Upploppet i Rinkeby
Interpellation 2016/17:335 av Krister Hammarbergh (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-24
- Överlämnad
- 2017-02-27
- Anmäld
- 2017-02-28
- Svarsdatum
- 2017-03-17
- Besvarad
- 2017-03-17
- Sista svarsdatum
- 2017-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Måndagen den 20 februari utbröt upplopp i Rinkeby. Polisen var tvungen att skjuta verkanseld för att undkomma stenkastning när de skulle gripa en efterlyst person. Kort därefter anlades bilbränder, butiker plundrades och två personer misshandlades.
Polisen kunde inte gå in i området, då de var för få på plats. Enligt uppgifter från Dagens Nyheter stod över 20 polisbilar en kilometer bort med order om att avvakta. I stället för att ingripa lät man upploppet eskalera, med stora skador som följd.
Många Rinkebybor är med rätta upprörda över polisens passivitet. Jan Evensson, biträdande kommenderingschef i Rinkeby, beskriver själv insatsen som ett misslyckande.
Samtidigt säger statsrådet att det ”i grunden är en bra polisinsats” och att det ”kan bli lite stökigt” när polisen ingriper. Detta i en situation där polisen var tvungen att skjuta skarpt för att undkomma stenkastning, där 30–50 personer deltog i ett våldsamt upplopp, där ingen av dessa gärningsmän har gripits och där poliserna varit för få för att kunna ingripa.
Den som är bosatt i Sverige förtjänar ett fullgott skydd oavsett på vilken ort eller i vilket område man bor i. Den som bor i Sverige ska kunna vara trygg i sitt bostadsområde.
Det är uppenbart att det behövs fler poliser som kan delta i viktiga insatser. Polishuset i Rinkeby, som skulle stå klart i år, kommer nu tidigast att vara klart 2019. Det är beklagligt, eftersom det är en viktig satsning och en tydlig signal från samhällets sida.
Med bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
1. Anser statsrådet att det här i grunden var en bra polisinsats?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler poliser ska kunna delta i viktiga insatser när ordningen är starkt hotad?
3. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att återupprätta tryggheten i Rinkeby?
4. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkra att polishuset i Rinkeby kan vara färdigställt år 2019?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:335
Webb-tv: Upploppet i Rinkeby
Dokument från debatten
- Fredag den 17 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:82
- Protokoll 2016/17:82 Fredagen den 17 marsProtokoll 2016/17:82 Svar på interpellation 2016/17:335 om upploppet i Rinkeby
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Krister Hammarbergh har frågat mig om jag anser att det i grunden var en bra polisinsats i samband med upploppet i Rinkeby den 20 februari. Interpellanten har vidare frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler poliser ska kunna delta i viktiga insatser när ordningen är starkt hotad och om jag avser att vidta några åtgärder för att återupprätta tryggheten i Rinkeby. Slutligen frågar Krister Hammarbergh om jag avser att vidta några åtgärder för att säkra att polishuset i Rinkeby kan vara färdigställt år 2019.
Det är Polismyndigheten som avgör det faktiska resursbehovet vid varje given insats och vilka förberedelser eller omdisponeringar som behöver genomföras för att möta behoven.
Polismyndigheten ansvarar i sitt myndighetsuppdrag för att kontinuerligt utvärdera och följa upp verksamheten i syfte att säkerställa att den utförs effektivt och med hög kvalitet. Detta förhållande gäller naturligtvis även för akuta operativa insatser som till exempel genomförs i utsatta områden, och enligt Polisregion Stockholm ska en uppföljning av insatsen nu genomföras.
Krister Hammarbergh är säkert medveten om att Rinkeby är ett av de områden som Polismyndigheten valt att prioritera särskilt. I Polismyndighetens arbete med resursomfördelning till lokalpolisområden ska utsatta områden gynnas särskilt. Det gäller i synnerhet de prioriterade områdena. Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2016 har samtliga nio lokalpolisområden med särskilt utsatta områden förstärkt sin polisresurs jämfört med 2015. Resursförstärkningen i lokalpolisområdena främjar en lokalt förankrad och närvarande polis samt ett aktivt brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete som inkluderar många olika aktörer.
Polismyndigheten har beslutat att ett nytt polishus ska uppföras i Rinkeby, och en upphandling av entreprenad pågår. Regeringen råder inte över den processen och kan därmed inte ge garantier för ett visst slutdatum. Regeringen kan emellertid ge Polismyndigheten de ekonomiska förutsättningar som krävs för att myndigheten ska kunna genomföra sitt uppdrag. För att ge Polismyndigheten dessa möjligheter har regeringen aviserat anslagsökningar till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017-2020.
