En skattepolitik för tillväxt och välfärd

Motion 2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

1 Sammanfattning

Reformer måste genomföras som ger människor makten över sina liv tillbaka, och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt. Skattepolitiken måste förändras för att öka förutsättningarna för arbete, sparande, företagande och investeringar i Sverige. För att uppnå detta vill Folkpartiet liberalerna bl.a. följande:

• Enkelheten i skatteskalorna återställs och marginalskatterna sänks i alla inkomstlägen.

• Småföretagande underlättas bl.a. genom att skatterna sänks för fåmansbolag och reglerna görs enklare.

• Fastighetsskatten sänks nästa år och avskaffas på sikt.

• Förmögenhetsskatten sänks nästa år och avskaffas på sikt.

• En skattereduktion för hushållsnära tjänster införs.

• Gåvor till internationellt bistånd blir avdragsgilla.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Skatter – en fråga om makt 4

5 Fem skäl för sänkta skatter 4

5.1 Skapa förutsättningar för tillväxt 4

5.2 Kunna verka i vår omvärld 5

5.3 Klara den demografiska utmaningen 5

5.4 Avskaffa utanförskap och fattigdomsfällor 5

5.5 Uppnå ett jämställt samhälle 6

6 Målen för vår skattepolitik 6

6.1 Ge makt över vardagen 6

6.2 Ge makt över den egna inkomsten 6

6.3 Ge makt till småföretagaren 7

6.3.1 Avskaffa de krångliga reglerna 7

6.3.2 Enklare och lägre skatt för fåmansbolag 8

6.3.3 Gör det lättare att starta företag 8

6.3.4 Gör det enklare att betala sin skatt 8

6.3.5 Gör det lättare för barnen att ta över 9

6.3.6 Lindra dubbelbeskattningen 9

6.4 Ge makt över arbetet 10

6.5 Ge makt över boendet 10

6.6 Ge makt över egna besparingar 10

6.7 Ge makt att bestämma över sin egen tid 11

6.8 Ge makt över kompetensutvecklingen 11

6.9 Ge makt över miljön 12

6.10 Ge makt att dela med sig av sitt välstånd 12

6.11 Bekämpa fusket 12

6.12 Rättvisa för änkorna 12

7 Anslagsfrågor 13

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ny skattereform.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade möjligheter att få F-skattsedel.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om småföretagares skatteinbetalningar. 1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den s.k. generalklausulen för skatteflykt.1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta arvskiften inom familjeföretag.1

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lindra dubbelskatten på aktier.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka arbetsgivaravgifterna.2

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka och på sikt avskaffa fastighetsskatten.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för pensions- och kompetenssparande.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.1

15. Riksdagen anvisar till 3:2 Skattemyndigheterna för budgetåret 2004 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 5 845 miljoner kronor.1

16. Riksdagen anvisar till 3:3 Tullverket för budgetåret 2004 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 385 miljoner kronor.1

17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anförs i motionen.

1 Yrkandena 1, 2, 4–7 och 14–16 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 9 hänvisat till SfU.

4 Skatter – en fråga om makt

För Folkpartiet är målet med politiken att öka människors makt över sina liv. Vår vision för Sverige är ett land som ger nya möjligheter – för alla. För detta behövs en skattepolitik som skapar tillväxt och välfärd.

Skatter är en fråga om makt. För att människor ska få mer makt över sina liv måste det löna sig att arbeta, spara, utbilda sig och ta risker. I dag finns det en rad skadliga skatter som motverkar detta. Om skattetrycket i Sverige hade varit lågt skulle det ha gått att sänka de skadliga skatterna och höja andra skatter istället. Problemet i Sverige är att vi har nått vägs ände, skatterna är höga över hela linjen.

Både skattetrycket och de offentliga utgifterna måste därför sänkas i Sverige. Men att minska de offentliga utgifterna är inte lätt. Trots de höga offentliga utgifterna är inte skolan, vården, omsorgen och socialförsäkringssystemen i Sverige längre så bra som man har rätt att vänta av en modern välfärdsstat. För att kunna täta hålen i den offentliga välfärden och samtidigt sänka skatterna krävs därför också långtgående reformer i den anda som Folkpartiet presenterar i övriga motioner.

