Studenters sociala trygghet

Interpellation 2005/06:478 av Valtersson, Mikaela (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-05-23
Anmäld
2006-05-24
Besvarad
2006-06-12
Sista svarsdatum
2006-06-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 maj

Interpellation 2005/06:478 av Mikaela Valtersson (mp) till statsrådet Lena Hallengren (s)

Studenters sociala trygghet

Landets studenter lever i dag under mycket otrygga förhållanden. De flesta studerande har svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt. Att som vuxen välja att studera innebär dessutom att välja en tillvaro utanför trygghets­systemen. Det välfärdsystem som brukar beskrivas som generellt inkluderar nämligen inte studenter. För studenter kan sjukdom eller arbetslöshet innebära allvarliga svårigheter att klara sin försörjning.

Under mandatperioden har Miljöpartiet de gröna tillsammans med de fyra borgerliga partierna drivit igenom att en ny studiesocial utredning ska tillsättas och återkomma med förslag till förändringar. Situationen är dock på många sätt akut och därför är det viktigt att åtgärder vidtas snarast.

Att få ekonomin att gå ihop när man har 7 000 kr i månaden att röra sig med är en utmaning. En genomsnittlig student har ett underskott på 650 kr varje månad, efter de mest nödvändiga utgifterna. Den dåliga ekonomin leder till stress och ohälsa. Många studenter upplever ständig oro för att inte kunna betala räkningarna.

Företrädare för regeringen talar om det livslånga lärandet. Men faktum är att de bristfälliga trygghetssystemen för studenter grundas på föreställningen om studenten som en ung person, utan barn och med ekonomiskt välbeställda föräldrar som kan hjälpa till med försörjningen. Ett exempel på detta är att studenter som är äldre än 29 år inte har möjlighet att söka bostadsbidrag. Unga studerande som efter prövning visar sig ha behov av bostadsbidrag har rätt till det, men äldre studenter som lever under samma ekonomiska förutsättningar har inte denna möjlighet.

En student som blir sjuk har ett mycket svagt skydd. Studenter finansierar i stor utsträckning upp till 30 dagars sjukskrivning med sitt studielån. För personer som finansierar sina studier på annat sätt än med studielån finns inget ekonomiskt skydd vid sjukdom. De står helt utanför trygghetssystemen.

Det är heller inte möjligt att studera deltid samtidigt som man är sjukskriven på deltid. Detta innebär att vi har ett regelverk som tvingar in människor i heltidssjukskrivning i onödan.

Fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra studenternas ekonomiska villkor och sociala trygghet?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:478, Studenters sociala trygghet

