Den svenska handlingsplanen mot kommersiell sexuell exploatering av barn

Motion 1999/2000:So481 av Inger Davidson och Rosita Runegrund (kd)

av Inger Davidson och Rosita Runegrund (kd)
Vid den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering
av barn, 1996, antog 122 regeringar enhälligt en aktionsplan, vilken
skulle utgöra grunden för det fortsatta arbetet mot kommersiell sexuell
exploatering av barn (KSEB). Enligt Aktionsplanen skall de deltagande
ländernas regeringar "skyndsamt stärka omfattande, sektorsövergripande
och integrerade strategier och metoder så att det senast år 2000 finns
nationella program för åtgärder och synbara tecken på framsteg, med
bestämda mål och tidsramar för genomförande, som är inriktade på att
minska det antal barn som kan bli utsatt för kommersiell sexuell
exploatering och att främja en miljö, attityder och metoder som är
lyhörda för barnets rättigheter".
Den svenska handlingsplanen offentliggjordes i juli 1998. Den har fått
kritik bl a för att vara dåligt underbyggd och allmänt hållen samt för att i
stora stycken sakna tidsramar, konkreta förslag och mål. Mot bakgrund av
detta begär vi en omarbetning av handlingsplanen i enlighet med nedan-
stående förslag.
1 Inställning
Syftet med Världskongressen var att uppmana alla stater att snabbt gå in i
kampen mot sexhandeln med barn och att anslå tillräckligt med resurser.
Tanken var att varje regering så småningom, med utgångspunkt i de
nationella handlingsplanerna, skulle kunna visa på konkreta och mätbara
förändringar. Givetvis förutsätter detta en analys av läget i hemlandet,
men detta är långt ifrån nog. Uppdraget inbegriper även en genomgång
av vad varje enskild stat kan och bör göra för att stärka barnens situation
globalt.
Den svenska handlingsplanen inleds med påståendet att "Sverige är ett
land där kommersiell sexuell exploatering förekommer i mycket ringa
omfattning". Liknande konstateranden återkommer vid flera tillfällen. Då
någon kartläggning av förekomsten av t ex minderåriga i prostitution ännu
inte företagits i Sverige, är det emellertid felaktigt att påstå att "problemet
begränsats till ett fåtal beslag av barnpornografi och en mycket begränsad
tonårsprostitution". Förhållningssättet att kommersiell sexuell exploatering
av barn är ett marginellt problem är alltigenom märkbar.
När det gäller målsättningen att motverka kommersiell sexuell
exploatering av barn i andra länder är den svenska handlingsplanen för
allmänt hållen. Regeringen har för avsikt att avsätta ekonomiska resurser för
just detta ändamål, men preciserar inte hur, och till vad, pengarna skall
användas.
Att förbättra kommunikationen och öka samarbetet mellan polis och
åklagare i sändar- respektive mottagarländer av barnsexturism kan vara ett
sätt att motverka den sexuella exploateringen av barn i andra länder. Ett
annat sätt är att regelmässigt utbilda personal vid utlandsmyndigheterna samt
upplysa personalen om vikten av att bistå den nationella åklagarmyndigheten
med information om svenska lagar och svenskt samarbete.
2 Åtgärdsprogram
Den svenska handlingsplanens åtgärdsprogram mot kommersiell sexuell
exploatering av barn är inte fullständig. Insatserna borde ha redovisats på
ett sätt som möjliggör utvärdering och granskning. För närvarande är de
flesta punkter i programmet skrivbordsåtgärder. Konkreta insatser, som t
ex informationskampanjer, utbildningsprogram och utarbetande av
strategier för samarbete lyser med sin frånvaro.
Enligt åtgärdsprogrammet pågår en satsning gällande rehabilitering av
prostituerade. Informationen är emellertid vilseledande. Det uppdrag till
Socialstyrelsen som här avses är det som följer av den s k Kvinnofridspropo-
sitionen och består endast i kartläggning av prostitutionen i landet. Vad
kartläggningen så småningom skall resultera i finns inte ens angivet.
Dessutom är detta bara en av många punkter i ett åtgärdspaket, till vilket 5
miljoner kronor anslagits.
3 Samordning och samarbete
I den sammanfattande bedömningen under rubriken Samordning och
samarbete, slås fast: "Det krävs för svensk del inte några ytterligare
åtgärder då det gäller att samla och systematisera information om barn
som utsätts för eller riskerar att utsättas för kommersiell sexuell
exploatering."  Detta är en tydlig brist, då det i dagsläget, t ex på området
sexualbrott mot barn begångna av svenskar utomlands, inte existerar
någon som helst dokumentation eller systematisering av information.
60 miljoner kronor har anslagits till det internationella utvecklingsarbetet
inom Utrikesdepartementet för planering och genomförande av en översyn
av barnfrågorna. Syftet är att bygga upp "en allmän strategi och samlad
policy för barnfrågor". Hur pengarna kommer att användas för att bekämpa
just kommersiell sexuell exploatering av barn har emellertid inte angivits.
Regionala kunskapscentra ska inrättas. Detta är en nödvändig åtgärd för att
erfarenhet och kunskap som byggs upp inte minst av frivilligorganisationer
vid arbete med frågor som rör kommersiell exploatering av barn ska kunna
tas till vara.
4 Förebyggande
Uttryck som "det är viktigt att", "det bör finnas" o s v förekommer flitigt
i handlingsplanen. När det t ex gäller personal inom hälso- och sjukvård-
sverksamheter och deras kunskaper om sexuella övergrepp på barn säger
man att "det är angeläget" att de har kunskaper. Frågan är om de och
andra vuxna, som inom sitt yrke kommer i kontakt med barn, i praktiken
har tillräckliga kunskaper. Något förslag till hur ambitionen skall bli
verklighet presenteras inte.
Identifiering och eliminering av de faktorer som leder till kommersiell
sexuell exploatering av barn borde vara en naturlig del av det förebyggande
arbetet, liksom en undersökning av vilka former av kommersiell sexuell
exploatering av barn som förekommer i Sverige.
5 Skydd
I likhet med övriga avsnitt är det mesta under rubriken Skydd tillämpligt
på sexuella övergrepp i allmänhet. Man har emellertid förbisett behovet
av att redogöra för hur man specifikt skyddar och stöder offer för
kommersiell sexuell exploatering, t ex minderåriga i prostitution. Hur
arbetar Socialtjänstförvaltningens uppsökarenhet? Vilka metoder har
man för uppsökande av minderåriga i prostitution och vilka rutiner har
man för omhändertagande av dem? Detta är frågor som borde ha
behandlats.
6

