Trygghet för våldsutsatta personer
Interpellation 2016/17:452 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-04-11
- Överlämnad
- 2017-04-13
- Anmäld
- 2017-04-18
- Sista svarsdatum
- 2017-05-02
- Svarsdatum
- 2017-05-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Trygghetsutredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen under sommaren 2015. Utredningen innehåller viktiga förslag för att skapa ökad trygghet för hotade och förföljda personer, något som borde hanteras skyndsamt. I stället har den rödgröna regeringen låtit tiden gå utan att gå vidare med de viktiga förslagen.
En dag för en våldsutsatt eller förföljd person är inte en vanlig dag. Den består av att regelbundet kolla sig över axeln, med en ständig rädsla för sitt eget eller näras och käras liv.
Nu har det snart gått hela två år sedan betänkandet inkom till regeringen. För att vara mer exakt är det över 650 dagar med ständig oro, dålig sömn och förtvivlan som är verkligheten för de personer som kunde ha fått ökad trygghet och hjälp om regeringen hade agerat i tid.
Med anledning av ovanstående vill jag finansminister Magdalena Andersson följande:
Avser ministern och regeringen att gå vidare med utredningens förslag, och när kan detta i så fall tänkas ske?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:452
Webb-tv: Trygghet för våldsutsatta personer
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 maj 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:107
- Protokoll 2016/17:107 Tisdagen den 9 majProtokoll 2016/17:107 Svar på interpellation 2016/17:452 om trygghet för våldsutsatta personer
Protokoll från debatten
Anf. 60 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig om regeringen avser att gå vidare med Trygghetsutredningens förslag och när detta i så fall kan tänkas ske.
Trygghetsutredningen överlämnade betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer den 30 juni 2015. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 1 december 2015. Remissinstanserna var överlag positiva till utredningens överväganden och förslag men tyckte bland annat att vissa delar behöver genomarbetas ytterligare.
Regeringen anser att det är viktigt att skyddet för hotade och förföljda personer förstärks och avser därför att arbeta vidare med förslagen i betänkandet.
Anf. 61 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret, som inte tyder på något större engagemang för frågan, tycker jag.
Riksdagen antog våren 2014 alliansregeringens förslag i proposition 2013/14:178 Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Den innebär att Skatteverkets möjlighet att begära hjälp av socialnämnden i ärenden om kvarskrivning och sekretessmarkering lyfts fram i lagtexterna och att sekretessen för personuppgifter i ärenden om kvarskrivning stärks.
I propositionen redovisade alliansregeringen också sin syn på inriktningen för det fortsatta arbetet med att skapa ett starkare skydd för de våldsutsattas personuppgifter. Flera problem och brister behöver åtgärdas vidare. Den hot- och riskbedömning som görs i dag behöver utvecklas, och användningen av olika skyddsåtgärder behöver samordnas. Reglerna behöver också göras mer konsekventa sett från ett skyddsperspektiv.
Alliansregeringen ansåg att det fanns skäl att överväga hur dessa brister bör åtgärdas för att skapa ett bättre skydd för hotade och förföljda personer och att målet bör vara att skapa en sammanhållen och konsekvent reglering på området. Regeringen aviserade också sin avsikt att göra en genomgripande översyn av dessa frågor och då även ta upp frågor om användningen av fingerade personuppgifter och frågor om skyddade personkategorier.
Frågan om skyddade personuppgifter är en viktig del av arbetet med att förstärka skyddet för personer som utsätts för hot eller förföljelse. Alliansregeringen tog också flera initiativ till att stärka skyddet av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Detta innebär till exempel att en person kan få nya identitetsuppgifter, som nytt namn och nytt personnummer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Alliansregeringen beslutade också, eftersom man såg att mer måste göras i denna fråga, att låta en särskild utredare göra en samlad översyn av lagstiftningen och föreslå åtgärder som ger ett förstärkt skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter. Det var just detta som nämndes i svaret från finansministern.
En utredning tillsattes alltså, och betänkandet heter Ökad trygghet för hotade och förföljda personer. Det överlämnades i juni 2015 till nuvarande regering och har remitterats. Remisstiden gick ut den 1 december 2015, det vill säga för ett och ett halvt år sedan.
Vi hade från Alliansen förväntat oss att nuvarande regering snarast skulle fullfölja det reformarbete till skydd för hotade personer som påbörjades av alliansregeringen. Men frågan har nonchalerats av regeringspartierna, och det har tagit alldeles för lång tid sedan betänkandet kom.