Interpellationsdebatt 2005/06:478

Webb-tv: Studenters sociala trygghet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 156 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Mikaela Valtersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra studenternas ekonomiska villkor och sociala trygghet. Vi har ett mycket generöst studiestödssystem i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen har sedan 1994 genomfört ett antal reformer för att förbättra de studerandes ekonomiska villkor. 2001 infördes ett nytt studiestödssystem. Denna stora reform kostar årligen ca 4 miljarder kronor. Regeringen går nu vidare. Enbart detta år faller reformer och förbättringar ut till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Sverige rankas i en nyligen genomförd internationell studie som det land som erbjuder studerande de bästa ekonomiska villkoren i form av studiestöd. Avgiftsfria utbildningar tillsammans med generösa studiestöd gör att de svenska studenterna har de bästa förutsättningarna för att försörja sig under studietiden. Studien visar också att de svenska studenterna är den grupp som är minst beroende av familjens ekonomiska situation. Vid en internationell jämförelse är Sverige unikt eftersom en så stor andel av det totala antalet studerande är över 25 år. Satsningar på det livslånga lärandet har givit utslag i svensk utbildning. Jag delar inte uppfattningen att trygghetssystemen för studerande skulle grunda sig på föreställningen om den studerande som en ung person utan barn och med välbeställda föräldrar som kan hjälpa till med försörjningen. Detta är en bild som inte stämmer överens med verkligheten. Tvärtom är trygghetssystemen utformade för att möjliggöra att även äldre studerande, med eller utan barn, ska kunna studera vidare. Särskilda åtgärder har också vidtagits för att förbättra denna grupps ekonomiska situation. Studerande med studiemedel som tidigare haft arbetsinkomst har till exempel möjlighet att utnyttja ett tilläggslån om 1 700 kr per månad. Från den 1 juli i år höjs åldersgränsen för hur länge man kan få studiemedel från 50 till 54 år. Denna satsning kostar årligen 250 miljoner kronor. Bara under detta år har regeringen också satsat 450 miljoner kronor på att förbättra studiestödssystemet för studerande med barn. Från och med den 1 januari i år utgår ett tilläggsbidrag till studerande med barn, vilket ger ca 500 kr mer i månaden för ett barn och 800 kr mer i månaden för två barn. För samtliga studerande med barn och låg inkomst finns också möjligheten att söka bostadsbidrag. För att förbättra de ekonomiska villkoren för studerande generellt har regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i vårpropositionen föreslagit en höjning av studiemedlet med 300 kr per månad redan från den 1 juli i år. Bidragsdelen ökar då med 100 kr i månaden och lånedelen med 200 kr i månaden. Kostnaden för denna generella höjning av studiemedlen är 500 miljoner kronor per år. Studiestödssystemet är ingen helhetslösning för studerande utan samverkar med andra trygghetssystem. Studiemedelssystemet innehåller särskilda trygghetsregler för studerande som innebär att den som blir helt sjukskriven under studietiden kan behålla sina studiemedel trots att han eller hon inte studerar. Dessutom får den studerande då sitt studielån avskrivet från och med den 31:a sjukdagen. De veckor den studerande är sjukskriven räknas inte heller in i den längsta tid som studiemedel kan beviljas för. Studerande som studerar med studiemedel utan uppehåll och som arbetat före studierna har rätt att behålla tidigare inarbetad sjukpenninggrundande inkomst. Även för studerande i de andra studiestödssystemen, till exempel rekryteringsbidraget, finns dessa särskilda trygghetsregler. Det är riktigt att det i dag inte är möjligt att kombinera partiell sjukskrivning med deltidsstudier som finansieras med statligt stöd. Frågan om deltidssjukskrivning i kombination med studier har analyserats i olika sammanhang, bland annat i Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst, SGI-utredningen. I linje med detta har regeringen under sommaren 2005 lämnat Försäkringskassan i uppdrag att, i samverkan med Centrala studiestödsnämnden, identifiera och lämna förslag på nödvändiga regeländringar som krävs vid ett eventuellt införande av möjligheten att kombinera partiell sjukskrivning med sjukpenning och studier finansierade med statliga medel. Uppdraget har redovisats till regeringen och har remissbehandlats under våren 2006. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Bland annat behöver kontrollmöjligheterna ses över innan regeringen kan ta ställning. Regeringen är mån om att finna en fungerande lösning på denna fråga. Den tidigare studiesociala utredningen gjorde en kartläggning av de studerandes sociala och ekonomiska situation. I utredningen lyftes ett antal problemområden fram. Regeringen har redan vidtagit åtgärder inom flera av de områden som uppmärksammades av utredningen. Jag anser sammanfattningsvis att de åtgärder regeringen redan vidtagit med anledning bland annat av det som den studiesociala utredningen uppmärksammat kommer att förbättra situationen för alla studerande och särskilt för äldre studerande och studerande med barn. Då Mikaela Valtersson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Mikael Johansson i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 157 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Lite bekymrad blir jag dock över statsrådets syn på studenternas nuvarande situation. I svaret påpekas de positiva delar som finns i det svenska systemet. Visst finns det saker att vara stolt över. Men svaret rimmar lite illa med den socialdemokratiska parollen som ni annars brukar använda: Stolt men inte nöjd. I interpellationen frågas nämligen om brister i systemet, inte om det som fungerar. På den punkten ges inte mycket till svar - i alla fall lite. Bilden av att studenten är ung och bor hemma stämmer inte längre med verkligheten, säger statsrådet i sitt svar. Det är just det interpellationen handlar om, nämligen att verkligheten stämmer dåligt överens med trygghetssystemens utformning. I dag är den ekonomiska och sociala tryggheten för studenter sämre än för de flesta andra grupper. I dag ser det annorlunda ut jämfört med förr. Studenterna är fler och äldre, och den sociala spridningen är större. Fler har barn, och fler vill kombinera studier, arbete och resor. Det är då hög tid att villkoren anpassas ytterligare till hur verkligheten ser ut. Vi från Miljöpartiet vill att människor alltid ska ha möjlighet till nya livschanser. Ett flertal positiva förändringar har gjorts denna mandatperiod. Det håller jag med om. De har gjorts tillsammans med oss. En del förslag har varit på initiativ av Miljöpartiet. Vi är glada för att vi har fått gehör för att återinföra ett barntillägg, för att vi gemensamt gjorde insatser för att underlätta för äldre att studera genom att flytta övre gränsen för studiemedel till 54 års ålder och för att vi flyttat fram den så kallade ålderstrappan då möjligheterna att ta studiemedel trappas av. Jag vill ändå få svar på frågorna om de brister som finns. Är statsrådet beredd att gå längre och tillsammans med oss arbeta för att till exempel avskaffa ålderstrappan helt? Är statsrådet beredd att vidare arbeta för en ytterligare höjning av studiemedlet framöver så att de studerande kan leva på en rimlig nivå? Jag tror att många av dagens studenter blir bekymrade över att statsrådet i sitt svar avfärdar problemen med att vi har världens mest generösa system. Det är inte ett argument för att titta på de brister som finns i dag. Det generösa systemet leder till att en genomsnittlig student varje månad har ett underskott på 650 kr efter de mest nödvändiga utgifterna. Vi i Miljöpartiet har åtminstone en vision om att vi ska skapa ett skyddsnät för studenter likvärdigt det för de förvärvsarbetande. Jag vill avslutningsvis fråga statsrådet, herr talman, om statsrådet delar den visionen och ambitionen.

