Surrogatmoderskap

Interpellation 2017/18:370 av Sofia Fölster (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-08
Överlämnad
2018-02-09
Anmäld
2018-02-13
Svarsdatum
2018-02-27
Besvarad
2018-02-27
Sista svarsdatum
2018-03-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Regeringen har nyligen meddelat att man inte ämnar tillåta surrogatmoderskap i Sverige. I dag är surrogatmoderskap lagligt i bland annat Storbritannien, Nederländerna, Grekland, Ukraina, Indien och delar av USA. Bara mellan 1998 och 2013 föddes närmare 20 000 barn via surrogatmoderskap i USA.

I dagens samhälle ser familjer alltmer olika ut, det gäller även olika former av familjebildning. Redan i dag åker många svenska ofrivilligt barnlösa par utomlands för att bilda familj med hjälp av en surrogatmoder. Jämfört med om detta varit tillåtet i Sverige sker processen med mindre transparens samt ett snårigt rättsligt ramverk vid hemfärd. Altruistiskt surrogatmoderskap hade varit ett alternativ för dessa familjer och en garant för att varje enskilt fall föregås av en omsorgsfull och säker lämplighetsbedömning. Därutöver borde alla kvinnor ha rätt att bestämma över sin egen kropp; detta står i strid med regeringens beslut i denna fråga.

Det är hög tid att acceptera att familjer numera ser olika ut och att familjebildningen moderniseras. I stället för att stå i vägen för ofrivilligt barnlösas möjlighet att bilda familj på ett tryggt och rättssäkert sätt i Sverige, stänger regeringen abrupt dörren för surrogatmoderskap.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

Varför stänger ministern och regeringen dörren för altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:370, Surrogatmoderskap

Interpellationsdebatt 2017/18:370

Webb-tv: Surrogatmoderskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 19 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Sofia Fölster har frågat mig varför jag och regeringen stänger dörren för altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige.

Frågan om huruvida surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige aktualiserar många komplicerade etiska och juridiska frågeställningar. Det handlar om svåra avvägningar mellan viktiga intressen, där barnet och den som föder barnet står i fokus, vid sidan av personers längtan efter att bli föräldrar.

Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet arbetade flera år med frågan och tog fram ett gediget underlag. Utredningens bedömning var att surrogatmoderskap inte bör tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård. Denna uppfattning delas av de flesta remissinstanser.

Regeringen har efter omsorgsfulla överväganden landat i samma slutsats som utredningen. Beslutet att bära ett barn måste vara fritt från påtryckningar, känslor av inre tvång eller dolda ekonomiska motiv. Att säkerställa detta vid surrogatarrangemang är mycket svårt, även med en noggrann prövning. Till exempel kan det vara svårt att värja sig mot påtryckningar för att ställa upp som surrogatmor till en närstående.

Om surrogatmodern inte är närstående till de tilltänkta föräldrarna ökar i stället risken för dold kommersialisering. Det kan dessutom uppstå allvarliga och skadliga konflikter - inte minst för barnet - om någon av parterna ändrar sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att det finns ofrivilligt barnlösa som blir besvikna över att regeringen inte öppnar upp för surrogatmoderskap inom svensk hälso- och sjukvård. Samtidigt hoppas och tror jag att det finns en förståelse för vår bedömning i denna mycket svåra fråga.


Anf. 20 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

I denna debatt framstår det ofta som att vi talar om att vara för eller emot surrogatmoderskap, men faktum är att det i dag är väldigt många svenska barn som tillkommer via surrogatarrangemang. Minst 50 barn per år tillkommer genom att svenska par åker utomlands för att ta hjälp av en surrogatmamma. Det handlar om ofrivilligt barnlösa heterosexuella eller homosexuella par som har väldigt få andra möjligheter.

Samtidigt säger många av dessa par att de har en närstående som av altruistiska skäl - på grund av att denna närstående älskar någon - hade velat ställa upp som surrogatmamma om denna möjlighet hade varit laglig i Sverige.

Det blir för mig ofattbart varför regeringen med detta beslut fortsätter att tvinga par utomlands när samma barn hade kunnat födas i Sverige på ett medicinskt säkrare sätt - med den vård vi har i Sverige - och på ett mer rättssäkert sätt. Vi skulle kunna ställa de höga krav som vi vill ställa och som borde ställas på alla parter i surrogatarrangemang. Framför allt skulle detta kunna ske utan att pengar blandas in.

