Turkiskt EU-medlemskap
Interpellation 2015/16:394 av Tina Acketoft (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-08
- Överlämnad
- 2016-02-09
- Anmäld
- 2016-02-10
- Svarsdatum
- 2016-02-23
- Besvarad
- 2016-02-23
- Sista svarsdatum
- 2016-03-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Turkiet ansökte om EU-medlemskap redan 1987. Det dröjde till 2005 innan unionen inledde samtal med landet angående ett eventuellt framtida medlemskap. Det stod redan från början klart att landet hade en lång väg att gå. Dess lagstiftning mötte inte på långa vägar kraven på respekt för mänskliga rättigheter. Relationen till EU-landet Cypern var och förblir bekymmersam. Också den bristande respekten för kvinnors, barns och religiösa minoriteters rättigheter bidrog till att förhandlingarna lades på is.
Turkiet har tyvärr fortfarande en mycket lång väg att gå. Bara 14 av 35 förhandlingskapitel har öppnats, och bara ett enda har avslutats. Landet har på kort tid infört antiterroristlagar som är mycket problematiska, inskränkt pressfriheten och alltmer koncentrerat makten till president Erdoğan.
Det är viktigt att nya medlemsstater är mogna när de träder in i gemenskapen. Andra exempel har visat på svårigheter att få bukt med odemokratiska tendenser i länder när de väl är medlemmar. Samtidigt är förhandlingarna om EU-medlemskap ett viktigt redskap för att driva på demokratiseringsprocesser.
Vi liberaler prioriterar utvidgningsprocessen, men för att EU-medlemskapet ska kunna vara den morot som kandidatländerna behöver för att utvecklas i rätt riktning kan förhandlingarna inte slarvas förbi. Vi ser gärna att Turkiet i framtiden blir EU-medlem, men just nu är uppförsbacken enormt brant.
Hur ser ministern och regeringen på vikten av EU:s utvidgning? Vi liberaler vill uppmana regeringen att arbeta både för att Turkiet ska leva upp till Köpenhamnskriterierna och för ett närmande i trovärdig takt mellan Europeiska unionen och Turkiet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesministern:
Hur avser ministern att arbeta för att säkerställa att Turkiets anslutningsprocess följer landets demokratiska utveckling?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:394
Webb-tv: Turkiskt EU-medlemskap
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:68
Protokoll från debatten
Anf. 72 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Birgitta Ohlsson, Tina Acketoft och Jabar Amin har frågat mig om situationen i Turkiet. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.
Regeringen välkomnar det momentum som finns i relationen mellan EU och Turkiet. Ett utvecklat samarbete med Turkiet ger Sverige och EU ökade möjligheter att ställa krav, främja reformprocesser och påverka utvecklingen i Turkiet. Regeringen fortsätter därför att förespråka en turkisk EU-process med tydliga kriterier och villkor på centrala områden som rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De senaste årens utveckling i Turkiet har inneburit en tillbakagång inom rättsstatsfrågor och för mänskliga rättigheter. Situationen för yttrandefriheten, särskilt mediers och akademikers möjligheter att verka fritt, är synnerligen allvarlig. Detta har jag påpekat för den turkiska regeringen och avser att göra så tills situationen förbättras.
Genom EU arbetar regeringen för att de centrala kapitlen om rättsstat och mänskliga rättigheter ska öppnas inom Turkiets anslutningsprocess. Sverige bidrar även bilateralt för att förbättra journalisters och intellektuellas förutsättningar. Detta gör vi på plats i Turkiet genom vårt långsiktiga reformstöd. Vi avser att även fortsättningsvis fokusera delar av detta på frågor rörande yttrandefrihet. Som del i vår diplomatiska närvaro bevakar Sverige även utvalda rättegångar i Turkiet.
Den negativa utvecklingen avseende demokrati och mänskliga rättigheter förstärks av konflikten i sydöstra Turkiet. Jag har återkommande uttryckt min oro över den eskalerande situationen och fördömer våldet som inneburit så många civila dödsoffer. Effektiva och opartiska utredningar måste alltid ske vid våldsanvändning som innebär civila dödsoffer. Vid upprepade tillfällen, offentligt och i bilaterala kontakter, har jag uppmanat till en snar återgång till fredsprocessen.