Anf. 158 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Vi delar den bild som Mikael Johansson ger uttryck för här, nämligen att studentgruppen i dag ser ganska annorlunda ut jämfört med för kanske 20 år sedan och för 10 år sedan. Det är ganska många som är en äldre grupp som inte längre bor hemma som studerar och har barn. Mer än 50 % av alla som är studiemedelstagare arbetar vid sidan av. 5 % av samtliga studiemedelstagare har tilläggslån, som jag nämnde tidigare, på 1 700 kr i månaden. 7 % har merkostnadslån. 15 % har bostadsbidrag. Det skulle kunna vara fler, men man vågar inte söka bostadsbidrag. Det är angeläget att fundera över vad det skulle kunna bero på. 25 % har tilläggsbidrag till studerande med barn. Visst ser gruppen annorlunda ut. Därför är det också svårt att säga hur mycket back en student går varje månad. Studenter ser alltså väldigt olika ut. Det finns drygt 400 000 studenter i Sverige i dag. Det är också en utbyggnad som vi gemensamt har gett möjlighet till, med 120 000 fler på högskolan. Också det ska man vara medveten om kostar mycket för studiestödssystemet. Vi talar om hur många platser och hur mycket pengar varje högskola får, men det är naturligtvis många miljarder när vi har byggt ut med nästan 25 %. Det finns också många behov som vi behöver fylla - det vet också Mikael Johansson - i budgetarbetet. Hur många olika behov ser vi framför oss? 300 kr är ganska mycket pengar. Jag tror att de pensionärer som fått en påfyllnad med 300 kr hade tyckt att det var ett stort tillskott. De barnfamiljer som får ytterligare 100 kr i barnbidrag tycker att det är ett viktigt tillskott. Jag tycker att vi ska vara glada över att vi har haft möjlighet att prioritera studenterna så mycket som vi har gjort de senaste åren. Det betyder inte att vi ska vara nöjda, slå oss till ro och inte göra mer. Men det görs alltså satsningar på studenter i form av både möjligheten att över huvud taget studera och 300 kr mer från den 1 juli i år. Jag kan inte stå här i dag och diskutera vad vi kommer att satsa på studenter framöver. Jag kan konstatera att studenter är en viktig grupp i vårt samhälle, oavsett om de läser på komvux, inom vuxenutbildningen, på kvalificerad yrkesutbildning eller på högskolan. Jag skulle önska att vi fick en lite större debatt om de grupper som är i särskilt behov av till exempel rekryteringsbidrag och korttidsstöd, de som har den kortaste tidigare utbildningen, och att vi sätter det i relation till möjligheten att få studiemedel. Jag vill avsluta med att säga att det var 2001 vi reformerade nästan hela studiestödet. Vi i princip dubblerade fribeloppet. Vi gjorde studiemedlen pensionsgrundande. Vi höjde bidragsandelen. Det kostar ungefär 4 miljarder kronor om året. Jag nämnde tidigare vilka reformer som faller ut i år. Vi har gjort allt detta, och det är stora insatser. Vi får se vad vi har möjlighet att göra framöver. Jag tror dock inte att vi ska ge för stora förhoppningar om att vi ska hitta ett nytt studiemedelssystem, som skapar ytterligare återbetalningar och som gör att vi har studenter i alltför många system som skapar en komplexitet och gör att man känner att man inte har överblick över hur återbetalningen av studiestödet ska se ut.

