Regeringen har redan fattat beslut om att flytta myndigheter och verksamhet från Stockholm. Vidare är regeringens målsättning om ökad statlig närvaro över landet tydlig och har gett resultat. Bland annat har nedläggningar av kontor på mindre orter kunnat undvikas.
För att öka spridningen av statliga myndigheter i Sverige krävs flera olika åtgärder. Regeringen har aviserat att arbetet med att omlokalisera myndigheter eller verksamheter ska fortsätta. Regeringens arbete med detta utgår från att den omlokaliserade myndigheten ska ha så bra förutsättningar som möjligt att bedriva verksamhet på den nya orten. Valet av ort vid omlokalisering måste göras utifrån myndighetens verksamhet. Jag kan därför inte uttala mig om särskilda regioner i detta läge.
Det är viktigt att de statliga arbeten som finns runt om i landet kan behållas i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt de arbeten som finns på mindre orter. Regeringen avser att utveckla myndighetsstyrningen så att regionala hänsyn beaktas i större utsträckning.
Det pågår också ett arbete med att utveckla medborgarservicen i hela landet, oavsett om det sker genom lokal närvaro eller digitala kanaler. Under våren kommer Statens servicecenter att redovisa förslag om att samordna myndighetsfunktioner. Lokala servicekontor och formerna för deras verksamhet är exempel på myndighetsfunktioner som är prioriterade i detta arbete. Där väntar vi en rapport den här veckan. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete med ett Sverige som håller ihop.
Anf. 65 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
På kort tid har nordöstra Skåne drabbats av flera besked om att statlig verksamhet är på väg att avvecklas. Först kom beskedet att Rekryteringsmyndighetens verksamhet i Kristianstad ska flyttas till Malmö. Sedan meddelades att Distansapoteket, som ägs av statliga Apoteket AB, ska avveckla sin verksamhet i Hässleholm. Nyligen kom också uppgifter om att Arbetsförmedlingen i Östra Göinge kommun kan komma att stänga sitt kontor i kommunen. Senaste budet är att de lägger ned efter sommaren.
Trenden är tyvärr tydlig i nordöstra Skåne, nämligen att de statliga jobben inte blir fler utan färre. Det sker trots att Stefan Löfven har sagt att det är viktigt att de statliga myndigheterna får större spridning över landet och trots att civilministern själv framhåller att spridningen av statliga jobb är ett viktigt led i att få landet att hålla ihop.
Se på till exempel Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad. Det är en institution i staden. När man säger att man är från Kristianstad har nästan alla vuxna män från södra Sverige någon mönstringshistoria att berätta.
Nu har man efter en snabb analys bestämt sig för att flytta myndigheten till en av våra tre storstäder, nämligen Malmö. Man tappar personal och kompetens. Man lämnar ändamålsenliga lokaler för lokaler som man ännu inte har hittat. Osäkerheten är särskilt allvarlig i ett läge där värnplikten har återinförts och det säkerhetspolitiska läget är mer ansträngt.
Eller se på Distansapoteket i Hässleholm. Det är fråga om 57 arbetstillfällen hos ett statligt bolag.
Är det inte regeringen som styr staten? Till och med Socialdemokraternas egen riksdagsledamot från Hässleholm har protesterat högljutt och ifrågasatt hur detta går ihop med regeringens påstådda ambitioner.
Slutligen kan vi se på Arbetsförmedlingen i Östra Göinge kommun. Det är en kommun som ministern själv har besökt för inte så länge sedan. Östra Göinge är en av de kommuner som har tagit emot flest flyktingar per invånare i Sverige och står inför stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar.
Jag är glad att ministern i dag vidgår att myndighetsstyrningen inte har fungerat och att regeringen därför avser att utveckla den så att regionala hänsyn beaktas i större utsträckning. Men varför tillåter man under tiden att nordöstra Skåne dräneras på statliga jobb? Varför har inte regeringen agerat när utvecklingen går i motsatt riktning mot den som man har pekat ut? Om man vill sprida ut de statliga jobben måste man väl börja med att värna de som redan finns? Varför har regeringen inte gjort det? Hur tänker man kompensera nordöstra Skåne för de nedläggningar som redan har beslutats?