Den turkiska regeringens politik gentemot befolkningen i de sydöstra delarna av landet får allt allvarligare återverkningar, inte enbart på den långsiktiga utvecklingen i Turkiet och regionens instabilitet. Om inte fredsprocessen återupptas snarast kommer det även att bli allt svårare för EU och Turkiet att utveckla samarbetet. Detta vore olyckligt för Turkiets fortsatta demokratisering och reformprocess men även för Turkiets och EU:s möjligheter att gemensamt möta utmaningarna i närområdet.
Anf. 73 Birgitta Ohlsson (L)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka utrikesministern för svaret på min interpellation om den turkiska regeringens vidriga attacker på det fria ordet.
Under de senaste fem åren har pressfriheten i Turkiet minskat drastiskt. Det är inte ovanligt att högt uppsatta politiker inklusive Erdogan öppet går ut och kritiserar journalister, något som leder till att personerna i fråga blir trakasserade och ibland också dödshotade i sociala medier.
Samtidigt fortsätter regeringen att utnyttja sitt finansiella övertag via mediechefer för att påverka nyhetsbevakningen av politiskt känsliga ämnen. Ett stort antal journalister inklusive framstående krönikörer har förlorat sina jobb under de senaste två åren som en konsekvens av dessa påtryckningar. De som blir kvar måste vänja sig att arbeta i ett klimat av ökad självcensur och mediepolarisering. I sitt senaste pressfrihetsindex tilldelade Reportrar utan gränser Turkiet plats 149 av 180.
Mot den bakgrunden förstår jag inte utrikesministerns ord i interpellationssvaret om att den rödgröna regeringen "välkomnar det momentum som finns i relationen mellan EU och Turkiet". Många av oss andra ser inget riktigt momentum, utan snarare en uppförsbacke, brantare än brantast, med en turkisk regering som i handling diskvalificerar sig från europeiskt samarbete på punkt efter punkt. Vi ser i Erdogan en president som dag för dag trappar upp förtrycket mot kurderna både militärt och politiskt. Vi ser i Erdogan en ledare som slänger oppositionella kritiker och akademiker i fängelse. Vi ser i Erdogan en ledare som reagerar med hot om fängelse där andra politiska ledare - i demokratier - skulle ha skrattat åt politisk satir.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte bara regimkritiska uttalanden gällande politik som straffas av Erdoganregimen, utan även generella negativa uttalanden. Jag tror att många, inte minst unga som sitter på läktaren i dag eller kanske tittar på tv just nu, har läst Sagan om ringen. Ett fullkomligt bisarrt exempel är att Bilgin Çiftçi avskedades från sitt jobb på hälsovårdsmyndigheten i november förra året efter att han i sociala medier hade delat bilder där han jämförde Erdogans ansiktsuttryck med karaktären Gollum från Sagan om ringen. I december skulle han ställas inför rätta, men rättegången blev uppskjuten till nu i februari, då domaren inte hade sett filmerna eller läst böckerna. Brottet som Çiftçi utreds för är förolämpning av presidenten, något som kan leda till fängelse i dagens Turkiet.
Jag undrar just vad det är för momentum i relationerna som Margot Wallström ser just nu. Vi andra ser bara ett kompakt turkiskt mörker för friheten.
Anf. 74 Tina Acketoft (L)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på den interpellation jag ställde. Min interpellation rörde frågan om ett turkiskt EU-medlemskap, en fråga som ligger oss liberaler varmt om hjärtat. Efter det interpellationssvar som utrikesministern delgett oss kan jag kanske efterlysa lite mer svar om just detta.
Turkiet ansökte om medlemskap redan 1987, men det dröjde till 2005 innan man inledde samtal med landet angående det eventuella framtida medlemskapet. Låt mig påpeka att liberaler redan då var och fortfarande är väldigt positiva till att Turkiet någon gång ska bli medlem. Men då måste naturligtvis demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi löpa hand i hand med den processen.
Det stod redan från början klart att landet hade en mycket lång väg att gå, och dess lagstiftning mötte inte heller på långa vägar de krav på bland annat respekt för mänskliga rättigheter som vi ställde. Relationen till EU-landet Cypern var och förblir mycket bekymmersam. Även den bristande respekten för kvinnors, barns och religiösa minoriteters rättigheter bidrog naturligtvis till att förhandlingarna då lades på is. Mänskliga rättigheter var med andra ord aktuella 1987, och jag skulle vilja påstå att de är precis lika aktuella i dag.
