Statskontorets synpunkter på bristande brottsuppklaring
Interpellation 2016/17:29 av Beatrice Ask (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-30
- Överlämnad
- 2016-09-30
- Anmäld
- 2016-10-11
- Svarsdatum
- 2016-10-21
- Sista svarsdatum
- 2016-10-21
- Besvarad
- 2016-10-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Den 1 januari 2016 ombildades polisen till en sammanhållen nationell myndighet efter beslut av en enig riksdag. Statskontoret fick alliansregeringens uppdrag att utvärdera ombildningen av Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 polismyndigheterna. Den första delrapporten har nyligen överlämnats.
Sammanfattningsvis bedömer Statskontoret att polisen hittills genomfört flera viktiga delar av omorganisationen, men att många utmaningar återstår.
Reformen ska stärka polisens förmåga att utreda brott i syfte att möjliggöra lagföring. Detta tar sin utgångspunkt i det faktum att brottsuppklaringen under en längre tid utvecklats i negativ riktning. Polisen redovisar en mindre andel utredda anmälningar och en lägre andel uppklarade brott. Statskontoret bedömer att det faktum att vi nu ser den sämsta uppklaringsnivån på 16 år inte främst orsakas av polisreformens genomförande.
Den bedömning Statskontoret gör är ”att Polismyndigheten, för att nå målet om att förbättra resultaten inom utredning och lagföring, måste prioritera utredningsverksamheten både resursmässigt och beträffande att pröva och implementera nya metoder”.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
- Delar statsrådet och regeringen Statskontorets uppfattning att utredningsverksamheten inte getts tillräcklig uppmärksamhet från polisledningen?
- Vilka initiativ tänker statsrådet och regeringen ta för att öka polisens förutsättningar att klara upp fler brott?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:29
Webb-tv: Statskontorets synpunkter på bristande brottsuppklaring
Dokument från debatten
- Fredag den 21 oktober 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:19
- Protokoll 2016/17:19 Fredagen den 21 oktoberProtokoll 2016/17:19 Svar på interpellation 2016/17:29 om Statskontorets synpunkter på bristande brottsuppklaring
Protokoll från debatten
Anf. 38 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig om jag och regeringen delar Statskontorets uppfattning att utredningsverksamheten inte har getts tillräcklig uppmärksamhet från polisledningen. Hon har också frågat vilka initiativ jag och regeringen tänker ta för att öka polisens förutsättningar att klara upp brott.
Att utreda brott är en av Polismyndighetens kärnuppgifter och en uppgift som har stor betydelse för människors tilltro till rättssamhället. Det är därför viktigt att brottsutredningsverksamheten prioriteras högt. Detta budskap har regeringen i olika sammanhang framfört till Polismyndigheten. Utredningsverksamheten är också, tillsammans med verksamhet kopplad till migration, terrorhot och situationen i särskilt utsatta bostadsområden, en nationellt prioriterad fråga inom Polismyndigheten.
Det finns behov av en resursmässig och kompetensmässig förstärkning av brottsutredningsverksamheten, vilket är något som även Statskontoret konstaterar. Bland annat därför har regeringen i budgetpropositionen föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten på över 2 miljarder kronor under perioden 2017-2020. Enligt vår mening är det också viktigt att Polismyndigheten själv styr över sammansättningen av sin personal. Det möjliggör nu omfattande rekryteringar av civila utredare och specialister på utredningar av olika brottstyper.
Brottsutredningsverksamheten behöver även utvecklas på andra sätt, till exempel genom effektivare arbetsformer. Polismyndigheten har därför fattat ett stort antal nationella beslut som syftar till ett mer enhetligt och effektivt förundersökningsarbete och ökad lagföring. Så som Statskontoret framhåller är det dock viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på utvecklingsfrågorna och införa ambitionshöjningar stegvis. Viktigast för närvarande är att få stabilitet i organisationen och lägga grunden för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Jag kommer också att noga följa myndighetens eget arbete på området.