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en kartläggning görs av
förekomsten av kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en konkret handlingsplan
tas fram när det gäller målsättningen att motverka kommersiell sexuell
exploatering av barn i andra länder,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förbättra kommunikationen och öka
samarbetet mellan polis och åklagare i sändar- respektive
mottagarländer av barnsexturism,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information till personal vid
utlandsmyndigheter,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den svenska handlingsplanens
åtgärdsprogram redovisas på ett sätt som möjliggör utvärdering och
granskning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rehabilitering av minderåriga prostituerade,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en tydlig redovisning sker av hur de 60
miljoner kronor som anslagits till "Översyn av barnfrågorna inom det
internationella utvecklingsarbetet" inom Utrikesdepartementet
kommer att användas,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionala kunskapscentrum och betydelsen av att
ta till vara frivilligorganisationers kunskap på detta område,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av konkreta förslag till utbildning av
berörd personal vad gäller kommersiell sexuell exploatering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om identifiering och eliminering av de faktorer som
leder till kommersiell sexuell exploatering av barn,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konkreta förslag skall presenteras om hur man
skyddar och stöder offer för kommersiell sexuell exploatering.

Stockholm den 4 oktober 1999
Inger Davidson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
1 Yrkande 3 hänvisat till JuU.


2 Yrkandena 2, 4 och 7 hänvisade till UU.
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12
Yrkanden (22)