Djurskydd vid hästavel m.m.

Kommittédirektiv 2005:57

Djurskydd vid hästavel m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 2005.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera hur djurskyddet bör beaktas vid hästavel. Som en del i detta arbete skall utredaren undersöka och analysera effekterna av det nuvarande avelsvärderingssystemet på djurskyddet ochdjurhälsan. Om utredarens analys visar att det också i framtiden finns behov av reglering i författningar, utöver nuvarande bestämmelser i djurskyddslagstiftningen, för att tillgodose djurskyddet skall utredaren lämna förslag på hur denna reglering skall se ut. Sådana förslag skall även innefatta förslag på hur tillsynen över bestämmelserna bör organiseras.

Utredaren skall därutöver lämna förslag på hur bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar (EGT L 224, 18.8.1990 s. 60, Celex 31990L0428) skall genomföras i svensk författning. Utredaren skall också bedöma hur tillsynen över bestämmelserna i direktivet bör organiseras.

Bakgrund

Den svenska hästsektorn

Enligt aktuell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) finns det ca 271 000 hästar i landet, vilket gör Sverige till ett av Europas mest hästtäta länder. Hästar och hästhållning har betydelse för bl.a. sport och fritid men även för näringsverksamhet som lantbruk och turism samt för miljön. Hästsektorn i Sverige omsätter ca 20 miljarder kronor per år och sysselsätter närmare 40 000 människor på hel- eller deltid. Sektorn kännetecknas av att det finns många små företag och de flesta aktörer får sin huvudsakliga inkomst från annat arbete. Detta gäller inte minst för hästuppfödare. Till skillnad från många andra länder finns det endast ett fåtal större stuterier i Sverige. De flesta svenska uppfödare har endast ett eller två ston.

Hästavel och stambokföring

Regler för när en häst får räknas som tillhörande en viss ras regleras genom respektive ras moderstambok. EG-rätten reglerar villkoren för att en organisation eller en förening skall få godkännas som stambokförande eller registerförande för en viss ras. I Sverige görs det en åtskillnad mellan avelsorganisation och stambokförande förening där avelsorganisationen ansvarar för avelsvärderingen och de stambokförande föreningarna ansvarar för registrering och stamboksföring. I Sverige finns tre godkända avelsorganisationer, Svenska Travsportens Centralförbund (STC), Svensk Galopp (SG) och Svenska Hästavelsförbundet (SH) samt 31 godkända stambokförande föreningar. STC och SG är både godkända avelsorganisationer och stambokförande föreningar.

Hästtävlingar

Hästsport är en av våra populäraste fritidssysselsättningar och svensk ridsport har en framträdande position på elitnivå. Sverige är också en av de tre ledande travsportnationerna i världen. Varje år genomförs strax under 1 000 travtävlingar i STC:s regi och 130 galopptävlingar i SG:s regi. Därutöver arrangeras ca 3 000 tävlingar per år av andra organisationer varav närmare 90 % av Svenska Ridsportförbundets (SvRF) medlemsföreningar. Även om Ridsportförbundet genom sina medlemsföreningar står för de flesta tävlingarna är det travsporten som är ojämförligt störst sett till utbetalade prissummor. Under år 2004 uppgick dessa prissummor till mer än 625 miljoner kronor. Av dessa betalades närmare 80 miljoner kronor till ägare till utlandsfödda hästar, vilket korresponderar väl mot andelen startande utlandsfödda hästar.

Gällande rätt

EG-bestämmelser om hästavel

EG-bestämmelser på avelsområdet finns i rådets direktiv 90/ 427/EEG av den 26 juni 1990 om avelsmässiga och genealogiska villkor för handeln med hästdjur inom gemenskapen (EGT L 224, 18.8.1990 s. 55, Celex 31990L0427). Direktivet ställer upp avelsmässiga och genealogiska villkor för handel inom EU med hästar och deras sperma, ägg och embryon. Enligt direktivet får handel inte förbjudas eller begränsas på andra avelsmässiga eller genealogiska grunder än de som följer av direktivet. Genom direktivet eller beslut fattade med stöd av direktivet är det på gemenskapsnivå fastställt bl.a. kriterier för godkännande av stambokförande organisationer, vissa regler för att säkerställa samordningen mellan stambokförande organisationer, bestämmelser om identitetshandlingar (pass) som skall åtfölja registrerade hästar samt kriterier för införande och registrering i stamböcker för avelsändamål. Härvidlag ges den stambokförande organisationen stort utrymme att utforma egna villkor, t.ex. i fråga om härstamningskrav och individprövning.