Anf. 39 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.
Polisens utredningsresultat sjunker och har gjort så under flera år. Samtidigt som polisen redovisar en mindre andel utredda anmälningar och lägre andel uppklarade brott har kostnaden per bearbetat ärende ökat. Många anmälningar avskrivs dessutom omedelbart mer eller mindre på rutin. Det här är inte en acceptabel utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statskontoret ifrågasätter i sin delrapport som kom för någon vecka sedan i vilken utsträckning genomförandet av polisreformen kan ha inverkat på de dåliga resultaten, i vart fall fram till utgången av 2015. Hur alla de problem vi nu ser i organisationen påverkar vet vi naturligtvis inte. Vi vet bara att allt talar för att resultaten kommer att fortsätta att sjunka.
Statskontoret anser att polisens verksamhet, inklusive utredningsverksamheten, är så komplex och omfattande att "ett långsiktigt perspektiv på utvecklingsfrågorna är en förutsättning för att nå resultat". Indirekt skriver Statskontoret att man försökt förändra snabbt, trots att tidigare erfarenheter visar fördelarna med att låta ett förändringsarbete ta viss tid.
Man pekar också på att många chefer vittnar om en reformtrötthet. Dessutom vet vi att många erfarna poliser slutar och att vi har brist på förundersökningsledare. Statskontoret tycker att det fortsatta reformarbetet "bör genomföras med en medvetenhet om behovet av att prioritera i utvecklingsarbetet och att införa ambitionshöjningar stegvis. Genom fokus och uthållighet förbättras förutsättningarna att på sikt nå målen för omorganisationen", säger man. I det sammanhanget nämner man särskilt utredningsverksamheten.
Statsrådet har tyvärr ingen uppfattning om Statskontorets analys. Inrikesministern säger i sitt svar att det är viktigt att brottsutredningsverksamheten prioriteras högt och att regeringen minsann har sagt det flera gånger till Polismyndigheten. Man undrar: Hur då? Sedan påpekar statsrådet att utredningsverksamheten är "tillsammans med verksamhet kopplad till migration, terrorhot och situationen i särskilt utsatta bostadsområden, en nationellt prioriterad fråga inom Polismyndigheten". Jodå.
Herr talman! Om allt detta är prioriterat, då ligger det nära till hands att utredningsverksamheten drar det kortaste strået. Flyktingströmmen, oron i 53 utsatta områden, terrorhot med mera tar tid därför att det oftast är akuta ärenden, och polisen måste använda stora insatser. Komplicerat utredningsarbete har inte samma status och får inte samma intresse. Det är därför som det krävs att regeringen är övertydlig i sin styrning. Jag saknar den tydligheten.
Inrikesministern framhåller att det behövs mer pengar och en kompetensmässig förstärkning, och så är det. Men jag är inte lika säker på att Anders Ygemans budget räcker. För den ska ju faktiskt inte bara användas till utredningsverksamhet.
Som vanligt återkommer ministern till att det är Polismyndigheten, läs rikspolischefen, som kan och ska lösa alla problem. Regeringen har tydligen ingen uppgift. För egen del har jag väldigt stor respekt för myndigheternas självständighet. Men jag anser också att det krävs tydlighet i både styrning och uppföljning från den ansvariga regeringen.
Det inte heller rimligt att förvänta sig att omorganisationen ska lösa de bekymmer vi ser med brottsuppklaring, även om det finns förändringar i den som kan innebära förbättringar. Min fråga är: Har inrikesministern och regeringen några idéer om hur polisens förmåga att utreda och klara upp brott ska stärkas?
Anf. 40 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag kan börja med att enkelt svara på Beatrice Asks fråga. Svaret på den frågan är ja. Vi gör också mycket och har gjort mycket för att skärpa det. Ett resultat av det ser vi i Göteborg. Där har vi gått från en situation där nästan inga av de allvarliga brott och de mord som skedde i den organiserade brottsligheten klarades upp till en situation där vi har ett antal fällande domar.
