Turkiets kränkningar av irakiska Kurdistan

Interpellation 2018/19:128 av Amineh Kakabaveh (V)

av Amineh Kakabaveh (V)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Turkisk militär har sedan 1992 regelbundet gått över gränsen till irakiska Kurdistan med trupper och till och med flygbombat irakiskt territorium. Turkiet har kränkt irakiskt territorium och dödat hundratals kurder i irakiska Kurdistan. Byar har förstörts och civilbefolkningen lever i skräck. Turkiet har även på irakiskt territorium upprättat ett stort antal militära befästa posteringar/baser och fyra underrättelsestationer, bland annat Barmiza, Shapan, Sidakan och Bradost. År 2018 trängde man in 30 kilometer på irakiskt territorium. Turkiets uppträdande i irakiska Kurdistan kan i likhet med Turkiets angrepp på Afrin i Syrien inte betraktas som annat än aggressionshandlingar och uppenbara brott mot folkrätten.

Både parlamentet i irakiska Kurdistan (2003 och 2008) och det irakiska parlamentet (2017) har krävt att den turkiska armén ska lämna Iraks territorium omedelbart och att den turkiska regeringen ska respektera Iraks suveränitet.

Den 26 januari 2019 hölls en folklig massdemonstration i byarna Dereluk och Sheladze i irakiska Kurdistan. Demonstranterna blev beskjutna av turkisk militär, vilket ledde till att några ungdomar blev sårade och några miste livet.

I spåren av dessa händelser inträffar det märkliga att den kurdiska regionala regeringen i Irak (KRG) i stället för att protestera mot den turkiska regeringens kränkningar på irakiskt territorium griper demonstranter och journalister som rapporterar om Turkiets övergrepp. Många demonstranter samt journalister som rapporterade om demonstrationerna, och även en del av dem som demonstrerat mot Turkiets brott, är fängslade i Kurdistan KRG. Båda politiker och ledamöter i KRG har agerat mot godtyckliga arresteringar av journalister och aktivister.

Av dessa är 18 fortfarande frihetsberövade och dömda enligt lagparagraf 156, en paragraf i konstitutionen som är kvar sedan Bathregimen. Paragraf 156 användes av Saddams regim för att döma politiska fångar, däribland peshmerga, till livstids fängelse och döden. Dessa är att betrakta som politiska fångar.  I skrivande stund är en av skribenternas namn Shirvan Shirvani som efter rättegången har förts till okänd plats.

Tyvärr det är inte första gången som aktivister och journalister blir gripna, bortrövade eller mördade. Vi har tidigare agerat mot terror och morden på Sardasht Osman, Kawe Germinai med flera.

Yttrandefrihet och demonstrationsfrihet är en av de grundläggande pelarna i en demokrati, något som både kurderna och Sverige har kämpat för i århundraden. Sverige bistår med medel, till exempel bistånd för demokrati och bygget av en rättsstat i Kurdistan (KRG) samt i Irak.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. Vad avser ministern att göra inom EU för att förmå den turkiska militären att dra sig tillbaka och upphöra med sina bombningar av irakiska Kurdistan?
  2. Vad avser ministern att göra för att förmå Kurdistans regionala regering att respektera demonstrationsfrihet och frige de demonstranter och journalister som protesterat och rapporterat om Turkiets brott mot folkrätten?
Interpellationen är återtagen

Händelser

Inlämnad: 2019-03-07 Överlämnad: 2019-03-08 Återtagen: 2019-03-11 Anmäld: 2019-03-12 Sista svarsdatum: 2019-03-29