Det behövs en ny skattereform för 2000-talet. De grundläggande principerna för denna ska vara breda skattebaser och låga skattesatser. Skattesystemet måste vara lätt att förstå och bygga på generella skattesatser och likformighet. Detta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att kringgå beskattningen. Skattesystemet ska bidra till att ge människor större makt över sina liv genom att uppmuntra jobb och företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget ansvar.

Det är absolut nödvändigt att förbättra förutsättningarna för arbete, sparande, företagande och investeringar i Sverige om vi ska lägga grunden för en högre ekonomisk tillväxt. I denna motion föreslår Folkpartiet viktiga förändringar i skattepolitiken för att uppnå detta.

5 Fem skäl för sänkta skatter

5.1 Skapa förutsättningar för tillväxt

Sverige har sedan drygt 2 år tillbaka befunnit sig i en svag ekonomisk konjunktur som nu visar sig i en sjunkande sysselsättning, en tydligt stigande arbetslöshet och allt sämre offentliga finanser. De långsiktiga problemen i den svenska ekonomin, som tillfälligt doldes av en god konjunktur under slutet av 1990-talet, blir nu synliga igen.

Svenska folkets klara beslut att ställa Sverige utanför en av de viktigaste delarna av det europeiska samarbetet gör det ännu viktigare att den ekonomiska politiken och skattepolitiken tydligt läggs om för att skapa tillväxt. Med en långsiktig skattepolitik som stimulerar till arbete, sparande, utbildning och risktagande kan vi lägga grunden för en tillväxt som snabbt leder oss ur konjunkturproblemen.

5.2 Kunna verka i vår omvärld

Internationaliseringen och den växande rörligheten över gränserna är något positivt, men den ställer också nya krav på skattepolitiken. När kapital fritt kan flytta mellan länder måste avkastningen på sparande och investeringar i Sverige vara lika god som i vår omvärld. Detta blir mycket svårare att uppnå så länge skatterna på företagande och sparande är högre i Sverige än i de flesta andra EU-länder.

Möjligheten för människor att fritt röra sig inom EU och även föra varor och tjänster fritt över gränserna inom unionen får också konsekvenser för beskattningen av arbete samt varor och tjänster. Skatten på att arbeta och leva i Sverige kan bara vara högre än i övriga EU-länder om människor som bor och arbetar i Sverige också får en bättre offentlig välfärd tillbaka.

Sverige har tillsammans med Danmark det högsta skattetrycket inom EU. Skillnaderna i skatt mellan Sverige och genomsnittet bland EU-länderna är störst på arbete. Men det finns även tydliga skillnader i skatterna på kapital samt varor och tjänster. På de flesta områden är EU-länderna nu på väg att sänka sina skatter.

Även om det inte är nödvändigt att varje land inom EU anpassar sina skatter till övriga länder i unionen kommer sänkta skatter hos våra grannar och konkurrentländer att påverka vår konkurrenskraft.

5.3 Klara den demografiska utmaningen

Det svenska skatte- och välfärdssystemet möter en växande utmaning från befolkningsutvecklingen. Andelen av befolkningen som är äldre än 65 år stiger hela tiden, men genom att andelen barn och ungdomar sjunker fram till 2010 stiger inte den förvärvsarbetande befolkningens försörjningsbörda förrän senare. Under de närmaste 5 till 10 åren har vi en nådatid då försörjningsproblemen inte ökar, men sedan förvärras de kraftigt. Därför måste vi använda de närmaste åren till att reformera de svenska systemen så att de blir mera långsiktigt hållbara. Ett betydande steg är den breda pensionsreform som Folkpartiet i hög grad varit med om att arbeta fram och sätta i sjön. På sikt krävs även liknande reformer av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Men det enda sättet att klara den demografiska utmaningen utan att tvingas skära ned de offentliga välfärdssystemen är att höja den ekonomiska tillväxten så att den förvärvsarbetande befolkningen orkar bära den tyngre försörjningsbörda som kommer utan att skatterna behöver höjas.

