Begäran om granskning av statsrådet Sven-Otto Littorins hantering av generaldirektören för Arbetsförmedlingen

KU-anmälan 2007/08:9 (050-2466-2007/08) av Peter Hultqvist (s)

Anmälare Peter Hultqvist, riksdagsledamot (s)

Datum 2008-04-10

Dnr 050-2466-2007/08

Begäran om granskning av statsrådet Sven-Otto Littorins hantering av generaldirektören för Arbetsförmedlingen.

Den 3 april 2008 kom ett pressmeddelande från Arbetsmarkandsdepartementet. Under rubriken "Samtal om ledarbyte vid Arbetsförmedlingen" finns bland annat texten "Med en ny organisation är det naturligt med en ny generaldirektör" och i ett uttalande som tillskrivs arbetsmarkandsminister Sven-Otto Littorin sägs att "Den organisatoriska förändringen av arbetsförmedlingen gör att myndigheten nu går in i en ny fas vilket gör det lämpligt med ett ledarbyte."

Pressmeddelandet hade föregåtts av ett samtal samma dag mellan arbetsmarknadsministern och generaldirektören för Arbetsförmedlingen, där ministern inför generaldirektören uttryckt den uppfattning som senare återfanns i pressmeddelandet. Detta var, enligt generaldirektören själv, det första tillfället han fått höra att denna typ av synpunkter fanns på hans arbetsinsatser och framtida möjligheter att leda myndigheten. I sin tur ska detta sättas i relation till att generaldirektören i fråga fick ett förnyat förordnande så sent som i december 2007.

När generaldirektörer ska tillsättas, omplaceras eller avskedas ska detta ske genom ett kollektivt regeringsbeslut. Något regeringsbeslut om att Arbetsförmedlingen ska ha en ny generaldirektör fattades dock inte förrän idag, den 10 april. Det betyder att arbetsmarknadsministern, genom sitt pressmeddelande, föregripit regeringens beslut på ett sätt som jag inte anser är förenligt med kraven i regeringsformen om kollektiva regeringsbeslut (RF kap. 7, § 3). Detta bör prövas av konstitutionsutskottet.

I arbetsrättsliga frågor är regeringen inte bara ett politiskt organ. Den är också en arbetsgivare och har ett direkt ansvar mot och avtalsförhållande med individer. Som arbetsgivare lyder även regeringen under villkor som i många stycken skiljer sig från de villkor som gäller för andra regeringsärenden, som ofta till sin natur är generella och inte tar sin utgångspunkt i förhållanden som rör enskilda. Där av finns skrivet i regeringsformen att "grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning i andra hänseenden än som beröres i denna regeringsform meddelas i lag." (RF kap 11, § 10). Som en konsekvens av detta gäller att bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd rörande till exempel avskedande och annan upphörande av en anställning är direkt tillämpliga också på statliga anställningar, även de som regeringen beslutar om. Lagen om anställningsskydd kan dock bara åberopas av parterna, men den konstitutionella aspekten av saken, bör konstitutionsutskottet kunna pröva. Det är värt att notera att vid en arbetsrättslig prövning skulle regeringen som arbetsgivare riskera skadestånd gentemot arbetstagaren.

Att arbetsmarkandsministern via ett pressmeddelande "läckt" ut den beredning som skett av ett ännu icke beslutat regeringsärende som rör en enskild medborgare är i sig mycket anmärkningsvärt. Det torde vara en stark känsla av rättslöshet som infinner sig hos den enskilde när en minister på detta sätt visar sin makt. Huruvida detta är förenligt med de bestämmelser som finns i regeringsformen om opartiskhet och saklighet (RF kap. 1, § 9) bör också prövas av konstitutionsutskottet.

Peter Hultqvist