Bostadsbyggandet
Motion 1999/2000:Bo223 av Ronny Olander m.fl. (s)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Bostadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-10-05
- Hänvisning
- 1999-10-12
- Bordläggning
- 1999-10-12
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Bostadsbyggandet i Sverige har ända sedan 1992 legat på en internationellt mycket låg nivå - en av de lägsta andelarna av BNP inom hela OECD. Detta har under en stor del av perioden kunnat hänföras till den hårda finanspolitiska åtstramningen som blev följden av den finansiella krisen under början av decenniet.
I dag är emellertid de ekonomiska förutsättningarna fundamentalt annor- lunda. Statsfinanserna är solida, de ekonomiska utsikterna goda, arbetslö- sheten på väg nedåt, räntorna låga och hushållens framtidstro bättre än på många år. Trots detta kvarstår det faktum att det byggs avsevärt färre bostäder än vad som svarar mot det aktuella behovet. Visst byggs bostäder, villor i expansiva regioner och exklusiva bostadsrätter i attraktiva lägen, men det handlar i princip uteslutande om bostäder med höga boendekostnader och som kräver ett startkapital i form av kontantinsats. Mycket få hyresbostäder har byggts under senare år.
Boverket har i en utredning försökt analysera varför det byggs så få hyres- bostäder. I utredningen konstateras att behovet av nyproduktion av bostäder är större än vad man tidigare beräknat. Särskilt i Stockholmsregionen är situationen allvarlig. Kommunerna bedömer att ca 5 000 lägenheter årligen kommer att byggas under den närmaste 5-årsperioden, medan Boverket uppskattar behovet till 10 000 per år. Resultatet kan bli begränsningar av både den befolkningsmässiga och ekonomiska tillväxten i regionen.
Övriga regioner med stora behov av ett ökat byggande är Uppsala-, Växjö-, Malmö-, Göteborgs- och Umeåregionen. Enligt prognosen kommer bostadsbyggandet inom dessa kommuner inte på långt när att svara upp mot efterfrågan. Resultatet blir fortsatta prisökningar på bostadsrätter och egnhem och ökade köer till hyresbostäder.
Boverkets uppdrag har varit att analysera hinder för ett ökat bostads- byggande och lägga fram förslag till åtgärder för att undanröja dessa hinder. Ett flertal hinder för ett ökat byggande av bostäder för vanliga hushåll identifieras, t ex höga boende- och produktionskostnader, beskattningen av hyresboende, kommunernas och bostadsföretagens bristande incitament, brist på mark, bristande konkurrens samt osäkerheten om de finansiella villkoren.
För att undanröja hindren och få igång bostadsbyggandet föreslår Boverket fyra typer av åtgärder:
- Sänkta skatter på förvaltningstjänster i hyresfastigheter.
- Ökat stöd till ombyggnad genom att fler åtgärder blir berättigade till räntebidrag.
- En utredning om kreditgivning och bostadsbyggande.
- Kommunerna inom tillväxtregionerna föreslås ta en gemensam dis- kussion om tillväxtens villkor, befolkningsökningar, investeringar m.m.
Boverkets förslag - i synnerhet de två förstnämnda - skulle sannolikt medverka till en förbättrad situation. Men situationen på bostadsmarknaden är nu så allvarlig, att ytterligare åtgärder krävs. Eftersom regeringen nu formellt har en bostadsminister, finns det goda förutsättningar att ta ett helhetsgrepp på problematiken med det alltför låga bostadsbyggandet.
På kort sikt krävs emellertid åtgärder som skulle kunna få igång ett bostadsbyggande i tillväxtregionerna av tillräcklig omfattning för att motverka riskerna att bostadsbristen blir ett tillväxthinder. Det ligger i hela landets intresse, att storstadsregionerna har ett tillräckligt stort bostads- bestånd för att härbärgera den inflyttning som blir ett resultat av tillväxten. Regeringen bör därför införa ett tidsbegränsat investeringsbidrag för bostadsinvesteringar - inklusive om- och tillbyggnader - i hyres- eller bostadsrättslägenheter. Eftersom byggandet av exklusiva bostäder i de mest attraktiva lägena knappast behöver ett samhällsstöd, bör ett villkor för i anspråktagandet av investeringsbidraget vara, att en fastställd nivå på produktionskostnader per kvm underskrids.
På längre sikt behövs åtgärder av annat slag. Det är uppenbart att hela incitamentsstrukturen för bostadsbyggande har slagits i spillror under 1990- talet. Vi behöver analysera bostadsbyggnadssystemet som helhet och komma fram till en nytt långsiktigt system, där bostäder inte bara byggs för höginkomsttagare och grupper med speciella behov utan även för vanliga hushåll. Ett strategiskt område är sannolikt kommunernas bristande incitament till att bygga bostäder.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppgift att studera hur incitamentsstrukturen för kommunerna ser ut. Utredningen bör fokusera på särskilt två faktorer. För det första det kommunala skatteutjämningssystemet. Om systemets utformning innebär att inte finns några incitament för kommunerna att öka sin befolkning - och därigenom skatteunderlaget - måste detta betraktas som ett allvarligt systemfel som utgör ett stort hinder för ökat bostadsbyggande. För det andra det kommunala risktagandet i bostadsbyggandet. Om staten återigen skulle vara med och dela på kommunernas ekonomiska risker vid bostadsbyggande, skulle detta sannolikt kunna påverka kommunernas benägenhet till nya engagemang. En annan viktig fråga är kommunernas planberedskap, att kommunerna påtar sig ett långsiktigt ansvar för en framtida utveckling.
Sverige behöver en ny social bostadspolitik, kanske inte med de gamla förtecknen och med den subventionsstruktur som rådde, men som förmår åstadkomma ett bostadsbyggande - både vad gäller inriktning och nivå - som är ekonomiskt och socialt acceptabelt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbyggande.
Stockholm den 4 oktober 1999
Ronny Olander (s)
Inger Segelström (s)
Johnny Ahlqvist (s)
Eva Arvidsson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Berit Andnor (s)
Hans Stenberg (s)
Monica Green (s)
Ola Rask (s)
Agneta Brendt (s)
Claes-Göran Brandin (s)
Elisebeht Markström (s)
Anders Karlsson (s)
Anne Ludvigsson (s)
Ulla Wester (s)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbyggande.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbyggande.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.