Anf. 66 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Låt mig börja med att uttrycka min uppskattning över att Maria Malmer Stenergard ansluter sig till en diskurs som ifrågasätter den förra regeringens förda politik under åtta år. Det är exakt så det är, herr talman. Under åtta år centraliserades svensk förvaltning. Verksamheterna koncentrerades till Stockholm, till 08-området, utan att regeringen vid ett enda tillfälle grep in, sa ifrån och faktiskt gjorde det som Maria Malmer Stenergard med rätta kräver av regeringen, nämligen att regeringen ska styra över staten och dess myndigheter.
Det är bra att centraliseringsdiskursen är ifrågasatt i denna kammare. Det är bra att statsministerns vilja att sprida de statliga jobben får stöd. Vi har tyvärr sett motsatta signaler från Moderata samlingspartiet under de senaste månaderna. Vi har till och med hört nedsättande kommentarer om ersättningsjobb.
Herr talman! Sverige behöver bättre spridning av de statliga jobben. Sverige behöver en bättre spridning av den statliga servicen. Vi behöver fortsätta att jobba för en förvaltningspolitik som fokuserar på sammanhållning och likvärdighet i vårt land.
Det är mot denna bakgrund som statsministern har aviserat att omlokalisering av myndigheter ska genomföras under den här mandatperioden. Hittills har två myndigheter omlokaliserats från Stockholm till andra delar av landet. Den processen fortsätter. Vi kommer att se fler omlokaliseringar.
Precis som Maria Malmer Stenergard säger måste vi också jobba med den befintliga lokaliseringen. Därför jobbar vi för att ta fram en styrning och koordinering av myndigheter vid lokaliseringsbeslut så att myndigheterna beaktar hur andra myndigheter har agerat i en region, så att staten inte lämnar en region därför att den statliga förvaltningen inte koordinerar sig. Den processen är igång, och vi avser att återkomma i frågan under året.
Statsministern aviserade i december månad att regeringen ska jobba med att öka den statliga servicen runt om i landet. Det handlar om att utveckla servicekontorskonceptet och se till att människor kan använda sig av den fysiska närvaron för att få service och kunna ta del av digitala tjänster i staten.
Alla de tre processerna handlar om att bryta med den förra regeringens förvaltningspolitik. Det handlar om att erkänna att centraliseringarna har varit ett stort misslyckande för Sverige. Det faktum att människor protesterade mot nedläggningsplanerna för de nio skattekontoren var ett bevis på att människor i stora delar av vårt land känner sig övergivna av den svenska staten. Därför är det riktigt att centralmakten och regeringen nu tar större ansvar, koordinerar myndigheterna och styr över lokaliseringsfrågor. Spridningen av statliga jobb ska inte ses som ersättningsjobb. Här behöver också Moderata samlingspartiet skicka andra signaler än de signaler som skickades efter det att Landsbygdskommitténs betänkande lades fram. De oroar mig. Det är viktigt att hålla ihop vårt land. Det är något som borde samla hela kammaren. Vi borde med kritiska ögon ta del av erfarenheterna från de gångna 10-15 åren vad gäller centralisering i den offentliga sektorn.
Anf. 67 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Retoriken är det absolut inte fel på. Jag är glad att ministern är så tydlig i sin ambition att vi ska behålla fler jobb på landsbygden och utanför storstäderna, men jag ser inget resultat. Då duger det inte att skylla på att man inte tycker att alliansregeringen gjorde vad den skulle. Det är nu 2017, och valet var 2014. Jag förväntar mig betydligt mer.
Facit för nordöstra Skåne är beklämmande. Trenden med att statliga jobb försvinner från nordöstra Skåne blir ännu mer allvarlig om man sätter den i ett större perspektiv. Det blir allt svårare för jobbskaparna generellt med regeringens politik. Det gäller särskilt på landsbygden. Det är kilometerskatt, flygskatt och indexering av bensinskatt. Allt är exempel på politik som slår extra hårt mot oss som inte bor innanför tunnelbanelinjerna.