Ministern hänvisar till att detta skulle vara svårt, som om det skulle vara någonting nytt att det finns risk för påtryckningar. Samtidigt finns surrogatmoderskap i många andra länder och även i många jämförbara länder. Det finns i Danmark, Island, Storbritannien och Holland, för att bara nämna några.

Den forskning som finns på detta område visar entydigt att de kvinnor som är surrogatmammor mår bra, att det går bra för barnen och att det finns få eller inga tecken på att surrogatmammorna har utsatts för någon form av press eller påtryckning.

Man kan - återigen - ställa sig frågande till åsikten att påtryckningar skulle vara inblandade i altruistiskt surrogatmoderskap. Det är ju detta vi talar om just nu. Om denna åsikt inte baseras på någon form av studie måste den ju baseras på någon annan typ av uppfattning.

Jag är ganska trött på att många diskussioner som handlar om kvinnor och om kvinnors möjlighet att fatta egna beslut om sin egen kropp landar i att det måste finnas påtryckningar och att det måste vara någon annan som bestämmer. Man gör detta i stället för att våga erkänna att kvinnor är kapabla att fatta beslut om sin kropp på precis samma sätt som män.

Det är denna typ av offermentalitet - där vi säger att kvinnor inte är kapabla att fatta beslut om sin egen kropp eller om sitt eget liv - som har hållit tillbaka kvinnor i åratal. Jag menar att det är självklart att kvinnor är kapabla att fatta beslut om sitt eget liv och sin egen kropp - till exempel denna typ av beslut.

Man ska veta att det i de länder som tillåter surrogatmoderskap sker gedigna prövningar av såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Surrogatmamman ska till exempel ha fött egna barn och inte vilja ha fler barn samt ha haft okomplicerade graviditeter. Kraven som ställs är alltså oerhört höga. Det beror också lite på hur det ser ut i olika länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som jag föreslår och som jag skulle vilja se är ett altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige, utan pengar inblandade och med höga krav på alla parter, så att vi kan garantera en rättssäker och medicinskt säker process.

På vad baserar ministern uppfattningen om att påtryckningar skulle vara inblandade i altruistiskt surrogatmoderskap? Jag skulle vilja ha ett svar, vilket jag inte upplevde att jag fick tidigare. Finns det någon studie om det, eller vad baserar ministern detta på?

Jag undrar också varför ministern tycker att det är bättre att svenska par åker utomlands än att de genomgår en mer rättssäker process i Sverige.


Anf. 21 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Vissa frågor som tas upp till diskussion här i kammaren är mer komplexa och komplicerade än andra, inte minst när det gäller svåra etiska dilemman kring liv och död. För en kort tid sedan togs en annan sådan fråga upp här som gällde rätten till en värdig död, så kallad dödshjälp.

Denna fråga handlar om livets tillkomst, om barn som kan komma till genom surrogatmoderskap. Till att börja med vill jag tacka Sofia Fölster för att hon har tagit upp frågan i riksdagen. Att en fråga är svår betyder ju inte på något sätt att det inte finns behov av att diskutera den, snarare tvärtom.

Det finns olika perspektiv på detta. Dels handlar det naturligtvis om den som är bärare av barnet under graviditeten, dels om dem som längtar efter att bli föräldrar, dels självklart också om barnet självt i det fall som det blir fött.

Detta är en fråga som har diskuterats de senaste åren. Den var föremål för en utredning och har varit uppe på många partiers stämmor och kongresser, så också i mitt parti, Miljöpartiet. Vi hade den uppe för diskussion på vår kongress 2015. Partistyrelsen hänvisade då till den utredning som bland många andra frågor berörde surrogatmoderskap. Utredningen Olika vägar till föräldraskap presenterades för ganska precis två år sedan, i februari 2016. Dessvärre lämnade utredningen inte några förslag om reglering utan fastslog bara att det inte ska vara tillåtet i Sverige.

Fru talman! Det är ingen rättighet att ha barn. Men min personliga åsikt är att vuxna barnlängtande människor som inte är olämpliga ska kunna få stöd för att kunna bli föräldrar. Ett sådant stöd kan se ut på fler olika sätt. Insemination och donation fungerar för en del, adoption är bättre för andra. Men för ytterligare andra skulle metoden med surrogatmoderskap kunna vara den bästa vägen.

