Beredskapsarbeten som arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Motion 1997/98:A289 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s)

Sammanfattning

I Halland har ett framgångsrikt arbetsmarknads- och byggnadsvårdsprojekt pågått sedan 1993. Med ”Hallandsmodellen”, som projektet har kommit att kallas, sysselsätts arbetslösa byggnadsarbetare genom att rusta upp värdefulla äldre byggnader. Husen fylls sedan med en verksamhet som är till godo för länets utveckling. Motorn i detta projekt är lärlingsutbildningar som innebär att arbetslösa erbjuds åtta månaders sammanhängande sysselsättning finansierad genom fyra månaders utbildningsbidrag och fyra månaders beredskapsarbeten.

I länet kan vi konstatera att projektet har medfört en rad synergieffekter. ”Hallandsmodellen” framstår i dag som ett regionalt strategiskt utvecklingsprojekt. Projektet har blivit både nationellt och internationellt uppmärksammat och i maj erhölls 25 milj.kr. ur den s.k. Östersjömiljarden för att bygga upp en liknande verksamhet i Polen. ”Hallandsmodellens” stora finansiärer har varit länsarbetsnämnden som stått för omkring 60 % av kostnaderna medan länsstyrelsen och fastighetsägarna delat på resten. I budgetpropositionen föreslås att beredskapsarbete försvinner som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det skulle innebära att fastighetsägarna, som till största delen utgörs av kommuner eller ideella föreningar, får ta ett större finansiellt ansvar. Hur detta kommer att påverka ”Hallandsmodellen” vet vi inte men vi känner oro för att en bra modell får sämre förutsättningar att skola hantverkare och rädda kulturvärden. Resurserna för s.k. otraditionella medel med gällande regelverk räcker inte för att kompensera för detta bortfall.

Bakgrund

I Halland startade 1993 ett arbetsmarknads- och byggnadsvårdsprojekt som har kommit att kallas ”Hallandsmodellen”. Projektet har en bred regional förankring och är ett samarbete mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, länsmuseet, regionala yrkeskommittén (byggmästarna och facket), kommunerna och fastighetsägarna. Tidigt kom parterna att enas kring mottot ”rädda jobben, rädda hantverket, rädda husen”. Med tiden har det kommit att framstå som ett regionalt strategiskt utvecklingsprojekt med arbetsmarknadspolitiken och byggnadsvården gemensamt satt i centrum.

I maj 1997 beslöt regeringen att lämna ett bidrag om 25 milj.kr. till pilotprojektet ”Hallandsmodellen i Olsztyn”. Det syftar till att bygga upp ett motsvarande projekt i Polen och till att rusta upp kulturhistoriskt värdefulla byggnader i vardera landet och samtidigt följa upp projektet genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. ”Hallandsmodellen” har vidare blivit uppmärksammat av t.ex. EU, som ett av Sveriges tio mest intressanta projekt när Sverige presenterades som ny medlemsstat, samt i Kulturutredningen.

Genom ”Hallandsmodellen” lyckas de yngre komma in på byggmarknaden

Ett av de stora problemen för byggbranschen i dag är att den yngre generationen byggnadsarbetare inte kan komma in på arbetsmarknaden. Det byggs för lite och de nyutbildade bygglärlingarna kan inte få några praktikplatser. För att en lärling skall bli färdig yrkesarbetare krävs det 6 800 praktiktimmar, varav de sista 4 400 ligger efter avslutad gymnasietid. Allt fler yngre hoppar av från byggbranschen innan de har avslutat lärlingsperioden. Detta är ett allvarligt slöseri med såväl mänskliga resurser som utbildningsmedel. Avhoppen har inneburit att byggnadsarbetarnas medelålder har blivit högre. Under ett kalenderår ökade byggnadsarbetarkårens medelålder med två levnadsår. I dag framstår det som allt tydligare att krafttag måste göras för att få in de yngre på arbetsmarknaden. I dag finns ingen stark byggherre som orkar finansiera denna byggverksamhet; inte staten, kommunerna eller någon annan offentlig institution klarar detta. Branschen behöver fler praktikplatser!