Min kollega Birgitta Ohlsson räknade nyss upp mycket tveksamma situationer gällande tryck- och yttrandefriheten. Jag kan lägga mer ved på den brasan genom att ta upp övergreppen mot demokratiaktivister. Advokaten Tahir Elçi mördades i november förra året efter att han på tv dristat sig att säga att PKK inte är en terrororganisation. Flera av våra egna kollegor i denna plenisal lever i skräck därför att de vågar ta diskussionen om PKK och Turkiet. De åker dit och känner ett stort ansvar, eftersom Sverige har ett stort ansvar. Vi har väldigt många flyktingar från den här regionen i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Freedom House rankar årligen världens länder efter medborgerliga rättigheter. Ett är bäst på skalan, sju är sämst. Sverige ligger tack och lov på en etta, medan Turkiet ständigt sjunker. I sin rapport från 2015 skriver Human Rights Watch att den nuvarande regeringen urholkar de framsteg som gjorts det senaste decenniet. Korruptionen har ökat, liksom övervåldet bland poliser vid demonstrationer. Möjligheten att utkräva ansvar av myndighetspersonal är lika med noll.
Liksom min kollega Birgitta Ohlsson ställer jag mig i ljuset av allt detta frågan vad det är för momentum som regeringen välkomnar i relationen mellan EU och Turkiet. Naturligtvis vet vi alla vilken situation Turkiet i dag befinner sig i på grund av att landet ligger precis intill en krigszon, och naturligtvis kommer detta att ligga i vågskålen när diskussioner om EU-medlemskap förs. Men som sagt har Turkiet en mycket lång väg att gå. Bara 14 av 35 förhandlingskapitel har öppnats, och ett enda har avslutats. Det är viktigt att nya medlemsstater är mogna när de träder in i gemenskapen. Därför ställde jag frågan hur ministern och regeringen ser på vikten av EU:s utvidgning generellt. Vi liberaler vill uppmana regeringen att arbeta både för att Turkiet ska leva upp till Köpenhamnskriterierna och för ett närmande i trovärdig takt mellan Europeiska unionen och Turkiet.
Jag tackar för att ministern säger att man ständigt, eller i alla fall då möjlighet finns, betonar vikten av mänskliga rättigheter, men exakt hur arbetar man med den här frågan? Hur avser ministern att arbeta för att säkerställa att Turkiets anslutningsprocess följer landets demokratiska utveckling?
Anf. 75 Jabar Amin (MP)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för att hon har kommit hit för att debattera den här frågan. Jag tackar också för svaret, även om det inte är något som jag är stolt över.
Jag ska börja med lite fakta om vad den turkiska regimen gör. Journalister fängslas och hotas, vilket utrikesministern vet. Redaktioner stormas. Jag visar en bild på en tv-redaktion som stormas av Erdogans polis för att redaktionen vågat uttrycka kritik. Till och med när utländska redaktioner och medier framför kritik går de inte ostraffade. Jag visar en bild på en norsk journalist som nyligen kastades ut ur landet för att hon framförde kritik mot regimen. Det är denna regim vi har att göra med.
Förutom angreppet på medierna och de fria krafterna, som även Tina Acketoft och Birgitta Ohlsson nämnde, pågår ett folkmord mot det kurdiska folket. Utrikesministern vet om även detta. Städer förstörs och belägras, och oskyldiga angrips och dödas. Jag visar en bild på en av städerna i sydöstra delen av landet, eller rättare sagt i norra Kurdistan. Det är mitt i Diyarbakır. Den är totalt förstörd. Det är inte fråga om straff mot en eller två personer, utan om straff mot en befolkning och en etnicitet. Det här är ett folkmord, inte bara angrepp på enstaka personer för att de gjort någonting mot regeringen. Men förstörelsen av städer gäller inte bara Diyarbakır. Jag visar en bild på Cizre, en annan stad som totalförstörts av Erdogan. Vi kan räkna upp stad efter stad. Minst tio städer har under det senaste halvåret blivit föremål för angrepp från den turkiska regimen och Erdogan.