Det handlar naturligtvis inte enbart om dem som vill bli föräldrar eller om den som bär barnet. En viktig aspekt är även de barn som faktiskt blir till på det här sättet, alldeles oavsett om detta regleras eller inte. Även när detta inte är reglerat finns det barn som kommer till världen på det här sättet. Risken, som jag ser det, är att en alltför negativ hållning från samhället till surrogatmoderskap leder till en stigmatisering av barn som kommer till på det här sättet och som sedan ska växa upp.

Fru talman! Det är naturligtvis av yttersta vikt att ingen kvinna någonsin blir pressad att bära ett barn som hon inte vill bära. Beslutet måste naturligtvis till hundra procent vara hennes eget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ingen enkel sak att bära ett barn; det är inte ofarligt eller riskfritt på något sätt. Däremot är det säkrare i Sverige än i många andra länder här på jorden. Att någonting inte är riskfritt eller att det är svårt innebär ju inte att lösningen är att förbjuda det.

Jag hade önskat en lite mer definitiv hållning från regeringen i den här frågan.


Anf. 22 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Jag noterar att Sofia Fölster går ut väldigt hårt i den här debatten och gör det med enkla uttryck. Om det hade varit så enkelt som Sofia Fölster beskriver det kan jag inte underlåta att säga att då hade väl den borgerliga regeringen någon gång under sina åtta år lagt fram de förslag som Sofia Fölster beskriver som så enkla att genomföra.

Vad den borgerliga regeringen gjorde var att man tog initiativ till en utredning, en utredning som i och för sig var en beställning av riksdagen och som har jobbat under flera år med att analysera, överväga och noga diskutera bland annat förslaget om surrogatmoderskap. Utredningen landade i att surrogatmoderskap inte bör tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård.

Jag tycker att man ska ha respekt för att frågan är komplicerad. Precis som Rasmus Ling ger uttryck för handlar det inte bara om - och det är i och för sig inte så "bara" - det barnlösa paret som av hela sitt hjärta önskar sig ett barn. Det handlar också om barnet som komma skall och även om den kvinna som ska bära fram barnet till detta barnlösa par.

Det är många olika intressen som man på alla sätt måste ta hänsyn till och noga överväga om man inte, som Sofia Fölster, bara vill säga ja rakt av. Det handlar om att noga överväga alla de etiskt svåra bedömningar som måste göras.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ställa en fråga tillbaka. Jag tycker nämligen att det krävs lite reflektion i en sådan här debatt. Vad tycker Sofia Fölster att man ska svara på frågor som vad som händer om kvinnan som ska bära fram barnet ångrar sig, om hon bär fram ett barn som hon vecka efter vecka upplever blir mer och mer hennes eget barn? Vad händer om barnet har en svår sjukdom? Vi känner till sådana fall i andra länder. I ett fall födde en kvinna fram tvillingar, och det barnlösa paret valde bort den ena tvillingen för att den inte var frisk och tog med sig ett barn hem. Vad händer om en gravid kvinna kommer fram till att hon vill använda sin aborträtt? Vad händer i en sådan relation? Är detta frågor som Sofia Fölster har övervägt när hon så enkelt kan ge uttryck för att det här kan man säga ja till rakt av?

Det har varit viktigt för regeringen att utifrån utredningens bedömning landa i en slutsats om surrogatarrangemang där vi omsorgsfullt övervägt denna möjlighet.


Anf. 23 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Nej, det är naturligtvis ingen enkel fråga, och det var inte meningen att framställa det så. Däremot finns det många myter och förutfattade meningar som ofta styr debatten. Det gör mig oerhört trött, och det var en del av dessa som jag försökte bemöta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gjorde Moderaterna? Jo, Moderaterna tillsatte en utredning, inte om utan hur surrogatmoderskap ska införas i Sverige. Det var en väldigt tydlig inriktning. Det var därför som det i utredningen satt en majoritet jurister och inte en majoritet gynekologer, till exempel. Den gynekolog som dock satt i utredningen, den enda i utredningen som har jobbat med ofrivilligt barnlösa, var den person som argumenterade för ett ja till surrogatmoderskap, vilket är viktigt att påpeka.

De källor som utredningen hänvisar till liksom Statens medicinsketiska råd landar också i ett ja, om vi nu ska tala om etiska frågor. Det är alltså ett ganska beforskat och eftertänkt område.