Vi har två personer som har dömts till 18 års fängelse för mord, och de domarna har också vunnit laga kraft. Vi har åtta personer som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse och till 14 år för mord respektive förberedelse till mord, etcetera. Vi har på dessa mycket viktiga områden ett positivt trendbrott.
Jag delar Statskontorets och det som i debatten förefaller vara Beatrice Asks uppfattning att vi måste ha tydligare fokus. Men vi kan inte förändra allt samtidigt. Det har varit ett problem i omorganisationen att förutom alla de saker som förändrades med omorganisationen och som regeringen och riksdagen varit överens om har också ambitiösa poliser valt att förändra och förbättra andra saker samtidigt. Det har nog varit olyckligt och lett till ett sämre resultat än vad som annars hade varit fallet. Därför kommer vi att återvända när det gäller frågan om mål- och resultatstyrning.
Herr talman! Det kan också vara värt att påpeka att det regleringsbrev som regeringen skrev för polisen var ganska exakt 50 procent kortare än det som Beatrice Ask skrev till polisen. Det kan också vara värt att påpeka att när vi hade gjort det föreslog Beatrice Ask och hennes allianskamrater inte färre prioriteringar för poliser. Hon ville tillföra 17 nya prioriteringar för polisen och var inte beredd att ta bort en enda sak i det arbetet.
Anf. 41 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har fått fällande domar i bland annat Göteborg. Visst får polisen en del gjort, och visst når vi resultat på många ställen. Man kan fråga sig på vilket sätt den nuvarande regeringen har bidragit till att lösa just de ärendena. Det tror jag är att ta i.
Vi behöver inte diskutera det som faktiskt fungerar. De rapporter vi har om hur det ser ut med utredningssituationen visar att den sjunker som en sten. Vi får ett väldigt dåligt resultat för de skattepengar som vi lägger här. Vi diskuterar här Statskontorets rapport. I den görs en analys av frågeställningen: Har omorganisationen förstärkt eller bidragit till de dåliga resultaten när det gäller utredningar eller finns det andra skäl? Statskontoret säger att det är tveksamt till om omorganisationen är bekymret därför att vi har sett problem under en längre tid.
Man tror dock inte heller att man kan åstadkomma förbättringar tillräckligt snabbt genom att bara förvänta sig att organisationen ska sätta sig. Statskontoret kräver ett fokuserat, målmedvetet och långsiktigt arbete, och det tror jag är klokt. Man meddelar också, vilket jag tycker är bra, att man i sin nästa rapport särskilt ska titta på utredningsverksamheten. Det är någonting vi efterfrågar.
Jag menar att det är nödvändigt att vara tydlig från regeringens sida om att utredningsverksamheten är central. En av polisens kärnuppgifter - det finns en eller två till - är att utreda och klara upp brott. Vi ska se det och analysera var det går dåligt och var det inte gör det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inrikesministern och jag har diskuterat detta tidigare. Jag menar att det finns många exempel där man slarvar med sådant som vi redan i dag vet fungerar. Här kan regeringen och statsrådet ligga som en rem efter marken och kräva insatser och åtgärder eller svar på frågan om varför det inte fungerar. I den tidigare debatten tog jag upp exemplet med att man inte sköter DNA-registret på det sätt som vi skulle önska för att säkerställa att det utbyte Sverige har med andra länder gör att man snabbare och mer precist kan se vilka som kan vara misstänkta i olika ärenden.
Det handlar också om att säkerställa att man har rätt personal. Här har omorganisationen nog ställt till det, för vi har många missnöjda poliser som lämnar sitt jobb. Vi har många erfarna poliser som väljer att gå i pension därför att det inte finns möjlighet att gå ned i arbetstid eller därför att de tycker att det inte är någon som vill ha dem i alla fall. Det är ett bekymmer, för när det gäller utredningar av allvarliga brott är lång erfarenhet ofta en viktig faktor: Man känner att saker och ting inte stämmer, man ser samband och man har en förmåga. Det är dessa personer som är de bästa när det gäller att lära upp nya utredare.
