Granskning av hur energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, tidigare energiminister Ibrahim Baylan och regeringen följt riksdagens beslut gällande hur medel till energiforskning ska fördelas

KU-anmälan 2018/19:23 (1989-2018/19) av Carl-Oskar Bohlin (M)

Carl-Oskar Bohlin (M)

Carl-Oskar Bohlin
Riksdagsledamot (M)
2019-03-28
Dnr 1989-2018/19

Granskning av hur energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, tidigare energiminister Ibrahim Baylan och regeringen följt riksdagens beslut gällande hur medel till energiforskning ska fördelas

Riksdagen har beslutat om att medel som avsätts för energiforskning också ska fördelas till kärnkraft. Trots det har regeringen inte säkerställt att detta genomförs i exempelvis regleringsbrev till Energimyndigheten.

Sverige ligger på många områden i framkant när det gäller miljö- och energiteknik. Det är nödvändigt i strävan efter en mer klimatsmart och grön planet samtidigt som miljö- och energiteknik bidrar till svensk innovation och konkurrenskraft på en global marknad.

Oavsett vad man har för uppfattning om kärnkraftens framtid så står det klart att kärnkraft kommer att finnas kvar i det svenska samhället i årtionden. Förutom att kärnkraften är fossilfri ger den oss trygg baskraft som är oberoende av väder och vind. När den väderberoende kraftproduktionen fortsätter byggas ut kommer det bli ännu viktigare att ha tillgång till pålitlig baskraft för att kunna stabilisera kraftsystemet.

En stark forskningskompetens inom kärnkraftsområdet är fortsatt viktig både för att Sverige ska hantera befintliga reaktorer, ha möjligheten att bygga nya och avveckla äldre reaktorer på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Moderaterna har därför framhållit vikten av att Energimyndigheten satsar på energiforskning som bidrar till alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet, även kärnkraft.

Det är Energimyndigheten som ansvarar över att fördela statens forskningsresurser. Myndigheten arbetar i enlighet med de styrsignaler som regeringen förmedlar genom bland annat instruktion och regleringsbrev. Idag är den forskning som berör kärnkraft och som finansieras av Energimyndigheten mycket begränsad.

Mot denna bakgrund gjorde näringsutskottet i sitt betänkande 2018/19:NU3, Utgiftsområde 21 Energi, följande uttalande:

”Det är därför av stor betydelse att forskning på energiområdet inkluderar samtliga relevanta kraftslag, inklusive kärnkraft, liksom andra tekniker inom områden som lagring, överföring, elektrifiering och digitalisering. ”

Utskottets förslag bifölls av kammaren genom beslut den 19 december 2018. Trots denna tydliga inriktning i budgetbeslutet har regeringen inte vidtagit åtgärder för att säkerställa att de medel som avsätts för energiforskning också fördelas till kärnkraft. Därigenom har regeringen inte följt vad riksdagens har beslutat om.

Våra grundlagar är tydliga om var finansmakten vilar. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och statens utgifter. Enligt 1 kap. 4 § regeringsformen framgår att riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Enligt 9 kap. 1 § regeringsformen beslutar också riksdagen om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. Enligt 9 kap. 7 § regeringsformen får anslag och inkomster inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt.

Med anledning av vad som ovan anförts hemställer jag att konstitutionsutskottet granskar om energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, tidigare energiminister Ibrahim Baylan och regeringen genom avsaknaden av styrningsåtgärder eller på annat sätt har brustit i skyldigheten att följa riksdagens budgetbeslut om hur medel till energiforskning ska fördelas.

Carl-Oskar Bohlin (M)