Boken och den språkliga mångfalden

Motion 2002/03:Kr272 av Peter Pedersen m.fl. (v)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 7

2 Förslag till riksdagsbeslut 8

3 Bakgrund 8

4 Litteratur översatt från andra språk än engelska 9

5 Litteratur på invandrarspråken 9

6 De nationella minoriteterna 10

7 Angående tidigare behandling i kulturutskottet 10

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Kulturrådet i uppdrag att återkomma med förslag till främjande av översättning till svenska av en större andel böcker författade på andra språk än engelska.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Kulturrådet i uppdrag att återkomma med förslag till hur man kan främja utgivningen i Sverige av litteratur på invandrarspråken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Kulturrådet i uppdrag att återkomma med förslag till hur man kan främja tillkomsten av fler översättningar till invandrarspråk av svensk litteratur likväl som vice versa.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Kulturrådet i uppdrag att återkomma med förslag till hur man kan möjliggöra utgivning, distribution och översättning till svenska av fler böcker på våra nationella minoritetsspråk.

3 Bakgrund

”Ryktet om min död är betydligt överdrivet” lär det stå på Mark Twains gravsten. Ryktet om bokens död är dock ännu mer överdrivet och boken lever i högsta välmåga och har en stark konkurrenskraft gentemot nya media och ny teknik. Svenskarna läser gärna böcker, kvinnor mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Det finns en god tillgång till kvalitetslitteratur, antalet bokförlag är relativt stort även om ett mindre antal förlag dominerar marknaden sett till volym och försäljning.

Samtidigt finns en uppenbar risk för likriktning i bokutbudet, där s.k. säkra kort publiceras medan smalare litteratur, t.ex. lyrikdebutanter, får det allt svårare att få bokförlagen att vilja ge ut deras böcker. Utgivningen av litteratur för barn och ungdomar har legat på drygt 1 000 originaltitlar per år under 1990-talet. Andelen översatt litteratur har minskat från ca 2/3 av den totala utgivningen i början av 1990-talet till cirka hälften i nuläget. Dessutom ökar den engelskspråkiga litteraturen på andra språks bekostnad vad gäller antalet översatta titlar.

I dag är ca 80 procent av alla översatta barn- och ungdomsböcker översatta från engelska. Antalet representerade språk bland översättningarna minskar stadigt. Denna tendens till ökad engelskspråkig dominans bland översatta böcker gäller i lika hög grad för det totala bokutbudet. Till detta kommer att mönstret går igen även vad gäller t.ex. musik, film och TV. Vi måste underlätta barns och ungdomars men också vuxnas förståelse för hela den mångfald av kultur, t.ex. i litteraturen, som finns i världen och i Sverige men vars tillgänglighet omöjliggörs p.g.a. språkliga barriärer, som ju översättningar till stor del kan överbrygga.

4 Litteratur översatt från andra språk än engelska

Översatt litteratur från främst Latinamerika, Afrika och Asien liksom från de övriga nordiska länderna är bristvaror. Det mesta av det som översätts är, som framgår ovan, engelskspråkigt, inte minst vad gäller barn- och ungdomslitteraturen. Här måste åtgärder sättas in för att minska likriktningen vad gäller översättningar, där engelskan tillåts dominera alltmer.

I det förslag till handlingsprogram för svenska språket (Mål i mun, SOU 2002:27) som tagits fram av Kommittén för svenska språket talas om möjligheten att erbjuda svenska förlag stöd för att låta översätta böcker av författare som är framstående i sina hemländer liksom om att stödja återutgivning av moderna klassiker av författare från Asien, Afrika och Latinamerika i billigupplagor för spridning till skolorna.

Kommittén framhåller också vikten av litterärt utbyte inom det nordiska språkområdet. Den slår fast att det är viktigt att litteratur från olika språkområden når den svenska publiken i svensk översättning. Översättningar, säger man, är en väsentlig del av den svenska litterära scenen och de främjar också det svenska språket.

Vänsterpartiet anser att det är ytterst angeläget att det ges goda förutsättningar för översättningar till svenska av betydligt fler böcker författade på andra språk än engelska.

Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram förslag till hur en sådan utveckling kan främjas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

5 Litteratur på invandrarspråken

Litteratur på invandrarspråken får inte heller något genomslag. De författare och förlag som skriver och ger ut litteratur på invandrarspråk i Sverige lever för det mesta på mycket knappa resurser. Läsekretsen för respektive språk är förhållandevis liten och spridd över landet och en fungerande infrastruktur och distribution saknas ofta.