De drabbade är många. Jag visar upp en skylt med statistik från en organisation för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Vi ser här hur många oskyldiga civila som har gripits, hur många kurder som har dödats och hur många av dem som är kvinnor respektive män. Turkiet hävdar att det här är terrorister. Men i många fall är det barn. Kvinnor som sitter hemma träffas av Erdogans bomber.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Allt detta borde bekymra utrikesministern väldigt mycket. Hon borde uttala väldigt tydligt kritik och fördöma den turkiska regimens angrepp på det fria ordet i Turkiet samt folkmordet. Med anledning av detta ställde jag två frågor: Fördömer utrikesministern detta? Jag har inte fått svar. Är utrikesministern beredd att ta initiativ till att ställa Erdogan inför internationell domstol för folkmord? Jag har inte fått svar på detta heller.
Jag hoppas att den information som utrikesministern fått kan föranleda ett bättre svar.
Anf. 76 Lawen Redar (S)
Herr talman! Interpellanterna beskriver föredömligt MR-aktivisters, journalisters och andra demokratifrämjande organisationers och individers särskilda utsatthet i takt med den våldsupptrappning som skett och det krig som just nu råder i Turkiet.
Interpellanten Birgitta Ohlsson - och jag tror att också Tina Acketoft gjorde det - lyfte särskilt upp en kurdisk människorättsaktivist som sköts på öppen gata i staden Diyarbakır, eller Amed, tidigare i november. Han hette Tahir Elçi och var advokat och samfundets ordförande i regionen.
Jag träffade honom i samband med en resa med socialdemokratiska riksdagsledamöter och Olof Palmes Internationella Center som vi genomförde till sydöstra kurdiska delen av Turkiet drygt två månader innan han sköts ihjäl.
Tahir Elçi berättade på plats för oss. Han vädjade framför allt om utomstående parters hjälp för en fredsprocess i Turkiet. Han vädjade om internationellt stöd för frigivning av journalister, politiker och hans kollegor som var advokater och ett stopp på de undantagstillstånd som militären fått som har lett till att städer omringats och civila skjutits ihjäl.
Socialdemokraterna har som parti sedan dess träffat AKP och CHP och har bjudit hit HDP:s partiledare Selahattin Demirtas för att diskutera läget. Vi har även uttalat tydligt att vi gärna agerar som medlare för att kunna föra samtal mellan partnerna och få till stånd en fredsprocess.
Från regeringens sida har utrikesministern gång på gång uttalat att fredsprocessen måste återupptas, den turkiska regeringen måste vidta genomgripande reformer och att den fortsatta medlemskapsprocessen är en nyckel för att kunna komma ett steg fram i den riktningen.
Det kanske viktigaste steget i demokratisk riktning för Turkiet är såklart fri press och yttrandefrihet, som Birgitta Ohlsson har lyft fram, rule of law och framför allt en lösning av kurdfrågan i Turkiet, som just nu är i allra högsta grad angelägen.
Jag har full förståelse för interpellanten Jabar Amins frustration och sorg. Jag tror att väldigt många kurder inte minst i Turkiet men även i övriga Europa och här i Sverige känner en enorm sorg över situationen och en fortsatt maktlöshet av att det inte förbättras. Det gäller inte minst i det läge som varit och som pågått över åtta år. Det handlar om rätten till språket, rätten till kulturen, och rätten till identiteten som har fråntagits ett folk under en väldigt lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mitt inlägg i dag handlar främst om att jag tror att vägen fram måste vara att utrikesministern fortsätter att vädja för att en fredsprocess ska återupptas, att vi fördömer dödandet av civila och att organisationer som agerar i demokratifrämjande syfte får stöd från Sverige. Självklart måste vi kräva att politiska fångar och de som agerar för demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet frisläpps.
Min fråga till utrikesministern är om hon tror att vi kan öka pressen på Erdogan och den turkiska regeringen för att kunna få till stånd en fredsprocess. Det är högst angeläget just nu.