5.4 Avskaffa utanförskap och fattigdomsfällor

Skatten på arbete och marginaleffekter i låga inkomstlägen drabbar individerna och minskar deras möjligheter att arbeta. De blir en ekonomisk börda i stället för att bidra till välstånd genom arbete. Den höga totalbeskattningen på arbete leder till att svenska låg- och normalinkomsttagare får väldigt lite över. Fattigdomsfällorna leder till att människor inte bara är fattiga, de har svårt att göra något åt detta, vilket är värre. Ett samhälle med dynamik och utvecklingskraft kan inte låsa in stora grupper människor i bidragsberoende och vanmakt. Skattesystemet får inte stänga människor ute från arbetslivet.

5.5 Uppnå ett jämställt samhälle

Tjänstesektorer hämmas inte bara av offentliga regleringar utan också av höga skatter på arbetet. Jämställdhet i meningen att förena arbete med familj kräver ofta ytterligare köp av tid vilket underlättas genom skattelättnader särskilt för hushållsnära tjänster. Men sådana specifika lösningar räcker inte, en ny inriktning på beskattning av arbete och kunnande bidrar till att skapa ett samhälle där kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att jobba, försörja sig själva på rättvisa löner, förverkliga sina idéer och bestämma mera själva i sitt eget liv.

6 Målen för vår skattepolitik

6.1 Ge makt över vardagen

Att tid är en bristvara, att lönen tar slut före månaden och att familjeliv, jobb och fritid är svåra att kombinera är en verklighet som många svenskar känner igen. Stressen och pressen ökar i vardagen och allt fler drabbas av ohälsa. Att inte ha makt över sin egen vardag skapar en vanmakt som ibland kan vara svår att bryta.

Den liberala skattepolitiken vill bryta vanmakten genom att ge den enskilda människan större makt över sin egen vardag. Genom att se till att småbarnsföräldrar får ägna mer tid till barnen istället för till tvätten, genom att anställda ges möjlighet till makt och delaktighet i arbetslivet och genom att lönen räcker hela månaden kan vanmakten bytas till makt över vardagen.

6.2 Ge makt över den egna inkomsten

”Det ska löna sig att arbeta.” Denna traditionsrika mening från förre folkpartiledaren Bertil Ohlin (1899–1979) sammanfattar fortfarande Folkpartiets skattepolitik.

Meningen med den stora skattereformen som genomfördes 1991, genom samarbete mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet, var att huvuddelen av alla inkomsttagare endast skulle betala kommunalskatt och att ingen skulle betala mer än 50 procent i skatt. Socialdemokraternas skattehöjarpolitik och vänstersamarbete har sedan dess förstört stora delar av skattereformen. De högsta marginalskatterna har höjts samtidigt som skattehöjningar i kommuner och landsting har flyttat de lägsta skatterna uppåt. Däremellan har ett lapptäcke av reduktioner, kompensationer samt upp- och nedtrappningar trasslat till skatteskalorna fullständigt.

Folkpartiet vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen – att de flesta bara ska betala 30 procent i skatt, och att de med höga inkomster ska betala 50 procent på de högre inkomstdelarna. Folkpartiets förslag till en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla består av följande delar:

• Avskaffad värnskatt, vilket sänker den högsta marginalskatten med 5 procentenheter.

• Gränsen för statlig skatt flyttas upp till inkomster på 340 000 kr per år.

• Förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 procent av inkomsten, vilket gör det mer lönsamt att arbeta även vid lägre inkomster.

• Folkpartiet vill även stimulera pensionssparande genom att i två steg höja den avdragsgilla gränsen från ett halvt till ett basbelopp.

Skattesänkningarna finansieras delvis genom att avdragsrätten för fackliga avgifter tas bort. Avdrag ska endast kunna medges för kostnader för inkomstens förvärvande.