Man ser ganska tidigt om någon har förmåga att arbeta som förundersökningsledare. Poliser säger till mig att problemet är att många av dessa personer nu har försvunnit till andra områden. Det är tomt. Om man inte har några förundersökningsledare och när man har brist på erfarenhet har man ett problem. Här kan naturligtvis regeringen, i alla samtal som jag utgår från att ni har med Dan Eliasson, påpeka att det krävs extra insatser.
Vi har från Moderaterna bland annat i vårt budgetförslag lagt pengar för att man kan tänka sig lönepåslag för grupper som man ser är en total bristvara eller som man vill uppmuntra.
Det handlar också om att använda nationell kompetens. Det är viktigt.
Man ska nog inte göra sig bred över att man skriver kortare regleringsbrev. Det går alltid att diskutera. Däremot är ordet "prioritera" missbrukat här i riksdagen. Det låter som att vi prioriterar allting. Det är mycket som är viktigt, men allt kan inte vara prioriterat.
Anf. 42 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag tänkte att jag skulle börja med att återge vad Beatrice Ask själv har sagt: Polisens löner sätts inte i riksdagen. Jag delar den uppfattningen, och det är också en ganska bra kommentar till Moderaternas motion. Lönerna sätts nämligen av arbetsmarknadens parter. Det är en bra ordning, tycker jag, och det har också Beatrice Ask åtminstone fram till dags dato tyckt.
Om jag på något sätt gav intrycket av att det var regeringen som hade löst de tunga morden i Göteborg ber jag verkligen om ursäkt. Äras den som äras bör! Det är Göteborgspolisen, polisen i Västsverige och deras ytterst kompetenta utredare som har löst brotten och lyckats ställa de ansvariga till svars. Jag gläds över det. Om vi ska klara utvecklingen framåt måste vi se till att sätta grova brottslingar bakom lås och bom. Därför är det ett glädjande trendbrott vi ser i Göteborg. Det är också glädjande att så mycket information har kommit inifrån de här gängen och att de spricker som troll i solen.
Jag delar uppfattningen att vi ska ha tydligare fokus. Regeringen kommer inom en ganska snar framtid att återkomma med hur vi ser på styrning och resultatuppföljning i polisen. Jag tror att vi måste ha ett system på plats där vi kan jämföra trygghetsutveckling över tid så att oppositionen kan ställa både regeringen och polisen till svars. Vi ska också kunna jämföra olika delar av landet och olika arbetssätt för att säkerställa att man använder de absolut bästa metoderna överallt i landet. Dåliga metoder och dåliga arbetssätt ska mönstras ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi måste ifrågasätta vårt arbete som lagstiftare: Kan vi göra mer för att renodla och underlätta polisens verksamhet? Både Beatrice Ask och jag vill att fler misstänkta ska topsas. Vi kan ibland tycka att polisen topsar för få, men om det finns lagar och regler som gör det svårare för polisen att topsa måste vi naturligtvis se över dem.
Jag tror inte att problemet är att polisen inte vet att det är viktigt att utreda brott. Det tror jag att varje polis förstår. Däremot tror jag att det är ett problem att politiker gärna vill prioritera allting i polisens verksamhet. Det var i det häradet jag tog upp polisens regleringsbrev, och det var i det häradet jag nämnde att Beatrice Ask och hennes alliansvänner vill tillföra en väldig massa prioriteringar till polisen utan att ta bort en enda. Det tror jag är en dålig väg framåt.
Jag vill delvis vända mig emot den bild som har förekommit i den politiska debatten av att det är väldigt många som lämnar polisen. Två tredjedelar av dem som har lämnat polisen i år har gjort det för att söka nytt jobb hos Säkerhetspolisen eller för att gå i pension. De som nu går till Säkerhetspolisen går till en ny myndighet, medan de som tidigare gjorde det bytte jobb inom samma myndighet. Det är knappast ett bevis på att personalomsättningen ökar.