Anf. 77 Serkan Köse (S)
Herr talman! Ärade utrikesminister! Också jag vill tacka Birgitta Ohlsson, Tina Acketoft, Jabar Amin och Lawen Redar. De har på ett föredömligt sätt beskrivit situationen för de mänskliga rättigheterna och situationen i Turkiet och för den kurdiska befolkningen. Läget är väldigt allvarligt, och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter varje minut.
Birgitta Ohlsson berörde pressfriheten i Turkiet. Amnesty har kritiserat Turkiet väldigt mycket och menar att pressfriheten är på tillbakagång. Den oberoende organisationen Freedom House har tidigare beskrivit pressen i Turkiet som icke fri. Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex har, vilket också Birgitta Ohlsson har nämnt, landat på den föga hedrande platsen 149 av 180 jämförda länder.
Razzior mot mediegrupper och arrestering av journalister har snarare blivit vardag. Torsdagen den 26 november greps Can Dündar, chefredaktör på dagstidningen Cumhuriyet, samt Erdem Gül, tidningens chef i Ankara. De anklagades för att ha stöttat terrorism och för att ha avslöjat statshemligheter. De greps efter att de hade avslöjat hur den turkiska säkerhetstjänsten illegalt försökt smuggla in vapen och ammunition till jihadistgrupperna i Syrien. De åtalas nu för terrorism och för att ha avslöjat statshemligheter.
Nyhetssajten Bianet gjorde en granskning som visade att mellan juli och september 2015 censurerades 101 webbsajter, 40 Twitterkonton och 178 nyhetsartiklar. Varje dag bevakas människors Facebookkonton, och alla som skriver ett ord om presidenten åtalas. Återigen sker detta samtidigt som ett stort antal journalister uppges ha blivit gripna, stämda eller attackerade.
Detta har blivit systematiserat. Det är inte undantag utan har blivit vardag för väldigt många journalister, nyhetstänkare, politiker, opposition och progressiva krafter. De åtalas varje dag och stäms för att de på något sätt har sagt eller skrivit något negativt om presidenten.
Trots detta tycker jag fortfarande att Sverige och vi tillsammans måste agera och se till att hjälpa de progressiva krafterna som finns i Turkiet. Lawen Redar beskrev föredömligt resan som en grupp socialdemokrater gjorde och också den dialog som vi haft mellan oss och HDP och också representanter för andra turkiska partier i Diyarbakır men också i Ankara om att fredsprocessen måste återupptas.
Kurdfrågan är viktig. Den måste lösas med demokratiska medel. Jag vet att utrikesministern många gånger föredömligt har påpekat att parterna måste tillbaka till förhandlingsbordet. Det är viktigt att vi trycker på härifrån Sverige och från alla politiska partier som finns i kammaren. Det gäller att tala om och fortsätta att kräva att parterna ska gå tillbaka till förhandlingsbordet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Läget just nu i sydöstra Turkiet, eller turkiska Kurdistan, är förfärligt. Jabar Amin har visat några bilder. Det finns många andra bilder som visar på att det inte är acceptabelt. Vi måste tillsammans agera och se till att få stopp på lidandet.
Anf. 78 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Ärade ledamöter! Jag vill tacka Birgitta Ohlsson, Tina Acketoft, Jabar Amin, Lawen Redar och Serkan Köse för deras inlägg. Egentligen visar Jabar Amins bilder och hans inlägg risken att det vi säger blir syntetiskt. Kanske blev också mitt försök att svara på alla frågorna samtidigt otillräckligt.
Jag har stor sympati och medkänsla med lokalbefolkningen i sydöstra Turkiet. Kurderna och den övriga befolkningen i sydost är utsatta för utegångsförbud, stridigheter, våldsdåd och övergrepp. Det gäller inte minst i Cizre, som Jabar Amin lyfte fram i sitt inlägg. Jag beklagar de många civila dödsoffren. Det måste man alltid börja med att säga. Det som vi ser framför oss oroar hela världen just nu.
Det är djupt oroande att stridigheterna mellan den turkiska regeringen och PKK nu intensifieras. Det upptrappade våldet försvårar inte bara möjligheten att få till stånd fred och välstånd i Turkiet utan det försämrar också hela situationen i regionen och inte minst försöken att få till stånd en politisk lösning på inbördeskriget i Syrien.