6.3 Ge makt till småföretagaren

För att höja tillväxten och få fler människor i arbete krävs bra förutsättningar för befintliga företag att överleva och växa och nya att starta. Det är de små företagen som främst står för tillväxten. Därför måste småföretagarens makt stärkas.

6.3.1 Avskaffa de krångliga reglerna

Regelverken och administrationen kring företag är krångliga och illa anpassade till små företags verklighet. Syftet med det omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade bokföringen står inte i proportion till den tid som en småföretagare måste lägga ned själv eller köpa av en expert. Regler om avskrivningar, expansionsmedel, räntefördelningsbelopp, m.m. saknar ofta relevans. Många regler utgår också ifrån att företagaren tänker lura samhället.

En del förenklingar har genomförts för enskilda näringsidkare, såsom att kunna lämna en förenklad deklaration. Dessutom har enskilda företagare på försök kunnat göra sin skattedeklaration av moms och skatt på Internet. Folkpartiet har tidigare föreslagit att detta försök skulle bli permanent. Vi välkomnar att så nu har skett. Skattemyndigheten har också gjort informationen mer lättillgänglig för den som vill starta eget företag. Men där slutar förenklingarna. Dessutom har inte reglerna för mindre aktiebolag blivit enklare. Ytterligare förenklingar måste ske på detta område. Ett möjligt förslag är att enmans- och fåmansföretag får använda en mycket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och avgifter samt en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt överskott.

6.3.2 Enklare och lägre skatt för fåmansbolag

Ett ytterligare sätt att öka makten för den enskilde företagaren är att reformera de s.k. 3:12-reglerna som avgör om vinsten i fåmansbolag ska beskattas som inkomst av tjänst eller som kapitalinkomst. Detta är extremt krångliga regler som har lappats och lagats i det oändliga i stället för att ha gjorts enklare. Reglerna innebär att småföretag i praktiken beskattas betydligt hårdare än större företag, vilket Folkpartiet tycker är oacceptabelt.

Regeringen har nu aviserat vissa lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan.

Folkpartiet vill att småföretagen ska få det lättare redan nu. Därför vill vi att fåmansbolagsreglerna förenklas avsevärt och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås i beskattningen av små och större företag.

6.3.3 Gör det lättare att starta företag

Någon uppluckring i de regler som gäller för att få den F-skattsedel som krävs för att kunna driva ett företag har inte setts till, trots att denna fråga diskuterats i många år.

I dag finns det regler som stänger ute många entreprenörer som vill starta eget och få en F‑skattsedel. Reglerna innebär att företagaren inte tidigare bör ha varit anställd hos uppdragsgivaren, inte använder uppdragsgivarens utrustning, inte har få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder, inte bedriver ekonomisk verksamhet av ”allmän karaktär” och har en låg ekonomisk risk. Detta är krav som verkar gjorda för att hindra nyföretagande inom tjänstesektorn. Som exempel missgynnar det de kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn.

Folkpartiet anser att alla som vill ska kunna få ut en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under förutsättning att man inte har näringsförbud eller skatteskulder.

6.3.4 Gör det enklare att betala sin skatt

I dag har många enskilda näringsidkare en ojämn inkomst under året. Det system som finns idag med preliminär deklaration som avges vid årets början innebär att den totala skatt som man räknar med att betala under året fördelas jämnt över tiden. Detta innebär att företagaren måste betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi föreslår ett skattebetalningssystem där inbetalning av skatt sker efter det att man haft inkomsten.

I dag kan företagaren betala in skatten på ett skattekonto. Grundidén med skattekontot är bra. Vi vill dock ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning ska ha sänts in senast det angivna datumet. Förseningsavgiften är i dag 5 000 kronor för alla aktiebolag oavsett storlek. För att underlätta för små aktiebolag vill vi att eventuella förseningsavgifter ska sättas i relation till det försenade beloppets storlek.

För enskilda näringsidkare används i dag personnumret som registreringsnummer för mervärdesskatt. Registreringsnumret lämnas ut både till kunder och leverantörer. För att skydda näringsidkarens integritet som privatperson föreslår vi att ett frivilligt organisationsnummer införs som kan användas som registreringsnummer.