Anf. 9 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Måndagen den 20 februari skedde ytterligare ett av dessa upplopp, den här gången i Rinkeby. Polisen skulle in och gripa en person. Kriminella krafter ansåg att polisen inte hade i området att göra. Poliserna var tvungna att skjuta verkanseld för att själva undkomma när de skulle gripa den efterlyste. Därefter var det bilbränder, plundrade butiker, plundrade näringsidkare och oskyldiga misshandlade personer. Poliserna kunde inte gå in i området. De var för få. Enligt uppgifter i tidningarna fanns det ett tjugotal polisbilar en kilometer bort med order att avvakta. Upploppet fick eskalera, med stora skador som följd.
Dagen därpå var, med rätta, många bosatta i området väldigt upprörda över polisens passivitet. Den biträdande kommenderingschefen uttryckte själv att insatsen var ett misslyckande.
Statsrådet Ygeman uttalade i anslutning till det som hade hänt att det nog i grunden var en bra polisinsats. Det kanske blev lite stökigt när polisen skulle ingripa. Detta gjordes i en situation där polisen var tvungen att skjuta skarpt för att kunna undkomma stenkastningen. 30-50 personer deltog i ett våldsamt upplopp. Ingen av dessa greps. Poliserna var för få för att kunna ingripa.
Av denna anledning har jag ställt fyra frågor till statsrådet.
Den första frågan var om statsrådet i grunden tyckte att det var en bra polisinsats. I medierna har det framkommit att han lite senare har ändrat uppfattning: det var kanske inte helt lyckat. Men i interpellationssvaret undviker statsrådet Ygeman att över huvud taget göra bedömningen om det var bra eller inte.
Den andra frågan, vilken är väsentlig, gällde vilka åtgärder han tänker vidta för att fler poliser ska kunna delta i viktiga insatser när ordningen är starkt hotad. Svaret från statsrådet är uppenbarligen att han inte tänker vidta några åtgärder. Det är upp till polisen, säger han. Samtidigt, herr talman, vet vi att polisen är i en akut situation ekonomiskt. Samtidigt vet vi att det finns uppenbara rekryteringsprojekt, inte minst när det gäller polisens projekt Mareld.
Den tredje frågan var om han tänker vidta några åtgärder för att återupprätta tryggheten i Rinkeby. Svaret är att man har tillförts mer resurser. Men det är fel. Man har inte tillförts mer resurser. Ja, det har tillförts fler civila resurser. Men det är väldigt svårt att avgöra om de nu 13 fler civilanställda - detta är siffror från polisens HR-avdelning - jobbar med utredningar eller om de jobbar med andra saker. Det är fem fler poliser. Den ökningen består av fyra polisaspiranter och bara en tillsvidareanställning. Det är alltså inga imponerande ökningar som har skett i området, till skillnad från vad som uttrycks i svaret på interpellationen.
Min fjärde fråga gäller polishuset. Jag är väl medveten om att regeringen inte bygger hus själv. Men regeringen styr landet, och regeringen kan ge viktiga signaler. En viktig signal som samhället kan ge är att se till att den polisstation som lades ned 2014 återuppstår så fort som möjligt, även om det finns stora svårigheter. Statsrådet svarar att vad regeringen kan göra är att ge ekonomiska resurser. Man hänvisar till en budget som under denna mandatperiod i princip inte ger några ekonomiska resurser. Det är små, små pengar - vi kommer att debattera ytterligare en interpellation i dag - som innebär att polisen i år kommer att gå på kredit.
Herr talman! Jag är mycket orolig över den utvecklingen.
Anf. 10 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Först: Beskrivningen som Krister Hammarbergh ger av händelserna i Rinkeby är inte korrekt - varken i form av tidslinjer eller faktiska händelser. Det kommer säkert den kommande utredningen att visa också.
Sedan vill jag bara klargöra en sak: När jag sa att polisinsatsen i huvudsak var en bra insats pratade jag om den första insatsen, där gärningsmannen greps och där det inte var stökigt. Sedan blev det inte bara stökigt, utan det blev också ett upplopp - det tror jag är rätt benämning. Där tror jag att det kan finnas anledning att rikta kritik mot polisens agerande. Det är också skälet till att polisen nu har tillsatt en utredning. Man ska utreda vad som gjordes rätt och vad som gjordes fel och se till att man kan agera bättre vid nästa tillfälle.