Det som är ytterst anmärkningsvärt är att riksdagen 2013 tillkännagav för alliansregeringen att det saknas ett starkt skydd för våldsutsatta personer och att det leder till otrygghet och utsatthet. Det måste utarbetas skyndsamt och läggas fram inom rimlig tid. Motionen är undertecknad av nuvarande statssekreterare Leif Jakobsson, Socialdemokraterna.
Nyligen debatterades skatteförfarande- och folkbokföringsbetänkandet i denna kammare. Allianspartierna har en motion om vikten av att regeringen ska gå vidare med det nödvändiga reformarbetet för att öka skyddet för hotade och våldsutsatta personer. Men döm om min förvåning när regeringspartierna - Socialdemokraterna och Miljöpartiet - med stöd av Vänsterpartiet inte tycker att denna fråga är viktig trots det tillkännagivande man gjorde 2013. Avslaget slår mot sårbara människors behov av skydd i en av de mest utsatta situationer man kan befinna sig i.
S, MP och V avslog alltså Alliansens förslag om behovet av att lättare kunna byta identitet i samband med våld i nära relationer och även förslaget att regeringen ska återkomma med ett förslag till åtgärder. Det är därför jag har ställt denna interpellation till finansministern. Jag vill gärna höra mer om varför propositionen inte kommer.
Anf. 62 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det är en viktig fråga Lotta Finstorp tar upp, och jag uppskattar verkligen engagemanget och att det finns ett brett stöd i riksdagen för att förstärka skyddet för utsatta personer. Det är just därför regeringen är tydlig med att vi avser att arbeta vidare med dessa förslag.
Men remissinstanserna hade ju en del synpunkter på den exakta utformningen av förslaget, och det behöver därför ske ett beredningsarbete. Det är naturligtvis viktigt att vi hamnar rätt i denna typ av väldigt känsliga frågor. Det är viktigt att hitta rätt balans när vi lägger fram förslagen.
Det är också viktigt att understryka att det inte är så att regeringen inte har gjort andra saker på andra områden för hotade och förföljda personer. Vi har bland annat tagit fram en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersvåld, åtgärder som stärker skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och åtgärder för att motarbeta destruktiv maskulinitet och hederstänk. Vi har också kraftigt ökat stödet till kvinnojourerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därutöver har en utredare som tittar över elektronisk övervakning av kontaktförbud nu kommit med ett förslag. Remisstiden för det förslaget har precis gått ut.
Regeringen har också aviserat att vi under detta år kommer att presentera en handlingsplan för att värna det demokratiska samtalet. När vi talar om hotade personer handlar det tyvärr alltför ofta om kvinnor som hotas av män som de har haft någon form av nära relation med. Men det kan också handla om politiker och andra företrädare.
För kvinnor har vi gjort en hel del, med kvinnojourer och annat. Vad gäller politiker kommer i år en handlingsplan för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat och förebygga förtroendevaldas, men även journalisters och konstnärers, utsatthet när det gäller hot och hat.
Här sker alltså en hel del arbete från regeringens sida, och vi arbetar också vidare med den viktiga utredning som Lotta Finstorp tar upp i sin viktiga interpellation i dag.
Anf. 63 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Jag har tagit fram tre exempel för att ge en ökad förståelse för problematiken, men jag vill också säga att jag har full förståelse för finansministerns svar och det engagemang som finns. Väldigt många av de våldsutsatta, förföljda och hotade känner dock en stor oro, för det som i dag finns som säkerhet för dem är inte säkert. Jag har några exempel på detta.
Vid två tillfällen ansökte en individ i en familj om försörjningsstöd från socialtjänsten i Hudiksvall; detta har stått i en lokal tidning i Hudiksvall. Vid båda tillfällena skickades sedan brev från Hudiksvalls kommun till den adress där familjen vistades under skyddad identitet. Då är den ju inte skyddad längre, för då är de blottade i sin tillvaro.
I en skola i Skåne, tror jag, upptäckte en elev med skyddad identitet när skolkatalogerna delades ut i slutet av höstterminen 2016 att hens namn och bild fanns med i katalogen. Så snart felet uppdagades stoppades utskicket av katalogerna, och då hade 352 av drygt 1 200 exemplar skickats ut. I januari 2017 hade 299 av dem lämnats tillbaka, men 53 kataloger är fortfarande på villovägar. När denna person och hens familj får veta att katalogen är ute och alla ser att hen finns med där måste de bära på en fruktansvärd rädsla.