Anf. 159 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Ett stort antal frågor måste lösas för att vi ska säkra studenternas trygghet. Det kommer vi från Miljöpartiet att lämna besked om i valrörelsen. Det tänker vi fortsätta att arbeta för. Det finns ett antal brister i systemet som gör att en student i Sverige befinner sig i en tämligen osäker situation, förutom att man tar risker med att under flera år studera och ta stora lån och leva på en knapp nivå. Förr var en akademisk utbildning ofta en garanterad biljett till ett bra jobb, men så självklart är det inte i dag. Arbetslösheten bland akademiker är oroväckande hög. Att då ställas utanför många av våra trygghetssystem innebär en ytterligare osäkerhetsfaktor, som kan bidra till stress och ohälsa i sig. Jag kan förstå att statsrådet i dag inte kan ge konkreta besked inför framtiden om studenternas olika viktiga frågor. Jag tror dock att det kan vara bra att antyda lite grann om vilka idéer statsrådet har om framtiden. Jag tror att vi i valrörelsen kommer att möta de här frågorna ganska tydligt från studenterna. Det handlar bland annat om en ytterligare höjning av studiemedlet. Det handlar om att slopa 29-årsgränsen för rätt till bostadsbidrag. Det kommer nog en hel del att fråga om. Det gynnar också det livslånga lärandet. Det handlar om att slopa kopplingen mellan sjukpenninggrundande inkomst och studiemedel. Vi kanske också måste titta på frågan om att kombinera halvtidssjukskrivning med studier på halvtid. I svaret säger statsrådet att regeringen är mån om att hitta en lösning på denna fråga. Det kunde vara intressant att höra lite mer om vad det kan betyda och när initiativ kommer att tas. Till sist: Är statsrådet beredd att minska karenstiden på 30 dagar vid sjukdom, så att man inte behöver bekosta de första 30 dagarna själv? Några av de här frågorna tror jag att vi kommer att möta i valrörelsen, och studenterna kommer inte att nöja sig med att vi beskriver dagens läge. Vi kommer nog att ställas inför kraven att ge en liten skiss på vilka reformer nästa mandatperiod kommer att innehålla på det här området.