Även förslagen på förändrad beskattning av fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, slår mot livet utanför storstäderna. Där är löneläget inte lika högt som i storstäderna, vilket är något som missgynnas med de föreslagna reglerna. Orter på landsbygden är också mer beroende av de små företagen som arbetsgivare. Med det kommer en sårbarhet. Den sårbarheten blir större när ortens företag får höjd skatt. Skattehöjningar lär knappast bidra till att skapa fler jobb utan riskerar tvärtom arbetstillfällena på orten. Storstäder är inte sårbara på samma sätt.
Därför är skattehöjningar för fåmansföretag med tyngdpunkt på mindre företag problematiska för landsbygden, särskilt i tider med ökade utmaningar i form av många nyanlända som ska ut på arbetsmarknaden. Är det något vi måste värna i dessa tider är det integrationen, och jobben är en central del i det.
Detta står i tydlig kontrast till regeringens påstådda ambitioner om en levande landsbygd och, återigen, dess retorik. Det är inte bidrag och subventioner som får landsbygden att leva utan människor och företag som kan förverkliga sina drömmar av egen kraft.
Totalt har man höjt skatten med 40 miljarder kronor på jobb och tillväxt. Nu planerar man höjningar på ytterligare 20 miljarder, varav 5 miljarder alltså ska läggas på de små företagen, på jobbskaparna. Otaliga miljarder slår mot jobben utanför storstäderna. Det är fel väg att gå om man vill värna jobben och välfärden.
Vårt besked är tydligt: Det måste löna sig att arbeta, och det måste löna sig att driva företag. Detta gäller såväl i som utanför storstäderna.
Regeringens besked är däremot allt annat än tydligt. Man säger sig vilja värna landsbygden, men många beslut - inte minst skattebeslut - som hittills har fattats har med skarp precision träffat landsbygden.
Skillnaden mellan retorik och politik blir lika tydlig när vi ser vad som händer med de statliga jobben. Fråga dem som jobbar på Distansapoteket i Hässleholm! Fråga dem som jobbar på Rekryteringsmyndigheten i Kristianstad, och fråga dem som jobbar på Arbetsförmedlingen i Broby!
Anf. 68 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Jag noterar att interpellanten byter debattämne och börjar diskutera skattepolitiken.
Jag tror att det är viktigt att vi visar mod, att vi vågar vara självkritiska och kritiska mot att samhällsutvecklingen har gått åt fel håll även när våra partier har fått möjligheten att styra detta land.
Efter Statskontorets kartläggning finns det inget tvivel om att den förra regeringen hade en felaktig politik när det gällde lokalisering av statliga myndigheter. Det finns inget tvivel om att de statliga myndigheterna har centraliserats till Stockholm.
Det finns inget tvivel om att denna regering har bytt kurs, har omlokaliserat myndigheter, har stoppat nedläggningar och under detta år avser att styra myndigheterna så att vi får koordinering och styrning när det gäller lokaliseringsbeslut. De processerna är igång. De människor som har sett omlokaliseringarna och regeringens arbete med att stoppa nedläggningar som inneburit att staten lämnat delar av regionerna, de ser effekterna av regeringens styrning av myndigheterna.
Vi kommer att fortsätta jobba med de här frågorna. Vi kommer att behöva omlokalisera myndigheter. Den processen kommer vi att se mer av under detta år. Vi kommer att behöva skicka signaler och ha en ordning för styrningen av myndigheternas lokaliseringsbeslut så att myndigheter tvingas beakta andra myndigheters beslut och staten därmed tar ett helhetsansvar när det gäller lokalisering och närvaro. Vi kommer också att behöva förstärka servicenärvaron i landet. Det är precis det vi jobbar med just nu.
Alla de här delarna handlar om att vända kursen, att vända utvecklingen, att konstatera att den förda politiken var fel. Nu har vi tagit konkreta steg, men jag delar Maria Malmer Stenergards slutsats: Vi måste göra mer, ännu mer, för att förstärka statens närvaro.
Men interpellanten måste börja med en självkritisk utgångspunkt. Den förda politiken var fel. Vi kan inte låta myndigheterna fatta vilka beslut som helst om lokalisering utan att ta ett helhetsansvar. Vi kan inte skylla centraliseringen på vår förvaltningsmodell, för regeringen måste ta ansvaret för helheten i förvaltningen. Då måste interpellanten föra en kritisk diskussion inom sitt eget parti.