Däremot finns det en liten oroande trend där några som har varit i polisen i sju till tio år lämnar yrket. Där måste vi vara vaksamma, och där måste polisen visa sig som en attraktiv och lyhörd arbetsgivare, vilket kanske inte alltid har varit fallet vid alla tillfällen tidigare.
Anf. 43 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Nej, det sker ingen massflykt från polisen. Men det som är problemet när det gäller utredningsverksamheten - som vi talar om just här - är när nyckelpersoner, erfarna och kunniga utredare, väljer att sluta för tidigt. Vi behöver dem. Det var min poäng, och jag menar att man då kan använda löneinstrumentet.
Vi ska inte sätta löner i riksdagen; jag håller helt med om det. Men eftersom lönekostnaderna är bland de största i polisens budget förutsätts ett ökat budgetutrymme för detta ändamål om polisledningen ska kunna använda det i sina förhandlingar. Annars har de inget utrymme för att höja någon lön. Jag pekar på att löneinstrumentet kan vara ett sätt att behålla personal, men det finns givetvis även andra.
Det är inte jag som ska hitta på vad man kan göra för att förbättra verksamheten, men jag tror inte att vi har krångliga regler för topsning. Det handlar om hur man prioriterar i polisverksamheten. Att jobba med utryckning, stökiga och utsatta områden och annat är ofta mer prioriterat och har högre status än att sitta och fundera över komplexa frågor i en stor utredning. Polisen måste klara av att göra både och, och då behövs resursförstärkningar men också metodutveckling.
Jag har stora förhoppningar när det gäller den brottssamordning som man ska bygga upp i den nya organisationen. Då kan man se samband över landet och lära på ett sätt som man inte har gjort tidigare. Det är en sak som kan bli bra, men vi är långt ifrån där ännu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag efterlyser en tydlighet från regeringen om att polisen måste ta tag i detta. Man måste göra hemläxan vad gäller baskunskaper och basfunktioner i utredningsarbetet, man måste fånga problem som gör att vi inte har rätt personal på plats och man måste säkerställa att vi får en vändning i den tråkiga utveckling vi ser när det gäller resultatet.
Anf. 44 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Både regeringen och Moderaterna har betydande resurstillskott till polisen i sina respektive budgetar. Det rör sig om över 2 miljarder kronor. Inom ramen för det går det såklart att såväl anställa fler poliser och civilanställda som att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för polisen. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att förhandla om detta.
Beatrice Ask efterfrågar en tydlighet rörande utredningsverksamheten. Jag kan ställa upp på i princip alla punkter som Beatrice Ask nämner. Det är besvärande att utredningsresultaten har fallit, att de har fallit under lång tid och också, tyvärr, att Statskontoret pekar på att de kommer att fortsätta falla. Vi kommer sannolikt att ha fallande utredningsresultat även nästa år.
Däremot tror jag att vi kommer att kunna vända utvecklingen när det gäller vissa brottstyper men att vi också i vissa delar av landet kommer att kunna öka effektiviteten, det vill säga öka andelen fall som kommer till åklagare, och öka genomströmningshastigheten i utredningarna. Vi kommer alltså att kunna se en positiv utveckling på vissa områden men en fortsatt negativ utveckling på andra områden.
Sedan delar jag helt - och jag ber om ursäkt om det föreföll som att jag inte gör det - Beatrice Asks uppfattning om att de äldre och duktiga erfarna utredarna är extremt viktiga för att komma vidare. Det visar inte minst de framgångsrika utredningarna i Göteborg som jag visade på - otroligt enträget, metodiskt och dyrt arbete. Jag tror att bara utredningen om Vårväderstorget motsvarar i storleksordningen 600 vanliga brottsutredningar, men så fick vi också åtta fällande domar i tingsrätten. Vi får se om de domarna står sig i hovrätten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.