Många av de frågor som ministern här nu ställer sig finns det svar på i precis de källor som utredningen hänvisar till och också om man ser på andra länder. När det exempelvis gäller frågan abort är det väl självklart att kvinnan, som har rätt till sin egen kropp, alltid har möjlighet att göra abort oavsett vems barn det blir i slutändan. Många av dessa frågor är lösta i andra länder. Det gäller bara att öppna ögonen och titta utanför Sverige, så kan vi komma fram till ett svar på många av dessa frågor.

Jag kan inte förstå varför vi ska fortsätta att ta den enkla vägen och blunda för alla de par som åker utomlands och de över 50 barn per år som föds genom surrogatarrangemang utomlands, när vi skulle kunna göra det här än mer rättssäkert i Sverige och ställa precis de höga krav som vi vill på den här processen.

Det finns många andra situationer där man kan tala om påtryckningar. Kan en kvinna bli utsatt för påtryckningar att göra en abort, till exempel? Nej, där säger vi klart och tydligt att det är kvinnans eget beslut och att hon är kapabel att fatta beslut om sin egen kropp.

Ett närliggande exempel som är tillåtet i Sverige är livmodertransplantation. Det handlar inte om en sjukdom eller något man behöver för att överleva utan enkom om möjligheten att få barn. Här väljer en närstående altruistiskt och bara för att hon bryr sig om en annan människa att donera sin livmoder och genomgå en operation som är mycket mer riskfylld än att bära barnet själv för att en annan person ska kunna få barn. Detta sker alltså i Sverige samtidigt som vi stänger dörren för surrogatmoderskap.

Denna diskussion är givetvis inte enkel. Det finns många svåra avvägningar. Vi behöver framför allt fundera på vilka höga krav vi ska ställa för att denna process ska kunna ske och vilka krav vi ska ställa på surrogatmammor, föräldrar och alla inblandade.

För mig är det dock enkelt att konstatera att det är många svenska par som är ofrivilligt barnlösa. Många av dem åker också till länder där vi inte har någon kontroll över hur denna process går till. De åker till länder där de också betalar pengar, vilket ökar risken för alla inblandade att det inte går rätt till. Vi hade kunnat göra samma process här i Sverige, betydligt mer medicinskt säkert och rättssäkert.

Samtidigt är det en principiell fråga. Står vi upp för att kvinnor har rätt till sin egen kropp och har rätt att fatta egna beslut i frågor om abort och livmodertransplantation måste vi göra detsamma i frågan om att vara surrogatmamma.


Anf. 24 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Statsrådet Heléne Fritzon ställer bra motfrågor till Sofia Fölster. Vad händer om någon som bär ett barn ångrar sig? Vad händer om barnet visar sig ha svåra sjukdomar? I vilken utsträckning ska man se efter hur barnet mår under graviditeten? Vad händer om det är tvillingar? Det är många och svåra frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men som jag ser det är inte lösningen på svåra frågor att inte ta itu med dem eller att inte ha regelverk för detta. Redan nu finns det barn som kommer till på detta sätt, och då är det för mig en bättre lösning att ha ett regelverk som svarar på just de svåra frågor som statsrådet adresserar än att inte ha det.

Det finns också anledning att mer noga titta på hur detta fungerar i andra länder. Vi behöver ju inte gå längre än till Danmark, 15-20 minuter från Sverige, för att se hur det ser ut där och vad vi kan lära av dem.

Fru talman! Jag tackar för att diskussionen har väckts. Det kommer att finnas anledning att återkomma till denna fråga många gånger, för det är en fråga som inte kommer att försvinna utan vara aktuell för många människor framöver.


Anf. 25 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Först en kort återkoppling till Sofia Fölster som avslutar sitt senaste inlägg med att kvinnor har rätt till sin egen kropp. Ja, det har kvinnor, och det är kanske ett av de allra viktigaste skälen till att regeringen inte går fram med förslaget om surrogatmoderskap.

Sofia Fölster säger att många andra länder har detta och är lyckosamma i det. Jag ser en hel del problem med många internationella avtal utifrån precis det som har beskrivits i denna debatt: På vilket sätt reglerar man detta förhållande? Mindre än hälften av EU:s medlemsstater tillåter surrogatmoderskap, och erfarenheterna är skiftande.

Sofia Fölster frågar hur vi ser på de barn som kommit till genom internationella surrogatmoderskap och som kommer till Sverige för att leva här. Det rör sig om ungefär ett femtiotal barn per år.