Anf. 160 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Det är väldigt intressant att lyssna på meningsutbytet mellan två av vänsterkartellens partier. Det förefaller vara ganska spretigt mellan det socialdemokratiska partiet och ett av dess stödpartier. Samtidigt ska jag gärna tillstå att jag har en oerhörd respekt för det engagemang som Mikael Johansson och Miljöpartiet visar i den här frågan. Det är tydligt att den höjning av totalbeloppet med 300 kr som regeringen numer står för är ett resultat av att ha blivit baxade rejält under budgetförhandlingarna. Samtidigt, herr talman, är det här ingenting som det går att vara nöjd med, och det är naturligtvis inte heller vi kristdemokrater. Vi vill mer än detta, som också har framgått tidigare under den här dagens debatter. Totalbeloppet behöver ses över och höjas ytterligare. 1 000 kr mer i månaden vill vi höja det jämfört med vad vänsterkartellen föreslår i sin budget. Deltidssjukskrivningarna, som Mikael Johansson tar upp, är en väldigt viktig fråga, att hitta en lösning för studenter som är sjuka så att de kan komma tillbaka till studierna, kan studera på deltid. Det är en fråga där statsrådet har visat ett ointresse i många tidigare debatter, men nu finns det ett förslag från Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden. Jag hoppas verkligen att det är ett förslag som får bli verklighet. Det kanske till och med är så att nästa gång det behandlas i riksdagen kommer Miljöpartiet att stödja det kristdemokratiska förslaget. Åldersgränsen hörde jag också statsrådet tala om här, och hon är nöjd - kanske till och med både stolt och nöjd - med att ha höjt den till 54 år. Jag säger bara: Välkommen efter! Vi är inte nöjda med det heller utan tycker fortfarande att 55 år ska vara en rimlig gräns. Men det är bra att den har höjts till 54 som ett första steg. Karenstiden: Det är orimligt, precis som framgår i denna debatt, att en grupp i samhället ska ha 30 dagars karens vid sjukskrivning, nämligen studenterna. Det är inte rimligt. Det måste förändras. Det måste hända något också på den punkten. Slutligen, herr talman, skulle jag vilja slänga in ytterligare en fråga, som jag försökte få svar på tidigare. Riksdagen har tagit ett beslut, tack vare en majoritet formad av Miljöpartiet, Kristdemokraterna och våra övriga vänner i Allians för Sverige, om att vi vill se en utredning som på allvar tar itu med de studiesociala frågorna. Det här är viktigt. Det är en utredning som tidigare har sjabblats bort av den socialdemokratiska regeringen, med hjälp av felaktiga eller, åtminstone i mitt tycke, ofullständiga utredningsdirektiv. Nu finns chansen att ta tag i frågorna på allvar. Det är någonting som behövs långsiktigt jämte de kortsiktiga insatserna, som vi skulle kunna bli överens om i denna kammare bara den politiska viljan fanns. Min fråga till statsrådet som jag vill skicka in i den här debatten är naturligtvis hur arbetet med den här utredningen går. När kommer regeringen att tillsätta utredningen? Jag förstår att statsrådet inte kan ge något uttömmande svar, men hon kanske kan ge oss alla en liten vink om när utredningen kommer och på vilket sätt den kommer att arbeta. Kommer regeringen denna gång att respektera riksdagens beslut?

Anf. 161 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Torsten Lindström skräder inte orden. Jag vet inte vilka ord han tar till när han blir riktigt upprörd och engagerad. Det återstår väl att se. Jag ska börja med de frågor som Mikael Johansson ställde förut. Egentligen var det påståenden som jag i mångt och mycket delar. 1 000 kr ytterligare i bidrag är en kostnad på 4 miljarder kronor. Var och en inser att det är mycket pengar, och det är klart att mycket ska vägas fram och tillbaka. Jag är också väl medveten om den situation som studenterna har när det gäller bostadsbidrag. Jag tror också att jag nämnde i mitt svar att detta är en fråga som är problematisk i den meningen att lönerna har stigit och därmed också bostadskostnaderna. Studiemedlet räknas upp, men inte med konsumentprisindex utan med pris- och löneomräkning. Visst är detta frågor som vi alla måste titta på och fundera på. Jag vill dock påminna om att vi precis har höjt studiemedlet - det har inte ens trätt i kraft - med 300 kr. Jag tycker inte att vi i denna kammare eller någon annanstans ska förkasta 300 kr till studenterna, tvärtom. Det är en stor satsning, och den innebär ½ miljard kronor för skattebetalarna. När det gäller möjligheten att få ett arbete har Mikael Johansson också helt rätt när han säger att det inte finns någon garanti. Det finns ingen försäkran om att en högskoleutbildning ger ett jobb; det är helt riktigt. Däremot finns det en väldigt tydlig korrelation mellan arbete och utbildning. Den som har avslutat högskolestudier eller annan eftergymnasial utbildning har dubbelt så stor möjlighet att få ett arbete som den som inte har gjort det. Den som har fullföljt treårigt gymnasium har dubbelt så stor chans att få jobb som den som har oavslutade gymnasiestudier eller kanske bara grundskola. Det innebär som var och en förstår väldigt stora skillnader i möjligheter. Utbildning lönar sig med andra ord. Sedan har Torsten Lindström och jag ganska nyligen haft en debatt här om studiestödet. Eftersom Torsten Lindström passar på att plocka upp frågor ska jag också göra det. Det är väl lätt att säga att man höjer studiemedlet för studenterna om man samtidigt tar bort rekryteringsbidraget på 1 ½ miljard och tar bort korttidsstödet för dem som har den kortaste tidigare utbildningen, som kanske inte ens har avslutat grundskolan och som får möjlighet att läsa ett par timmar i veckan med förlorad arbetsförtjänst. Det är klart att man kan spara pengar och öka studiestödet om man tar bort var tredje plats i vuxenutbildningen, om man inte beviljar 17 500 platser, vilket högeralliansen inte gör i sin ekonomiska motion. Man säger ju nej till detta. Svara på det, Torsten Lindström! Vad är skälet till att Mälardalens högskola ska få 400 platser färre? Vad är skälet till att vuxenutbildningen i Västerås ska skära ned med 440 platser? Vad är skälet till att 490 personer inte ska få rekryteringsbidrag? Har de inte rätt att få utbildning? Är det en studerandegrupp som Torsten Lindström över huvud taget ser?