När vi nu jobbar med omlokalisering av myndigheter talas det om att detta är ersättningsjobb, som försämrar kvaliteten i den offentliga sektorn. Kvaliteten, herr talman, finns inte bara i Stockholm. Den finns också i nordöstra Skåne. Den finns också i Norrbotten. Den finns också i Västerbotten. Det är inte fel att omlokalisera myndigheter. Det är ett viktigt steg för att stärka legitimiteten för den svenska förvaltningen, den svenska staten, och upprätthålla tilliten till den svenska staten.
De exempel som interpellanten lyfter fram i denna debatt är ju ett bevis på att vi behöver den ordning som regeringen arbetar med just nu, där vi får ett helhetsgrepp om lokaliseringsfrågorna och får myndigheterna att samtala med varandra. Är det så att en myndighet har behov av att samla en del av verksamheten på en ort, ja, då är det viktigt att andra myndigheter beaktar detta och inte lämnar den orten. Det är exakt så vi måste jobba. Det är så vi avser att jobba, och hittills under de här två åren har vi också levererat.
Anf. 69 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Jag och Ardalan Shekarabi är sällan överens, men i den här frågan tror jag att vi är ovanligt överens.
Jag tror att vi är överens om att vi behöver flytta fler statliga jobb ut från storstäderna. Jag tror att det finns starka kompetensskäl att göra just det. Vi är också överens om att regeringen måste ta ansvar.
Vi är inte överens om att regeringen hittills har levererat, i alla fall inte vi som pratar med folk som bor i nordöstra Skåne. Där har regeringen inte levererat. Där har regeringen faktiskt svikit.
Hela Sverige ska ju leva, och då krävs det en rad saker. Statliga jobb är kanske inte det allra viktigaste, men de är ett viktigt komplement på arbetsmarknaden. Den statliga servicen måste, precis som ministern är inne på, finnas i hela Sverige. Det allra viktigaste om hela Sverige ska leva är ju att människor, framför allt företagare, kan förverkliga sina drömmar av egen kraft, för de viktigaste jobben skapas i våra företag.
Det perspektivet kunde man önska sig att politiker, i synnerhet de i regeringen, hade med sig. Det duger inte att prata om att hela Sverige ska leva eller i ministerns fall om att hela Sverige ska hålla ihop. Det måste synas i den politik som bedrivs.
Varför höjer man skatten på transporter, på flyg och på småföretagen om man verkligen tycker att Sverige ska hålla ihop? Varför tillåter man från regeringens sida att statliga jobb försvinner från orter utanför storstäderna till just storstäderna?
Man säger att Sverige ska hålla ihop. En bra början vore väl att se till att retorik och politik håller ihop.
Anf. 70 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Jag vill tacka Maria Malmer Stenergard. Jag kommer att fortsätta jobba med de här frågorna. Jag är glad över att det förs en sådan här debatt i Sveriges riksdag.
Jag hoppas att Maria Malmer Stenergard jobbar med opinionsbildning internt i sitt eget parti, för vi har ett behov av att nå överenskommelser på det här området.
Regeringen kommer att fortsätta med omlokaliseringen, men det är viktigt att svenska folket känner sig tryggt med att centraliseringen inte kommer att fortsätta, oavsett vad som händer i framtiden. Den tryggheten finns inte i dag, inte minst mot bakgrund av de besked som vi har fått efter Landsbygdskommitténs utredning.
Men den här debatten är något som jag välkomnar. Vi måste fortsätta jobba med det som handlar om styrning av myndigheterna i lokaliseringsrelaterade frågor.
Det handlar om att ta fram en struktur som gör att exakt den här typen av fall hanteras på ett adekvat sätt, vilket kräver koordinering. Det handlar om att staten måste agera som en koncern och se till att myndigheterna samordnas och samverkar i den här typen av frågor. Den strukturen har inte funnits, och det är en av förklaringarna till att vi har haft denna otroligt långtgående centraliseringsvåg. Men vi har möjlighet att vända utvecklingen, och den processen har inletts.
Stort tack för en bra debatt! Fortsättning följer.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.