Det är givetvis viktigt att dessa barn erhåller samma rättsliga status som vilket annat barn som helst. Inget barn i Sverige som har tillkommit genom ett sådant arrangemang har blivit vare sig föräldralöst eller statslöst. Apropå detta med myter och verklighet är det viktigt att veta att sådan är verkligheten för de barn som kommer till genom internationella avtal om surrogatmoderskap.

Vi har talat mycket om barnlösa pars möjligheter att bli föräldrar, och den rödgröna regeringen har på många sätt utökat dessa möjligheter. Bland annat har regeringen och riksdagen möjliggjort för ensamstående att få assisterad befruktning.

Regeringen har också nyligen presenterat en lagrådsremiss med förslag på att avskaffa kravet på en genetisk koppling mellan barnet och en förälder vid assisterad befruktning. I detta förslag ligger också att flera vårdinrättningar utöver universitetssjukhusen ska få möjlighet att utföra sådan befruktning utanför kroppen med donerade könsceller.

Genom dessa förslag kommer fler ofrivilligt barnlösa att få möjlighet att bli föräldrar.

Dessutom har vi också en lagrådsremiss om modernare regler för adoption. Adoption är en unik möjlighet för barnlösa par att bli föräldrar. Vi lägger fram förslag om att jämställa sambor med gifta, och vi avstår från att införa en övre åldersgräns och säger att ålder ska ingå i en samlad bedömning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta innebär att vi med ett antal olika reformer utökar möjligheterna för barnlösa att få bli det underbaraste av allt: föräldrar.


Anf. 26 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är bra att regeringen går fram med en rad andra förslag om hur det ska bli enklare för ofrivilligt barnlösa par att skaffa barn. Många av förslagen är vi överens om. Dock rör dessa förslag delvis andra typer av par, och en rad förslag är inte möjliga för de par vars enda möjlighet är surrogatmoderskap, exempelvis homosexuella par, där möjligheterna är oerhört små. När det gäller till exempel adoption är det inga länder som låter homosexuella par adoptera i dagsläget, och detta är en oerhört svår fråga av just det skälet.

Vi kan stå här och prata om oerhört många hypotetiska scenarier - vad som skulle hända si eller så - men faktum är att detta handlar om verkliga par, om verkliga familjer och om verkliga barn som tillkommer genom surrogatmoderskap i Sverige. Ganska många svenska par åker utomlands varje år.

Jag menar att vi, i stället för att fortsätta att tvinga dessa par att åka utomlands och acceptera att vi inte har någon kontroll över hur processerna sker, att det blir pengar inblandade och att det i vissa fall blir rättsosäkra processer, har en möjlighet att införa altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige och ställa de höga krav som vi vill ha.

Jag menar att detta borde räcka för att se över denna möjlighet något noggrannare eller åtminstone inte bara sätta stopp utan försöka hitta en lösning för dessa par. Alternativet är att fortsätta att tvinga dem utomlands, och det förstår i alla fall inte jag varför regeringen väljer.

Sedan vill jag komma fram till att det handlar om kvinnans egen kropp. Även om man fattar ett beslut som kanske går emot normen och det som är traditionellt gångbart, till exempel att bli surrogatmamma, är det ett eget beslut som en kvinna själv måste få möjlighet att fatta. Detta är viktigt.


Anf. 27 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för interpellationen. Det är en angelägen och viktig fråga hur vi på alla sätt kan underlätta för barnlösa par att bli föräldrar.

När det gäller det förslag om surrogatmoderskap som Sofia Fölster företräder har vi helt olika uppfattning. Jag konstaterar att detta är svåra och mycket komplicerade etiska frågor där vi inte har de nödvändiga svaren på vems rätt vi ska företräda. Är det rätten för det barnlösa paret, det barn som ska födas eller den kvinna som ska bära barnet?

Jag är tillfreds med att regeringen, efter en omsorgsfull bedömning, har landat i utredningens förslag att inte tillåta surrogatmoderskap i svensk hälso- och sjukvård i dag.

Även om Sofia Fölster såvitt jag förstår företräder Moderaterna i debatten konstaterar jag att det inte finns någon majoritet i riksdagen för ett sådant förslag. Det finns ytterligare något parti, men om jag förstått rätt är man inte överens inom alliansgrupperingen om förslaget om surrogatmoderskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är klokt att man landar i en omsorgsfull bedömning och att man i detta läge inte går vidare med förslaget i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.