Till innehåll på sidan

Beräkning av inkomst i socialförsäkringssystemen

Motion 1999/2000:Sf224 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1999-10-05
Hänvisning
1999-10-12
Bordläggning
1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Utformningen av våra socialförsäkringssystem är minst sagt
krånglig, svårbegriplig och oöverskådlig för oss som
medborgare. Nedan följer ett antal exempel på olika
beräkningsgrunder av inkomst.
Sjukpenning
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i
pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få
för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund
(inkomst av annat förvärvsarbete). Beräkningen görs på olika
sätt beroende på om man är anställd eller egen företagare.
Den lägsta SGI:n är 24 procent av basbeloppet. Den högsta
är 7,5 gånger basbeloppet. Basbeloppet år 1999 är
36.400 kronor.
Anställd
Årsinkomsten framåt beräknas med hjälp av lön före skatt.
Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas
med, till exempel OB-ersättning, vikariatstillägg eller
provision. Det gäller bara om ersättningen är stadigvarande
eller återkommer varje år. Sjukpenning, föräldrapenning,
pension och kapitalinkomst får inte räknas med i SGI
eftersom det inte är arbetsinkomst. Skattepliktiga förmåner
som till exempel fri bil, kost och logi och
kostnadsersättningar, till exempel traktamenten, får inte
heller räknas med.
Egen företagare
Med egen företagare avses bland annat de som har
F-skattsedel, driver handelsbolag och enskild firma. SGI
beräknas för en egenföretagare på rörelsens nettointäkt. Med
nettointäkt förstås den beskattningsbara inkomsten, dvs.
inkomst efter avdrag för egenavgifter och avskrivningar.
Underlaget för dessa grupper är emellertid maximerat till en
skälig avlöning för motsvarande arbete för annans räkning.
Bostadsbidrag
Storleken av bostadsbidraget är beroende framför allt av
följande tre faktorer:
- hushållets sammansättning
- den bidragsgrundande inkomsten
- bostadskostnaden
Den bidragsgrundande inkomsten (BGI) utgörs enligt lagen
(1993:737) om bostadsbidrag, BoL, av summan av inkomst
av tjänst och inkomst av näringsverksamhet enligt
kommunalskattelagen och inkomst av kapital enligt lagen
om statlig inkomstskatt med i BoL angivna tillägg och
avdrag. BGI ökas med vissa inkomster som inte omfattas av
taxeringsbeslut. Tillägg görs med viss del av hushållets
förmögenhet. Tillägg görs också med hemmavarande barns
kapitalinkomster över ett visst belopp.
Underhållsstöd
Underhållsstöd lämnas enligt lagen (1996:1030) om
underhållsstöd, USL, med 1.173 kronor per månad och barn.
Har barnet egna inkomster skall enligt USL hälften av den
del som överstiger 48.000 kronor per år minska stödet.
Nämnda bestämmelse om avräkning mot barns inkomster
innebär en avtrappning av underhållsstödet som leder till att
något underhållsstöd inte alls betalas ut om barnet har
inkomster på drygt 76.000 kronor eller mer. Vid beräkning
av barnets inkomst används samma inkomstbegrepp som vid
återbetalning av underhållsstöd, se nedan.
Återbetalning av
underhållsstöd
För det underhållsstöd som lämnas till ett barn är enligt USL
den förälder som barnet inte bor tillsammans med
återbetalningsskyldig gentemot staten. Beloppet som skall
återbetalas motsvarar ett visst procenttal av den
bidragsskyldiges inkomst. Den inkomst som skall läggas till
grund för hur mycket som skall återbetalas, utgörs enligt
USL av summan av inkomst av tjänst, intäkt av kapital,
inkomst av näringsverksamhet, studiemedel i form av
studiebidrag och 1 procent av den del av förmögenheten som
överstiger 900.000 kronor. Inkomst av näringsverksamhet
skall ökas respektive minskas i enlighet med de i USL 25 §
angivna grunderna.
Bostadstillägg för
pensionärer
Bostadstillägg är en inkomstprövad tilläggsförmån till
pensionen. Storleken av det bostadstillägg som lämnas är
enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
BTPL, beroende av pensionärens årsinkomst. Med
årsinkomst avses enligt BTPL den inkomst för år räknat som
den försäkrade kan antas erhålla under den närmaste tiden.
Vid inkomstberäkningen skall alla inkomster beaktas, utom
de undantag som räknas upp i BTPL. Av detta följer att även
skattefria inkomster skall räknas med. Enligt BTPL får
kostnader för inkomstens förvärvande dras av. Avdrag får
enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter även göras för
vissa skulder och skuldräntor.
Änkepension
Vid inkomstprövning av änkepension används samma
inkomstbegrepp som vid bostadstillägg för pensionärer med
den skillnaden att privat pensionsförsäkring och
pensionssparkonto inte räknas som inkomst.
Behov av översyn
Oavsett vad man tycker om systemen, om de behövs eller
inte, om de skall utformas på annat sätt eller inte kommer det
alltid att finnas någon form av socialförsäkringssystem som
skall ge trygghet när medborgarna själva inte klarar det.
Självklart är det så att det i vissa fall kan vara befogat att ha olika
beräkningsgrunder, men frågan är om det inte skulle underlätta för såväl oss
som medborgare som för administrationen av system om ett mer ensartat
inkomstbegrepp kunde användas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av beräkningsgrunden av
inkomst.

Stockholm den 5 oktober 1999
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av beräkningsgrunden av inkomst.
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av beräkningsgrunden av inkomst.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.