Direktivet ger också kommissionen rätt att fastställa metoder för individprövning och avelsvärdering av avelsdjur samt allmänna villkor för godkännande av djur för avelsändamål. Kommissionen har dock inte fastställt några sådana metoder för avelsvärdering av hästar och inte heller några villkor för godkännande.

EG-bestämmelser om hästtävlingar m.m.

I rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar fastställs villkoren för handel med hästar som är avsedda för tävlingar och villkoren för deltagande i tävlingar. Med tävlingar avses i direktivet inte bara kapplöpningar och hopptävlingar utan alla hästtävlingar som t.ex. parader, körtävlingar och uppvisningar. Direktivet föreskriver bl.a. att tävlingsregler inte får göra någon åtskillnad mellan hästar som är registrerade i eller härstammar från den medlemsstat där tävlingen hålls och hästar som är registrerade i eller härstammar från andra medlemsstater. Detta gäller särskilt kraven för tillträde till tävlingen, bedömningen vid tävlingen och eventuell prissumma eller vinst. Direktivet lämnar dock utrymme för vissa undantag för bl.a. historiska arrangemang eller tävlingar för hästar registrerade i en viss stambok om tävlingens syfte är att förbättra rasen. I direktivet finns också bestämmelser om att medlemsstaterna får avsätta en viss procentsats av prissummorna för att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet.

Svenska bestämmelser om hästavel

Gällande svenska bestämmelser om avel syftar till att säkra kvaliteten i aveln och att tillgodose djurskyddsaspekter.

Lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. syftar till att främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i näringsverksamhet samt att förebygga sjukdomar hos djur. I lagen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om att hingstar får användas till avel endast om de har avelsvärderats.

I förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. bemyndigas Statens jordbruksverk att ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar rätt att anordna kontroll som syftar dels till att främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i näringsverksamhet, dels till att förebygga sjukdomar hos djur. Innan kontrollen anordnas skall Jordbruksverket godkänna plan och riktlinjer för verksamheten. Verket meddelar också föreskrifter för kontrollen. Sådana föreskrifter får enligt förordningen innebära att hingstar får användas till avel endast om de har avelsvärderats.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur innehåller bl.a. bestämmelser om godkännande av avelsorganisationer och stamboks- eller registerförande föreningar, införande av hästar i stamböcker och om identitetshandling (pass) för hästar. I föreskrifterna finns det även bestämmelser om krav på avelsvärdering.

Avelsvärdering definieras som bedömningar och beräkningar enligt dokumenterade och vetenskapligt erkända metoder i syfte att uppskatta en hästs nedärvningsförmåga. En hingst skall enligt föreskrifterna vara avelsvärderad i Sverige för att få användas till avel med andra ston än hingstägarens egna. Avelsvärderingen omfattar en sammanvägd bedömning av hästens härstamning, prestationer, exteriör, hållbarhet och hälsa samt en avkommeprövning. Det ställs dock inget krav på att en hingst skall nå upp till en viss kvalitetsnivå för att få verka i avel. De stambokförande föreningarna får dock dela in avelsvärderade hästar i olika meritklasser.

Vid eller i anslutning till avelsvärderingen bedöms också om hingsten nedärver eller kan nedärva genetiska defekter som kan innebära ett lidande för hans avkomma eller avkomma i senare generation.

Med stöd av ett bemyndigande i djurskyddslagen (1988:534) har regeringen i djurskyddsförordningen (1988:539) förbjudit avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren samt bemyndigat Djurskyddsmyndigheten att meddela ytterligare föreskrifter. Av Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22) om djurskyddskrav vid avelsarbete framgår bl.a. att djur som nedärver, eller kan nedärva, letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman inte får användas i aveln. Även andra defekter som kan vara av betydelse i avelsarbetet från djurskyddssynpunkt skall bedömas och registreras samt ligga till grund för en avkommebedömning.

Svenska bestämmelser om hästtävlingar

Deltagande i hästtävlingar är inte direkt reglerat i svensk lagstiftning. Det är de svenska tävlingsorganiserande förbunden som ställer upp reglerna för tävlingsverksamheten. Statens jordbruksverk har dock fått i uppdrag att för Sveriges räkning ge in de rapporter jämte annan redovisning som enligt tävlingsdirektivet ankommer på medlemsstaterna. Jordbruksverket underrättar också kommissionen om att Sverige utnyttjar möjligheterna att anordna tävlingar i enlighet med undantagsbestämmelserna i direktivet.