Det har blivit fler anställda i Rinkeby. Det är fler anställda nu än när Moderaterna styrde Sverige. Det har blivit fler anställda, både poliser och civila, i alla de socialt utsatta områdena. Det är fler poliser i de socialt utsatta områdena nu än när Moderaterna styrde Sverige. Det är i grunden positivt. Det är också i grunden positivt att vi redan innevarande mandatperiod har satsat hundratals miljoner extra på polisen och att det nu satsas mer på polisen än någonsin när Moderaterna styrde Sverige.
Men Krister Hammarbergh har också rätt: Det räcker inte. Vi måste satsa ytterligare ekonomiska resurser på polisen. Det kommer regeringen också att göra. Det krävs fler anställda i de socialt utsatta områdena. Men det krävs också att resten av samhället är i de socialt utsatta områdena, att ungdomsarbetslösheten minskar i stället för ökar, som den gjorde under Moderaternas tid vid makten, och att skolresultaten blir bättre i stället för sämre, som de blev under Moderaternas tid vid makten.
Det är glädjande att den utvecklingen har kommit och att vi nu har den lägsta ungdomsarbetslösheten på över 20 år i Sverige.
Anf. 11 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Uppenbarligen ångrar statsrådet sitt första uttalande när det gäller de här händelserna. Jag tror, herr talman, att när allvarliga händelser inträffar är det väldigt viktigt att företrädare för Sveriges regering också lämnar korrekta signaler om vad vi medborgare ska kunna förutsätta fungerar, det vill säga att det ska vara lugnt och tryggt i våra områden.
Statsrådet Ygeman brukar ofta hänvisa till den tidigare regeringen. Vi ska inte ta den faktagranskningen, men den behövs sannerligen. Skillnaden är att vi jämfört med tidigare nu har en polis i fritt fall. Skillnaden är att vi jämfört med tidigare nu har en polis med en akut ekonomisk kris. Problemet nu är att vi har ett eskalerande antal skjutningar, där de kriminella tar över område efter område i stad efter stad. Vi ser också att bilbränderna sprider sig över landet.
Det är en allvarlig situation som varje regering måste ta hänsyn till, ta på stort allvar och göra vad man kan med.
Jag vill hävda att upploppen är helt oacceptabla. De visar att situationen är akut. De visar att det krävs konkret politisk handling. Det behövs ledarskap. Vi måste bryta utvecklingen med upplopp, bilbränder och eskalerande brottslighet.
När polisen angrips så angrips hela rättssamhället och det demokratiska samhället. När vanliga laglydiga medborgare ser att deras bilar sätts i brand angriper man inte bara dem, utan man angriper oss allihop. När företagare inte vågar vara kvar i området är det ett tecken på upplösning och ett angrepp på hela vårt samhälle.
Det här är nu ett exempel på en stadsdel där de kriminella grupperingarna har fått ett så starkt grepp om utvecklingen att man ser samhällets företrädare som inkräktare i området. Det är ohållbart. Det är ett allvarligt läge. Vi får inte backa. Steg för steg måste vi se till att polisen har kapacitet och förmåga att ta tillbaka mark.
Vi ska inte ha parallella samhällen i Sverige. Lag och rätt ska gälla i hela landet, även i Rinkeby.
Vi behöver fler poliser, i Rinkeby och på andra ställen. Vi behöver en kraftig förstärkning av polisresurserna. Problemet är att regeringen så här långt inte har skjutit till de resurser som behövs.
Vi vill göra det. Om den moderata budgeten hade fått råda hade vi bara i år haft 1 miljard mer. Men vi vill också göra fler saker, just när det gäller de här situationerna.
För det första vill vi skapa en ny, egen brottsrubricering, våld mot tjänsteman, med ett minimistraff som är minst sex månaders fängelse. I dag är det normalt bötesstraff.
För det andra vill vi att man skärper reaktionerna när anställda inom räddningstjänst och hälso- och sjukvård angrips med stenkastning när de ska in och rädda människor. Vi vill ha ett nytt brott - våld mot alarmeringstjänstpersonal.
För det tredje vill vi ha en straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar angrepp mot viktiga samhällsfunktioner också leder till skärpta straff. Vi vill också se över möjligheten för polisen att de facto få skadestånd när de angrips på ett felaktigt sätt.
Till detta vill vi titta på den danska modellen med zonförbud. Det har fungerat väl där. Rinkeby är ett typiskt område där detta skulle komma till nytta. Det är dags att vi tittar på detta. Det är dags att vi återupprättar tryggheten, återupprättar rättsstaten och tar tillbaka förlorade områden.