”Hallandsmodellens” bas utgörs av lärlingskurserna. De senaste åren har 60 lärlingar utbildats per år i äldre byggnadstekniker, för att därefter praktisera på ett restaureringsobjekt. Genom att lärlingarna får tillgodoräkna sig sina praktiktimmar från restaureringsobjekten har över 100 lärlingar fått yrkesbevis och blivit färdiga yrkesarbetare. Med ett yrkesbevis kan man gå ut och in i branschen, vilket inte är lika lätt om man inte har kommit upp i totalt 6 800 timmars praktik och har varit borta några år från branschen. Det är bl.a. mot denna bakgrund som ”Hallandsmodellen” har kraftsamlat kring just bygglärlingarna. Av 60 lärlingar utbildade 1995 fick 47 direkt anställning. I dag är Halland ett av de få län som klarar av att ge de yngre byggnadsarbetarna sysselsättning i byggbranschen.

I ”Hallandsmodellen” erbjuds lärlingarna fyra månaders utbildning följt av fyra månaders beredskapsanställning i något av länets stora byggföretag. Flera av lärlingarna har det lägsta utbildningsbidraget som f.n. är 103 kr per dag, vilket motsvarar 2 060 kr per månad. För att de skall känna sig motiverade så erhåller de en avtalsenlig lön under de sista fyra månadernas beredskapsanställning.

För att sysselsätta 60 lärlingar krävs det minst tolv instruktörer och åtta arbetsledare. Dessa har avlönats genom beredskapsarbeten. För närvarande kan AMS ersätta ett dagsverke inom byggbranschen med högst 1 500 kr (2 500 inom glesbygd). Inom ”Hallandsmodellen” går överskottet från dagsersättningen till att ersätta byggföretagen för delar av deras byggomkostnader.

Inga undanträngningseffekter

Regionala yrkeskommitténs (Hallands byggmästarförening och Byggnads Halmstad) uppgift inom ”Hallandsmodellen” är bl.a. att bevaka att den ordinarie byggmarknaden inte störs. De objekt som rustas upp är kulturhistoriskt värdefulla byggnader som av olika anledningar inte vårdats under en längre tid. Flera har varit s.k. överloppsbyggnader. Detta är en av anledningarna till att ”Hallandsmodellen” inte har haft problem med undanträngningseffekter. Gemensamt för alla de närmare 50 byggnader som restaurerats är att ingen hade blivit upprustad utan det speciella samverkansprojektet ”Hallandsmodellen”.

Utbildningarna sker i kurser om tolv lärlingar. Efter en månads teori tillkommer sju månaders praktik. Totalt åtta sammanhängande månader för varje lärling. De första fyra får de utbildningsbidrag, de fyra sista blir de beredskapsanställda i ett byggföretag. I normalfallen får sex praktik på ett restaureringsobjekt, övriga sex på ett annat. Där delas de in i två grupper om tre. Varje grupp tas om hand av en beredskapsanställd instruktör. På arbetsplatsen finns dessutom en beredskapsanställd arbetsledare förutom byggentreprenörens ordinarie platschef. Länets byggentreprenörer är engagerade i ”Hallandsmodellen”. Detta har inneburit att även byggföretagen har kunnat behålla sin personal genom lågkonjunkturen – raka motsatsen till undanträngningseffekter med andra ord. Genom att lärlingarna får praktisera på ”riktiga” projekt, som dessutom har en intressant historia, har motivationen genomgående varit mycket hög. Detta visar såväl kvaliteten på de utförda arbetena som de utvärderingar som görs efter kurserna.

Kortsiktigt dyra åtgärder billiga på lång sikt

En av de räddade byggnaderna inom ”Hallandsmodellen” är Sköldska huset, eller ”Gula villan” i Halmstad. Exemplet är intressant utifrån flera infallsvinklar, inte minst rent samhällsekonomsikt. Byggnadskostnaderna uppgick till 8 milj.kr. Länsarbetsnämndens bidrag var på drygt hälften. Men det intressanta är att räknar vi bort alla samhällsintäkter i form av kommunala och statliga skatter, moms, arbetsgivaravgiften m.m. samt tar bort alternativkostnaden för att låta byggnadsarbetarna gå arbetslösa, visar det sig att det är endast 400 000 kr som inte kommer tillbaka till den offentliga sektorn. Samhället har fått tillbaka 90 procent av Arbetsmarknadsverkets kostnader! Det vill säga att på kort sikt dyra arbetsmarknadspolitiska åtgärder visar sig vara väldigt kostnadseffektiva i ett längre perspektiv. För 400 000 kr har en av de mest bevarandevärda byggnaderna i Halmstad räddats och dagligen över tio byggnadsarbetare sysselsatts under ett år.