Utredningsbehovet

Hästavel

Det svenska kravet på avelsvärdering av hingstar är ifrågasatt ur EG-rättslig synvinkel och Europeiska gemenskapernas kommission har inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige. Kommissionen gör gällande att det svenska kravet på avelsvärdering strider mot gemenskapsrätten, i första hand på grund av att det avser ett område som har harmoniserats genom direktiv 90/427/ EEG och i andra hand då det utgör ett handelshinder som är förbjudet enligt bestämmelsen om fri rörlighet för varor, artikel 28 EG, och dessutom är diskriminerande och därmed strider mot artikel 12 EG.

Sverige har i svar till kommissionen anfört att bestämmelsen om krav på avelsvärdering ingår som ett led i ett aktivt arbete för att bl.a. skydda djurs liv och hälsa, ett arbete som har sitt ursprung i de specifika förhållanden som har rått och råder i Sverige och som har traditioner sedan lång tid tillbaka. Jordbruksdepartementet har utarbetat och remitterat ett förslag enligt vilket kravet på avelsvärdering skulle ersättas av ett krav på hälsobedömning (PM om hälsobedömning av hingstar, Jo2003/1615). En hälsobedömning skulle inte innehålla något prestationsmoment utan enbart vara en bedömning av hingsten utifrån ett hälso- och djurskyddsperspektiv. De flesta remissinstanser ställde sig positiva till förslaget.

Ett krav på hälsobedömning skulle också det eventuellt kunna ifrågasättas ur ett EG-rättsligt perspektiv. Här kan särskilt nämnas att eftersom ett krav på hälsobedömning är handelshindrande kan ett sådant krav endast tillåtas under vissa förutsättningar. För att en handelshindrande bestämmelse skall kunna godtas krävs bl.a. att det visas att den önskade effekten uppnås med bestämmelsen, att effekten är proportionerlig jämfört med det hinder som åtgärden innebär för handeln och att åtgärden är icke-diskriminerande. Det finns därför behov av ytterligare underlag för ett slutligt ställningstagande om hur djurskyddet skall beaktas vid hästaveln.

Hästtävlingar

Vid Sveriges inträde i EU gjordes en översyn av bestämmelserna på hästområdet. Den svenska regeringen gjorde då den bedömningen att bestämmelserna i tävlingsdirektivet följdes genom de tävlingsorganiserande förbundens reglementen. Vidare har Statens jordbruksverk bemyndigats att för Sveriges räkning ge in de rapporter jämte annan redovisning som enligt direktivet ankommer på medlemsstaterna. Bestämmelser motsvarande de i tävlingsdirektivet har dock aldrig införts i svensk författning.

Uppdraget

Hästavel

En särskild utredare ges i uppdrag att analysera hur djurskyddet bör beaktas vid avel med hästar. Som en del i detta arbete skall utredaren undersöka och analysera vilka effekter som det nuvarande avelsvärderingssystemet har på djurskyddet och djurhälsan. Om denna analys visar att det också i framtiden behövs reglering i författningar, utöver de nuvarande bestämmelserna i djurskyddslagstiftningen, för att tillgodose djurskyddet skall utredaren lämna förslag på hur denna reglering bör vara utformad och hur tillsynen över bestämmelserna skall organiseras. Utredaren skall särskilt se till att förslaget är förenligt med EG-rätten.

Hästtävlingar

Utredaren skall även, med utgångspunkt i hur tävlingsdirektivet 90/428/EEG tillämpas i Sverige, lämna förslag på hur bestämmelserna i direktivet skall genomföras i svensk författning. Utredaren skall också bedöma hur tillsynen över bestämmelserna bör organiseras.

Utredningsarbetet

Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och organisationer samt inhämta de erfarenheter från andra EU-länder som utredaren bedömer vara av intresse i sammanhanget och i övrigt göra de internationella jämförelser som anses vara befogade.

I de åtgärdsförslag som presenteras skall långsiktighet och tillämplighet eftersträvas. Förslagens konsekvenser för hästnäringen skall analyseras och hänsyn skall tas till näringens struktur och utveckling. Samtliga förslag skall kostnadsberäknas och förslag till finansiering skall redovisas.

Utredaren skall lägga fram fullständiga författningsförslag och även lämna förslag till de förändringar i andra avseenden som uppdraget kan ge anledning till.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag, när det gäller hästaveln, senast den 31 januari 2006 och i övriga delar den 20 juni 2006.

                (Jordbruksdepartementet)