Försvarsminister Peter Hultqvists information om ubåtsbeställning

utskottsdokument 2015/16:442081

Allan Widman (L)

ALLAN WIDMAN
Riksdagsledamot (L)
2016-04-14
Dnr 1963-2015/16

Granskning av försvarsminister Peter Hultqvists (S) information om ubåtsbeställning

Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att Försvarsmakten fick beställa två nya ubåtar, NGU (Nästa Generations Ubåt) till en sammanlagd kostnad om 8,2 miljarder kronor. I juni 2015 signerade Försvarets Materielverk kontrakt med SAAB om denna beställning.

I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2017 sid 26-27, som upprättades den 28 februari 2016, pekade myndigheten på att bland annat anskaffningen av NGU vilar på en finansiering "där flera av de ingående parametrarna ligger utanför Försvarsmaktens påverkan".

Vid ett möte i Försvarsutskottet våren 2016 informerade Försvarsmakten om att den angivna kostnadsramen för beställningen var villkorad av att även export av NGU till annat land kom till stånd, i annat fall skulle leverantören ha rätt till omförhandling av avtalet.

I propositionen (2014/15:109) Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 refereras beställningen av NGU på flera ställen. Någon information, om att kostnaden för anskaffningen kunde bli beroende av export, förekommer dock inte i propositionen.

Sedan juni 2015 har försvarsministern vid flera tillfällen lämnat muntlig information till Försvarsutskottet, bland annat om det svenska ubåtsvapnet och NGU. Inte vid något tillfälle har han informerat om att kostnaden för beställningen kunde bli beroende av att ubåten även exporteras till annat land.

Vid tillverkning av stora och avancerade plattformar som t.ex. moderna ubåtar utgör utvecklingskostnaderna en ansenlig del av totalkostnaden. Det får således mycket stor betydelse för styckpriset om utvecklingskostnaderna kan fördelas på två eller till exempel fyra ubåtar. Det faktum att byggnationen av de två av Sverige beställda ubåtarna redan börjat tillverkas försätts staten i en svag förhandlingsposition, givet att omförhandling av kontraktet skulle påkallas.

Att priset för den anskaffning, som riksdagen redan 2010 gav regeringen bemyndigande att genomföra, kan bli beroende av huruvida tillverkaren lyckas med sina exportansträngningar är naturligtvis en mycket betydelsefull information för riksdagen. En fördyring kan, precis som Försvarsmakten framhåller i sitt budgetunderlag, komma att leda till att annan försvarsverksamhet förskjuts eller förändras.

Företrädare för Regeringskansliet har en skyldighet att ge riksdagen korrekt och relevant information. Detta krav har konstitutionsutskottet påtalat vid flera tillfällen och hänvisat till det så kallade saklighetskravet i regeringsformen 1 kap. 9 §.

Försvarsministern måste ha vetat om förhållandet med en omförhandlingsrätt av kontraktet vid utebliven export under minst nio månader. Han har haft flera tillfällen att antingen skriftligen eller muntligen informera riksdagen härom, men underlåtit detta.

Därför begär jag att konstitutionsutskottet granskar om försvarsministern iakttagit saklighetskravet i regeringsformen 1 kap. 9 §.

Allan Widman