Regional utvecklingsstrategi med byggnadsvården i en central roll

Genom att samplanera vårdinsatser inom kulturmiljövården med länets satsningar inom kultur och turism och låta dessa styra arbetsmarknadspolitiken kan en gemensam länsstrategi åstadkommas. Den grundläggande tanken bakom att utveckla en regional strategi är att enskilda regionala insatser genom samordning når en högre effektivitet och mer långsiktigt kan inriktas mot gemensamma mål. Här bör kulturmiljövården inta en central roll. Efter det att regionens olika behov, idéer och möjligheter har stämts av kan dessa kanaliseras i en kulturhistoriskt värdefull byggnad som rustas upp genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och byggnaden används för en verksamhet av betydelse för regionen. Detta är filosofin bakom ”Hallandsmodellen”. Fördelar med arbetsmarknadspolitiska projekt med en inriktning mot byggnadsvård är:

• att de är arbetsintensiva och dessutom medför positiva konsekvenser för hela arbetsmarknaden

• att det traditionella byggandet är en värdefull kunskap i byggandet av framtidens hållbara, kretsloppsanpassade samhälle

• att byggnadsvården i större utsträckning än nyproduktion av t.ex. bostäder använder regionalt tillverkat byggnadsmaterial

• att byggnadsvården är av central betydelse för kulturarvet och kanske den verksamhet som tydligast har en inverkan på den lokala identiteten

• att välbevarade bebyggelsemiljöer är viktiga som lokaliseringsfaktorer, vilket kan leda till framtida investeringar och skatteintäkter

• att välbevarade bebyggelsemiljöer spelar en ofta avgörande roll för lusten att bo kvar

• att välbevarade bebyggelsemiljöer utgör allt viktigare resurser för besöksnäringen

• att i de upprustade byggnaderna kan man bedriva aktiviteter som är av betydelse för den regionala strategiska utvecklingen

• att den sammantaget kanske främsta effekten är att den regionala identiteten stärks.

Konsekvenser av ”Hallandsmodellen”

”Hallandsmodellen” sysselsätter dagligen i genomsnitt 60 lärlingar och 20 yrkesarbetare. Dessutom har verksamheterna i de upprustade byggnaderna givit länet över 20 nya heltidsarbeten. Över 500 av länets knappt 4 000 byggnadsarbetare har utbildats i traditionella byggmetoder och över 100 bygglärlingar har letts fram till yrkesbevis. Stämmer Byggnadsarbetareförbundets devis att varje byggnadsarbetare skapar ytterligare tre arbetstillfällen, så är dagligen närmare 335 personer sysselsatta med ”Hallandsmodellen”. Genom det nära samarbetet med byggföretagen och olika konsulter har ett flertal anställda kunnat behålla sina jobb genom lågkonjunkturen.

Sedan 1993 har ungefär 50 kulturhistoriskt värdefulla byggnader räddats genom ”Hallandsmodellen”. Byggnaderna är av alla de slag och inget objekt är det andra likt beträffande uppläggning, finansiering etc. Det enda gemensamma de upprustade objekten har är att utan detta speciella samarbete skulle inget ha kommit att räddas. Flera av dem hade i stället varit rivna eller helt enkelt omkullfallna.

”Hallandsmodellen” har inneburit en stortsatsning på kulturen i länet. Bland de upprustade byggnaderna kan nämnas Laholms teater som innebar att staden fick tillbaka en fast teaterscen och ett uppsving för skådespelandet. I Varberg har ett äldre hamnmagasin byggts om till bl.a. kommunal konsthall. Vidare kan nämnas den stora satsningen i Rydöbruk, en avflyttningsort i Hallands skogsområde, där ett av länets viktigaste industriminnen förvandlats till en levande konstnärsby med galleri, ateljéer och bostäder för konstnärer.

Även för besöksnäringen har projektet inneburit att en rad byggnader har rustats upp, t.ex. Nidingens och Tylöns fyrplatser, Fattighuset i Halmstad som byggts om till hantverkshus och ett antal äldre byggnader i länets mindre orter som på olika sätt hålls öppna av hembygdsföreningar m.fl. Det kanske viktigaste besöksmålet är Kallbadhuset i Varberg som återfått sin forna prakt.

Flera av objekten har fått en verksamhet som är viktig för den regionala utvecklingen. Rossareds säteri köptes av Volvo och används i dag för bl.a. internationella överläggningar. Här är i dag tolv personer sysselsatta. På gården Lilla Böslid kan länets jordbrukare få information om ekologisk odling av Hushållningssällskapet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Hallandsmodellen, med beredskapsarbeten som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Stockholm den 6 oktober 1997
Pär-Axel Sahlberg (s)
Majléne Westerlund Panke (s)	Hans Hoff (s)

Gotab, Stockholm 1997