Statens kulturråd konstaterar i rapporten ”Om världen 2001. Kulturrådets omvärldsanalys” att man trots många års arbete med olika stödmetoder inte funnit något helt tillfredsställande sätt att fördela kvalitetsstöd till litteratur på invandrarspråk. Arbetet måste därför intensifieras för att klargöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra situationen för utgivning och distribution av litteratur på olika invandrarspråk.

Kulturrådet bör få i uppgift att återkomma med förslag till hur man kan främja dels utgivningen i Sverige av litteratur på invandrarspråken, dels tillkomsten av fler översättningar till invandrarspråk av svensk litteratur likväl som vice versa. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

6 De nationella minoriteterna

Även när det gäller våra nationella minoritetsspråk måste åtgärder vidtas för möjliggöra att fler böcker författade på dessa språk ges ut, att distributionen förbättras samt att översättningen till svenska ökar. Detta bör vara en självklar följd av att de nationella minoriteternas rättigheter skrivits in i svensk lag. Kommittén för svenska språket framhåller i sitt betänkande att ”målet för den statliga minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. För att uppnå detta mål bör staten vidta åtgärder för att bl a främja produktion och distribution av tidskrifter på samiska finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.”

Vänsterpartiet vill framhålla att det som gäller tidskrifterna givetvis även bör gälla litteraturen som helhet, även om – eller just därför att – det hitintills finns mycket litet nedtecknad litteratur på de flesta av dessa språk, medan den muntliga traditionen ofta är levande men dock på sina håll allt mer hotad.

Kulturrådet bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder som främjar att fler böcker på våra nationella minoritetsspråk ges ut, distribueras samt även översätts till svenska.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

7 Angående tidigare behandling i kulturutskottet

Kulturutskottet behandlade likartade yrkanden från Vänsterpartiet i betänkandet 2001/02:KrU13 ”Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk”, men avslog samtliga dessa yrkanden. När det gäller behovet att bryta den stora engelska dominansen vad gäller översättning av böcker till svenska delar KrU Vänsterpartiets och Statens kulturråds bedömning att det vore önskvärt att översättningar kunde göras från flera språk än i dag för att de svenskspråkiga läsarna skall få tillgång till litteratur från flera kulturer, men konstaterar sedan att utgivningen av översatt litteratur är avhängig av förlagens bedömning av de ekonomiska förutsättningarna härför.

Vänsterpartiet tror inte att marknaden själv kan eller vill ta på sig uppgiften att stimulera en ökad översättning och utgivning av böcker från ett ökat antal språk. Härtill är också bokbranschen alltför inriktad på säkra kort och tilltänkta vinster. Just därför krävs ytterligare insatser för att säkra att fler kulturer än den västerländska i allmänhet och den engelskspråkiga i synnerhet tillåts dominera utbudet alltmer.

Att hänvisa till att statligt litteraturstöd får lämnas till utländsk litteratur i svensk översättning och att det finns EU-stöd för att främja översättning duger inte och har inte kunnat åtgärda den redovisade problematiken. Även när det gäller litteratur på invandrarspråk hänvisar KrU till att statligt litteraturstöd får lämnas. Det har inte heller räckt till och då duger det inte att bara konstatera faktum och utgå från att Statens kulturråd, som konstaterat problemen, per automatik kommer att ge förslag till lämpliga åtgärder utan att vare sig riksdag eller regering vidtar några åtgärder eller tar några beslut. Detsamma gäller i huvudsak KrU:s argumentation vad gäller stöd och utgivning av litteratur på våra nationella minoritetsspråk.

Med anledning av den pågående debatten om främlingskap, rasism och svårigheter att få en väl fungerande integration i det svenska samhället återkommer vi därför med krav på åtgärder. Vi är nämligen helt övertygade om språkets och kulturens betydelse för ökad förståelse, ökad samhörighet och vidsynthet i det moderna och mångkulturella Sverige. Och då menar vi tillgången till alla de språk och alla de kulturer som finns i vårt land.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Stockholm den 21 oktober 2002
Peter Pedersen (v)
Siv Holma (v)	Mats Einarsson (v)
Tasso Stafilidis (v)	Rossana Valeria D (v)