En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Men denna strävan får inte leda till att rättssäkerheten sätts åt sidan och människors integritet kränks. Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts av Socialdemokraterna.

Generalklausulens tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att människor måste kunna veta var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och vilka sanktionerna blir om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför avskaffas. Detta bör ges regeringen tillkänna.

6.3.5 Gör det lättare för barnen att ta över

19 av 20 företag i Sverige är familjeföretag. Ett generationsskifte i dessa företag är en stor utmaning mot företagets fortbestånd. Det gäller både vid skiften inom familjen, genom att företagens ägare inte klarar arvsskatten, och vid försäljning till utomstående, eftersom utomstående köpare har svårt att finna finansiering. Den nuvarande arvsskatten bidrar därför till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag.

Regeringen har aviserat att man avser att göra vissa lindringar i gåvobeskattningen för att underlätta planerade arvskiften i egnaföretag. Detta är ett litet steg i rätt riktning. Vi tycker dock att de särskilda restriktioner som gäller vid gåvor bör tas bort helt och att samma skatteregler bör gälla som vid arv.

6.3.6 Lindra dubbelbeskattningen

Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är begränsad till onoterade företag. Folkpartiet har länge argumenterat för att införa regler som avskaffar dubbelbeskattningen på utdelningar i alla företag.

Det naturliga för en företagare är att expandera med eget kapital. Detta motverkas av dubbelskatten. Dubbelskatten på aktier är osund. Först beskattas vinsten i företaget, sedan en gång till hos ägaren. Detta är främst en skatt riktad mot enskilda aktieägare med få aktier och företagsägare som expanderar. De stora institutionerna är undantagna medan de mer än fem miljoner människor som äger aktier, främst via aktiefonder, drabbas.

Folkpartiet föreslår att dubbelskatten på aktier lindras genom att skatten på aktieutdelningar för privatpersoner sänks i flera steg. Som ett första steg föreslår vi att skatten på utdelningar sänks 2005.

6.4 Ge makt över arbetet

Arbetsgivaravgiften är en tung del av skatten på arbete. Lägre arbetsgivaravgifter kommer att göra det lättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn. Folkpartiets långsiktiga inriktning är att den del av arbetsgivaravgifterna som är en ren skatt ska tas bort. I ett första steg föreslår Folkpartiet att arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn sänks med två procentenheter.

6.5 Ge makt över boendet

För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt och i många fall förmögenhetsskatt gör att detta blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga. Dagens beskattningsform är oacceptabel.

En huvudprincip i all beskattning måste vara skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten uppfattas också som orättvis. Samma hus har olika höga taxeringsvärden i olika delar av landet och beskattas därför olika. För människor som byggt sina hus med egen arbetskraft framstår det därtill som minst sagt märkligt att staten ska ha pengar för detta. De särskilda begränsningsregler som riksdagen tvingats införa och den regel för gradvis upptrappning av skatten vid kraftiga upptaxeringar som regeringen nyligen aviserat visar bara ännu tydligare hur orättvis fastighetsskatten är.

Folkpartiet anser att sänkningen av fastighetsbeskattningen ska ske stegvis och inledas omgående. Hela systemet för taxering måste reformeras, och likformighet mellan boendeformer upprättas. Folkpartiets förslag är att skatten på småhus sänks till 0,8 procent och skatten på flerfamiljshus till 0,3 procent redan 2004. På sikt vill vi avskaffa fastighetsskatten helt och hållet. Vi föreslår samtidigt att realisationsvinsten vid bostadsrätts- och fastighetsförsäljningar höjs från 20 till 30 procent. Fastighetsägare får sänkt skatt i dag mot att de betalar en något högre skatt den dag de får pengar i handen. Dagens uppskovsregler för realisationsvinstskatt ska dock vara kvar.

6.6 Ge makt över egna besparingar

Förmögenhetsskatten är en skadlig och orättvis skatt.