På tal om våld i nära relationer avslöjades i Helsingborgs tingsrätt en kvinnas nya namn för före detta maken, trots att hon hade skyddad identitet. Detta skedde av slarv, anser JO, och kritiserar domstolen. Denna kvinna lever med en livslång rädsla för den före detta maken, och så blir det uppenbart på detta sätt.
Dessvärre finns det alltför många sådana här exempel på att skyddet är otillräckligt. Därför måste detta komma från utredningen så fort som möjligt.
Vi tillsatte ju utredningen när ni i opposition ville ha det här. Alla vi vill att det ska bli ett ytterligare skydd för de personer som är hotade och förföljda, oavsett om det handlar om våld i nära relationer eller om demokratiskt våld.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vill se en förändrad lagstiftning och utvecklade myndighetsrutiner avseende skyddad identitet och byte av identitet. Detta ska tillkännages för regeringen.
Det som ofta händer tycks ske i skarven mellan olika myndigheter, och det är här det måste till ett slags bro. Det måste naturligtvis vara rättssäkert, lika för alla och så vidare.
Om man på förhand kan misstänka att utlämnade uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan man göra en sekretessmarkering i folkbokföringsregistret. En markering är en första skyddsåtgärd, och den anger att en särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess.
Detta räcker dock inte. Markeringen är avsedd att så att säga ge myndigheterna en uppflaggning i systemet: Här har vi en person som omfattas av en första skyddsåtgärd.
Förfarandet med sekretessmarkering är inte lagreglerat. Sekretessmarkeringen omprövas i regel varje år. Förföljda och hotade personer vittnar om att denna årliga omprövning av markeringen skapar en ytterligare krampaktig rädsla vid tanken på att man kanske inte får ett fortsatt skydd.
Anf. 64 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Lotta Finstorp tar upp fall där skyddet uppenbarligen har fallerat. Jag understryker vikten av att vi verkligen arbetar vidare med utredningsförslag och ser till att vi får fram ett skydd som inte fallerar på detta sätt.
Många myndigheter arbetar aktivt med detta och tar frågan seriöst. Många personer har skyddad identitet eller olika slags sekretessmarkeringar där det fungerar. Det ska dock inte vara så att misstag av detta slag uppstår och att människors skola eller adress blir röjda på det sätt som Lotta Finstorp tar upp. Jag understryker verkligen behovet av att vi arbetar vidare med utredningen.
Det är också viktigt att vi när vi utvecklar förslagen i enlighet med den kritik som kom från remissinstanserna hamnar rätt och inte riskerar att bygga upp ny lagstiftning som gör att människor kan komma i kläm. En del av remisskritiken handlade om vilka uppgifter olika myndigheter ska ha i den nya lagstiftningen. Hur ser vi till att det hamnar rätt? Det måste bli enkelt och vardagen måste bli hanterlig för de människor som på ett eller annat sätt behöver skydd.
Samtidigt måste vi minimera risken för att man ramlar mellan stolarna mellan de olika myndigheterna eller att uppgifter röjs på vägen mellan myndigheterna. Där är det viktigt att vi hittar ett riktigt bra sätt så att vi kan ha det stabila skydd som Lotta Finstorp pekar på behovet av.
Anf. 65 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Jag känner en förhoppning om att regeringen snart kommer med ett förslag, eftersom vi har en samsyn om att detta är otroligt viktiga frågor.
Precis som finansministern säger måste vardagen bli hanterlig för de personer som lever under hot och förföljelse. Det är svårt nog som det är. Man måste hitta ett slags gränssnitt mellan myndigheterna, för det är ofta där det fallerar.
Jag ser fram emot att utredningen inte blir så gammal att man måste göra ett omtag. Det är min farhåga. Jag kommer att följa frågan och ser fram emot att ett förslag kommer så fort som möjligt.
Anf. 66 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka Lotta Finstorp för att hon tar upp och belyser denna viktiga fråga i en interpellation. Vi arbetar vidare med den både genom att ta utredningen vidare och genom att på andra sätt stärka skyddet för personer som på ett eller annat sätt blir hotade eller förföljda på grund av tidigare relationer eller politiska uppfattningar, vilket såväl politiker som journalister och konstnärer kan drabbas av.
Jag ser fram emot att Lotta Finstorp fortsatt är en stark pådrivare av frågan och att hon fortsätter att flåsa mig i nacken.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.