Till innehåll på sidan

Granskning av statsrådet Gustav Fridolins beredning av utnämningen av direktör för Skolforskningsinstitutet

KU-anmälan 2014/15:40 (3159-2014/15) av Christer Nylander (FP)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.

PDF
CHRISTER NYLANDER
Riksdagsledamot (FP)
2015-07-02
Dnr 3159-2014/15

Begäran om granskning av statsrådet Gustav Fridolins beredning av utnämningen av direktör för Skolforskningsinstitutet

Enligt riktlinjerna för utnämningspolitiken i skrivelsen 2009/10:43 Utnämningspolitiken ska regeringens anställningsprocesser präglas av förutsägbarhet, öppenhet och spårbarhet och ska ske genom intresseannonsering, upprättande av kravprofil och anlitande av externt rekryteringsstöd. Dessutom ska regeringen i sin utnämningspolitik leva upp till kraven i regeringsformen på att endast förtjänst och skicklighet får beaktas när statliga tjänster tillsätts, vilket innebär att ovidkommande hänsyn inte får tas.

Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som ska medverka till att de verksamma inom skolväsendet får goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Initiativet till institutet togs av alliansregeringen mot bakgrund av de fallande kunskapsresultaten i svensk skola och behovet av att bättre sprida forskning om hur undervisningen kan förbättras för att nå bättre resultat.

I juni 2015 utsåg regeringen Lena Adamson till myndighetens första chef och direktör.

Det finns anledning att granska på vilken grund detta beslut fattats. Att Adamson har skrivit Miljöpartiet de grönas nya forsknings- och högskolepolitiska program, kan inte anses vara diskvalificerande för uppdraget som chef för Skolforskningsinstitutet. Tjänster som myndighetschef ska inte tillsättas av politiska skäl, men politiskt engagemang ska inte heller diskvalificera en person för högre tjänster i statsförvaltningen.

Statsrådet Fridolin motiverade beslutet att utse Adamson till myndighetschef med att hon hade meriterna, kunskaperna och engagemanget för att förverkliga institutets uppdrag. De meriter och kunskaper som motiverar anställningen beskrivs dock inte närmare.

Det bör vara en viktig merit vid tillsättande av chef för en nybildad myndighet att denne har visat skicklighet i tidigare liknande uppdrag. Adamson var tidigare ställföreträdande chef vid Högskoleverket. En utvärdering av Högskoleverket under den tid då Adamson var chef visar ett mycket stort missnöje med ledningen. En omfattande medarbetarundersökning med hög svarsfrekvens visade att personalen i stort var nöjd med arbetssituationen, men att de parametrar som berör ledning och styrning avviker negativt. I detaljfrågor om hur nöjd man är med myndighetschefens sätt att leda verket, tillgänglighet, föra verkets talan med mera ges låga värden och en mycket stor andel har gett lägsta betyg. Med tanke på Skolforskningsinstitutets uppdrag att kommunicera med skolvärlden är de låga värdena vad gäller förmåga att föra verkets talan särskilt noterbar.

Det finns anledning att undersöka hur regeringens, och då i första hand det ansvariga statsrådet Gustav Fridolins, beredning av detta utnämningsärende förhåller sig till regeringsformens bestämmelser och gällande riktlinjer för utnämningspolitiken. Jag anmäler därför denna fråga till granskning av Konstitutionsutskottet.

Christer Nylander

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.