Genom de speciella undantag för vissa stora aktieägare som den socialdemokratiska regeringen införde i mitten av 1990-talet betalar i dag vissa miljardärer ingen skatt på stora delar av sin förmögenhet. Förmögenhetsskatten drabbar istället äldre personer som amorterat på sitt hus och ibland lever på låga inkomster. De begränsningsregler som regeringen aviserat visar, på samma sätt som för fastighetsskatten, hur orättvis denna skatt är.

Riksskatteverket har uppskattat att svenska sparare har gömt undan motsvarande 500 miljarder kronor i utlandet för att slippa förmögenhetsskatt. Som en följd av detta går staten även miste om skatten på avkastningen.

Folkpartiet vill sänka förmögenhetsskatten genom att avskaffa sambeskattningen av makar. Sambeskattningen av makar i förmögenhetsbeskattningen är en restprodukt i skattesystemet från den tid då kvinnor inte betraktades som egna ekonomiska subjekt. Det finns därför starka jämställdhetsskäl för att avskaffa sambeskattningen i förmögenhetsskatten. Vi föreslår att sambeskattningen i förmögenhetsskatten försvinner nästa år och att fribeloppet höjs till 2,1 miljoner kronor 2005.

På sikt vill Folkpartiet avskaffa förmögenhetsskatten för att göra Sverige till ett attraktivt land att investera och spara i, även för svenskar.

6.7 Ge makt att bestämma över sin egen tid

Många vill satsa på både barn och jobb. Men så finns tvätten, gräsmattan och de smutsiga fönstren. Många barnfamiljer upplever att tiden inte räcker till, och många vill lösa tidsbristen genom att köpa hushållsnära tjänster. Nästan vart fjärde hushåll i Sverige är intresserat av hjälp, ibland eller regelbundet. Mellan 63 procent och 74 procent av kostnaderna för en tjänst utgörs av skatter och sociala avgifter. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Mer eller mindre allt hushållsarbete som utförs mot betalning utgör i dag svart arbete. På denna marknad arbetar många kvinnor och ungdomar. De har inga rättigheter, inga försäkringar, inga pensionspoäng, ingen sjukpenning och ingen trygghet.

Det enklaste sättet att förändra situationen är att införa en skattereduktion för hushållens köp av den här typen av tjänster genom en skattereduktion i företaget för halva totala arbetskostnaden.

Fördelarna med detta är många. Svart arbete kommer att utföras vitt och kunna beskattas. De som får ekonomisk möjlighet att köpa tjänsterna får mer valfrihet och har möjlighet att arbeta mer.

6.8 Ge makt över kompetensutvecklingen

Höjd kompetens bland dem som arbetar är en viktig förutsättning för högre ekonomisk tillväxt. I ett dynamiskt arbetsliv är det viktigt för den enskildes frihet att kunna bestämma över sin egen kompetensutveckling och inte enbart vara beroende av att arbetsgivaren önskar satsa på fortbildning. Regeringens ovilja att lösa frågan om ett fungerande individuellt kompetenssparande visar hur svårt Socialdemokraterna har att bestämma om beslutanderätt ska ligga hos den enskilde eller hos kollektivet.

För oss liberaler är valet enkelt. Makten och inflytandet över kompetenssparandet ska ligga hos enskilda människor. Vi föreslår därför att dagens pensionssparande utvidgas så att avdragsrätt för sparande medges upp till ett basbelopp, att sparandet kan tas ut för att finansiera kompetensutveckling och att ett kvarstående sparande kan tas ut vid pensionering.

6.9 Ge makt över miljön

Folkpartiet liberalerna är förespråkare av grön skatteväxling. Vi är principiellt för en lösning som lyfter av en del av skattebördan på arbete och lägger den på verksamhet som belastar miljön. Det är dock viktigt att skatteväxlingen inte leder till oavsiktiga effekter på inkomstfördelningen.

En utvärdering av den s.k. gröna skatteväxlingen som nyligen har gjorts på uppdrag av Finansdepartementets långtidsutredning visar att skatteväxlingen har fördelat om inkomster från hushåll med låga inkomster till hushåll med högre inkomster. Bördan av de höjda energiskatter på hushåll som regeringen lägger i årets budgetproposition kommer främst att bäras av barnfamiljer medan kompensationen – sänkt inkomstskatt på 200 kronor om året – tillfaller alla.