Anf. 162 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Jag tror uppriktigt sagt inte att vi kommer så mycket längre i den här debatten i dag. Ändå är det naturligtvis oemotståndligt, när statsrådet på det här sättet går i affekt när vi nuddar vid akilleshälen, att mycket kort replikera på detta. Jag tar gärna diskussionen om de här bluffplatserna som ni socialdemokrater slår er för bröstet för, men det är faktiskt en diskussion som vi får ta i ett annat forum när vi har tid för en sådan. Jag ber faktiskt statsrådet att respektera det. Sedan, herr talman, vidhåller jag min fråga när det gäller utredningen, den studiesociala utredning som riksdagen har beställt. Det har ju skett tidigare, och då valde regeringen att sjabbla bort utredningsdirektiven. Det blev en tunn sak, en kartläggning, men inte mycket till politik eller beslut som resultat - även om det naturligtvis fanns några goda bitar i den utredningen. Min fråga som kvarstår, och som jag tror och vet att väldigt många i Student-Sverige ställer sig, är: Hur kommer regeringen den här gången att hantera kravet från riksdagen på en bred utredning där studentorganisationerna får finnas med och där alla politiska partier är representerade för att få inte bara en kartläggning utan också en möjlighet att hitta en samsyn när det gäller de förslag och beslut som behövs för att fler studenter ska kunna försörja sig och färre studenter trilla mellan stolarna i de olika trygghetssystemen? Det vore välkommet med ett positivt besked. Annars måste vi tyvärr - tyvärr för Lena Hallengren, herr talman, men inte tyvärr för min del - inse att vi lär få vänta på en ny regering för att en sådan utredning ska komma till stånd, om nu den socialdemokratiska regeringen än en gång tänker sjabbla bort riksdagens beslut som var ett väl så behövligt initiativ för att få inte bara en översyn utan också de beslut som så väl behövs för att Sverige ska klara sig i det globala kunskapssamhället.

Anf. 163 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Naturligtvis tar vi vara på det tillkännagivande som riksdagen har givit. Vi kommer också att hantera det. Men bluffplatser - jag trodde att Torsten Lindström skulle kunna lite bättre än så. Du skulle kunna åka till Västerås, till exempel, så kan du träffa 490 bluffstudenter som går där och får rekryteringsbidrag. Du kan också träffa 440 bluffstuderande inom vuxenutbildningen. Eller så kan du 2007 träffa 400 bluffstudenter. Jag tror inte att de själva skulle kalla sig det. De får nämligen möjlighet att skaffa sig en utbildning och bli det som de drömmer om. De får en möjlighet att få ett arbete. Detta kallar du för bluff, och så tar du bort var tredje plats i vuxenutbildningen och 17 500 platser på högskolan. Inte en gång - jag tror att han har haft möjlighet i åtminstone sex inlägg - säger Torsten Lindström någonting om den som får rekryteringsbidrag eller korttidsstöd och som står långt ifrån studier. Men det är väl inte kd:s väljarkår, så det kanske inte är värt att tala om dem här. Torsten Lindström har i alla fall några månader på sig fram till valet att försöka förklara sig för dem som har väldigt kort tidigare utbildning och som undrar varför Kristdemokraterna vill beröva dem möjligheten till en andra chans. Sedan sade Torsten Lindström någonting om ny regering. Vi får förhoppningsvis vänta bra länge på en sådan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.