Beskjutning av civila är inte acceptabelt och måste i varje enskilt fall utredas. Jag uppmanar Turkiet att bringa klarhet i den här typen av händelser. För någon vecka sedan uppmärksammade FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter en händelse där till synes obeväpnade människor med vita flaggor, samtliga kurder, sköts till döds av turkiska säkerhetsstyrkor. Det är förstås oacceptabelt, och man måste ta reda på vad som hänt.
Det enda sättet att få slut på våldet och lösa problemen i sydöstra Turkiet är att återuppta fredsprocessen. Det har varit viktiga möten inte minst med Demirtas, liksom de samtal som jag förstås också för med min kollega.
Birgitta Ohlsson undrar - och jag visste att ni skulle fråga om det - vad detta med momentum betyder. Vad menar man? Det betyder först och främst att det någonstans måste finnas en politisk vilja som man kan mobilisera. Det finns en politisk vilja just nu från EU att engagera sig och att sätta press på Turkiet, och det finns en process som är återupprättad.
Det kommer att bli ett nytt toppmöte - jag tror redan i början av mars. Där blir det tillfälle att diskutera också pengar och möjligheterna att använda vad som är ett finansiellt instrument för att trycka på utvecklingen. Men här gäller det helt enkelt att upprätta en procedur, en dialog, en möjlighet att framföra våra åsikter. Att bara dra sig ur detta nu skulle inte gynna något, och det skulle inte heller gynna Turkiets EU-närmande.
Den här regeringen, liksom tidigare svenska regeringar, tycker att EU-processen är det ramverk som ger bäst möjligheter att främja en långsiktig och hållbar demokratisk utveckling i Turkiet. Jag hoppas att det råder bred politisk samsyn om det. Vad skulle hända om vi bara drog oss undan? Vi måste se till att vi kan fortsätta att hålla uppe pressen på Turkiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har nära och omfattande relationer med Turkiet. Men också våra band till HDP tror jag ger oss goda möjligheter att påverka utvecklingen i positiv riktning. Det vill jag förvalta och vidareutveckla.
Turkiet är en av de sista medlemsstaterna som inte har ratificerat Romstadgan för ICC. Regeringen tänker fortsätta och se till att Turkiet snarast ansluter sig till domstolen. Det är ju ett sätt att också se till att man kan ställa ansvariga inför rätta och till svars. EU-processen har sina egna spår, och det är viktigt att följa dem och hålla detta vid liv, Tina Acketoft. Det är precis vad vi gör, vilket vi ibland också förklarar i EU-nämnden är vår avsikt.
Anf. 79 Birgitta Ohlsson (L)
Herr talman! Fru utrikesminister! Jag vill verkligen förtydliga - vilket min liberala kollega Tina Acketoft redogjorde för - att vi liberaler gärna ser Turkiet som en framtida EU-medlem. Ett tydligt, demokratiskt, värderingsfritt och öppet Turkiet skulle kunna spela en stor roll i och för Europeiska unionen.
Men jag undrar också vilka signaler vi sänder ut just nu. I ett läge där Turkiet utmanar EU:s frihetsideal mer än på mycket länge och där attackerna just på det fria ordet haglar väljer EU att gå vidare med att öppna fler kapitel i samarbetet. Det blir väldigt märkliga politiska signaler, tycker jag.
Vi lever förvisso, vilket utrikesministern redogjorde för, i en svår situation där Turkiet är en viktig nyckelspelare för att lösa flyktingkrisen. Men det får inte ske på bekostnad av att vi börjar tumma på EU:s mänskliga rättigheter och grundläggande syn på frihet.
I en tid då EU-medlemmar släpps in för tidigt i unionen, i en tid då etablerade EU-medlemmar slarvar, trampar och urholkar det fria ordet - jag talar om Ungern och Polen, som just nu beter sig oacceptabelt i sina attacker mot det fria ordet - har EU inte råd att slarva med mänskliga rättigheter med eventuella framtida medlemmar.
Jag tycker att det är viktigt att Sveriges röst i EU blir mycket skarpare, och EU:s röst i världen måste också bli mycket skarpare i fråga om att just påtala brott mot mänskliga fri- och rättigheter. Om inte vi gör det lär inte någon annan göra det. Det är det budskapet jag tror är mycket viktigt att föra med sig.
(forts.)
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.