Folkpartiet går därför emot de föreslagna extra höjningarna av energiskatterna på hushållen och den föreslagna reduktionen av inkomstskatten.

6.10 Ge makt att dela med sig av sitt välstånd

Många svenskar känner idag att de vill dela med sig av sitt välstånd. Sveriges bidrag till världens fattiga länder ligger långt under den nivå på en procent av BNI som riksdagen har fattat beslut om. Samtidigt vet vi att behovet av stöd är stort, och ständigt ökar. Dagligen får vi bevis på det enorma behov som finns i olika delar av vår värld. För att människor ska uppmuntras att dela med sig av sitt välstånd vill vi införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.

6.11 Bekämpa fusket

Folkpartiet anslår 100 miljoner kr mer än regeringen till skattemyndigheterna 2004. Det extra anslaget ska användas till en effektivare bekämpning av skattefusk och skatteundandraganden. I budgetpropositionen skriver regeringen att den överväger olika åtgärder för att försvåra skattefusk på flera områden. Vi anser inte att detta räcker. Vi bedömer att de avsevärda förenklingar i skattereglerna som vi föreslagit i denna motion, i kombination med ökade insatser mot fusk och skatteundandraganden, kommer att göra skatteuppbörden effektivare och ge större skatteintäkter.

6.12 Rättvisa för änkorna

Våren 1997 infördes en inkomstprövning av änkepensionerna, som ledde till en försämring för tiotusentals änkor. Försämringen var i strid med tidigare politiska uppgörelser om änkepensionerna och genomfördes med mycket kort varsel. Folkpartiet har gång på gång krävt att denna försämring skulle tas tillbaka samt anvisat medel för detta.

Våren 2002 meddelade regeringen glädjande nog att den avsåg att se till att inkomstprövningen försvann fr.o.m. år 2003. Så blev också fallet. Vad som inte redovisades för riksdagen var att avskaffandet av det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) inte kompenserades för många änkor och att vissa änkor till och med skulle få en nettoförsämring av effekterna av de två besluten, d.v.s. vissa änkor skulle få lägre pension efter skatt fr.o.m. den månad då inkomstprövningen efter flera års strid togs bort.

Vi har i början av året aktualiserat frågan i socialförsäkringsutskottet och tillsammans med flera andra partier krävt ändringar i beslutet om borttaget särskilt grundavdrag för dem med änkepension. Förslaget avvisades av en utskottsmajoritet.

Försämringen har nu gällt i drygt nio månader. Flera har sannolikt inte ännu noterat den för att den döljs i felaktigt uttagen preliminärskatt. För i praktiken alla ålderspensionärer och för nästan alla förtidspensionärer har avskaffandet av SGA kompenserats. Vi föreslår att riksdagen uppdrar åt regeringen att snarast återkomma med förslag till ändringar av beslutet om avskaffat SGA för änkor. Enligt vår mening bör det kunna ske genom att värdet av SGA för de berörda trappas av under en femårsperiod fr.o.m. år 2003.

7 Anslagsfrågor

Vi höjer anslaget till skattemyndigheterna för att de mer effektivt ska kunna motverka skattefusk och skatteundandragande. Vi anslår även mer pengar till Tullverket än regeringen gör i budgetpropositionen.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, miljoner kronor

Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändring
3:2 Skattemyndigheterna	5 745	+ 100
3:3 Tullverket	1 335	+ 50
Summa	8 556	+ 150

Stockholm den 7 oktober 2003
Lars Leijonborg (fp)
Bo Könberg (fp)	Marita Aronson (fp)
Anna Grönlund (fp)	Lennart Kollmats (fp)
Tobias Krantz (fp)	Ulf Nilsson (fp)
Karin Pilsäter (fp)	Erik Ullenhag (fp)
Yvonne Ångström (fp)	Gunnar Andrén (fp)
Anne-Marie Ekström (fp)