Till innehåll på sidan

Utrikesminister Carl Bildts uppdrag i organisationer

KU-anmälan 2006/07:2 (050-2606-2006/07) av Tommy Ternemar (s)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.

PDF

Anmälare TOMMY TERNEMAR Riksdagsledamot (s)

 

Datum Stockholm 2007-04-20

 

Dnr 050-2606-2006/07

 

Begäran om granskning av regeringens hantering av plusjobben

 

En av de arbetsmarkandspolitiska åtgärder som den borgerliga regeringen avskaffade vid årsskiftet var möjligheten till plusjobb. Anställningen av plusjobbare i kommunerna föregicks av ett tecknande av avtal mellan AMS och den lokala arbetsgivaren (kommun eller landsting). Avtalet, som bifogas anmälan, innehåller bland annat texten

"Endera parten äger rätt att skriftligen säga upp samarbetsavtalet i förtid om det uppstår förändrade förutsättningar för verksamhetens bedrivande. I sådant fall är uppsägningstiden 6 månader från den dag då samrådsgruppen informerats om uppsägningen."

Avtalet, som får anses som civilrättsligt bindande, har sedan ensidigt brutits av regeringen utan hänsyn tagen till uppsägningstiden i och med att regeringen i regleringsbrevet till AMV förändrat villkoren för den s.k. merkostnadsersättningen (57 i avtalet) för dem som beviljats plusjobb utan att ta hänsyn till uppsägningstiden. Regeringens beslut gör att länsarbetsnämnderna inte tillåts att fullfölja sina avtal i väsentliga delar.

I en interpellationsdebatt den 10 april angav arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin två huvudsakliga skäl till förändringen. Dels att det skulle kosta 2 miljarder att behålla merkostnadsersättningen för de 4 400 extra plusjobbare som beviljats efter det att den borgerliga budgeten lades och innan kungörelsen om detta trädde i kraft, dels att det "inte går att avtala bort beslut som är fattade i denna kammare".

Dessa två förklaringar är direkt vilseledande. Den första, statsfinansiella argumentet, innehåller en direkt lögn. Om regeringen följt avtalet och respekterat den uppsägningstid som där fanns hade den maximala extrakostanden för de 4 400 plusjobbare det är fråga om hamnat på en tiondel av vad arbetsmarkandsministern uppgav eller 200 miljoner. Det andra argumentet är också sakligt fel. Det riksdagen beslutat om är att avskaffa plusjobben från och med den 1 januari 2007. Regeringen har sedan i sin beskrivning av skälen bakom förslagen angivit att man i regleringsbrevet till AMS avser att föreskriva att inga plusjobb ska beviljas efter den 24 oktober. Dessutom tas ersättningen bort även för de plusjobb som tidigare beviljats. Detta har inte varit föremål för beslut eller ens information om i kammaren.

Riksdagen ger visserligen förutsättningarna för regleringsbreven, men det är regeringen som på eget ansvar författar och beslutar om regleringsbreven till sina myndigheter, inte riksdagen.

 

I sammanhanget kan man även reflektera över vilken syn den borgerliga regeringen har på ingångna civilrättsliga avtal och med vilken lättvindighet man kan bryta dem.

Jag vill mot bakgrund av detta att konstitutionsutskottet granskar dels hur regeringen handlagt ärendet kring merkostnadsersättningen i de avtal som träffats kring plusjobben mellan länsarbetsnämnder och kommuner dels de uttalanden som arbetsmarknadsministern gjorde i kammaren den 10 april i ärendet.

 

 

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.