Anf. 12 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Krister Hammarbergh säger att zonförbud har varit en verksam och väl fungerande åtgärd i Danmark. Krister Hammarbergh har ett inlägg kvar, så han får gärna redogöra för de utvärderingar som han har tagit del av när det gäller zonförbudet. Jag har nämligen hört med danska polisen, danska universitet och danska myndigheter, och såvitt jag förstår finns det ingen utvärdering av zonförbudet. Men om Krister Hammarbergh har annan information tar jag gärna emot den.
Det blir lite konstigt när Krister Hammarbergh ondgör sig över att allt är i fritt fall. Om man har den uppfattningen, så jämför: Hur ser det ut under de här åren i jämförelse med de borgerliga åren? Vi har haft sju år av minskade utredningsresultat: utredningsresultaten minskade under hela tiden ni satt vid makten.
Vi satsar nu mer pengar på polisen än vi någonsin har gjort tidigare. Titta gärna, Krister Hammarbergh, på hur underskotten för svensk polis såg ut under den tid ni styrde!
Vi pratar om socialt utsatta områden. Jag och Krister Hammarbergh är överens om att utvecklingen ska vändas. Men titta på vad som hände under den tid som Moderaterna styrde Sverige! Moderaterna har själva gjort en utvärdering av de åtta borgerliga åren och konstaterat att det blev fler socialt utsatta områden under den tiden. Det är inte så konstigt. Arbetslösheten steg, skolresultaten sjönk och klyftorna ökade.
Nu har vi vänt den utvecklingen. Vi investerar i framtiden i stället för att göra skattesänkningar för dem som har mest, och vi ser nu den lägsta ungdomsarbetslösheten i Sverige på över 20 år. Vi börjar vända utvecklingen i skolan, vilket syns i de internationella undersökningarna och när det gäller gymnasiebehörighet. Vi såg i Dagens Nyheter där man redovisade utvecklingen att det nu vänder i en del socialt utsatta områden.
Polisiärt får vi fortfarande betala priset för klyftorna och arbetslösheten under lång tid. Därför tror jag tyvärr att vi kommer att se fler socialt utsatta områden, där polisen måste stärka sina insatser under de närmaste åren. Då måste vi se till att polisen har rätt resurser för det i form av rätt materiel och utbildning.
Vi måste satsa mer pengar på svensk polis. Det behövs fler poliser, det behövs fler civilanställda, och de behövs mest i de socialt utsatta områdena. Därför är det väl glädjande även för Krister Hammarbergh att det under det senaste året har blivit fler poliser i alla de socialt utsatta områdena. Krister Hammarbergh får gärna redovisa hur utvecklingen i de socialt utsatta områdena och när det gäller de polisiära resurserna var under den tid Krister Hammarberghs parti styrde Sverige.
Anf. 13 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Jag kände en oro när vi började interpellationsdebatten, och min oro är inte mindre nu. Avsaknaden av svar när det gäller vad regeringen tänker göra och ta ansvar för är slående. I stället pratar statsrådet om den tidigare regeringen.
Utredningsresultaten har aldrig varit så låga som nu. Jag har mött poliser ute i verksamheten som säger att tidigare hade vi ett moderat statsråd som faktiskt jagade oss och frågade hur det gick med utvecklingsresultaten. Nu är det ingen som ställer några frågor.
Herr talman! Nu räcker det! Alla ska kunna vara trygga i sina stadsdelar och samhällen. När kriminella vill sätta agendan och reglerna, då ska vi från samhället kunna säga stopp. Det är dags att lägga bort silkesvantarna för personer som saknar gränser och därmed faktiskt inskränker andra människors frihet och möjlighet att kunna leva ett bra liv i sina områden. Det räcker nu.
Enligt regeringsformen styr regeringen landet. Min uppmaning till statsrådet, på hans område, är: Gör det! Gör något!
Anf. 14 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag är glad att Krister Hammarbergh möter människor som saknar moderata före detta ministrar. Jag ska erkänna att jag inte har mött någon hittills. Men vi kanske rör oss i olika cirklar när vi träffar poliser.
Vårt budskap är väldigt enkelt, Krister Hammarbergh, och om jag har varit otydlig ska jag snabbt repetera det: Fler poliser, fler resurser, skarpare lagar, snabbare lagföring!
Över 30 lagförslag har redan trätt i kraft på det här området, och fler är på väg. Utanförskap och utslagning ska brytas. Vi ska ha minskade klyftor, fler ungdomar i jobb och i bättre utbildning. Vi ska bryta utanförskapet, och vi ska också bryta kriminaliteten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.