Energipolitiken

Motion 1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds)

Innehållsförteckning

1.

Sammanfattning 5 2.

1991
års energiöverenskommelse 6 3.

Besparingar
måste börja nu 7 4.

Effektiv
energianvändning är mycket billigare än nya
kraftverk 8 5.

Effektiviserings-
och besparingspotential 9 6.

Balansprincipen
måste hävdas på en avreglerad
elmarknad 9 7.

Konkreta
mål och klart ansvar behövs10 7.1

Exemple
Saarbrcken10 8.

Ökad
forskning i energieffektiv bebyggelse11 9.

Alternativ
energi lönar sig12 10.

Energibesparingar
och alternativ energi ger jobb12 10.1

Avkopplingsbar
el13 11.

Höjd
koldioxidskatt inom ramen för en skatteväxling13 12.

En
dynamisk energiskatt behövs14 12.1

En
dynamisk energiskatt har många fördelar14 12.2

En
dynamisk energiskatt tryggar jobben i den energitunga
industrin15 13.

Kärnkraftens
risker bör försäkras på kommersiella
grunder15 14.

Nedläggning
av reaktorer16 15.

Export
av el16 15.1

Export
av el till Västeuropa16 15.2

Export
till Östeuropa16 16.

Perspektivet
Nord -- Syd17 17.

Hemställan18

1.
Sammanfattning

Människans sätt att konsumera energi utgör ett av de mest
påtagliga exemplen på hur vi tär på naturens kapital. Varje
år förbrukas fossila bränslen som det tagit årtusenden för
naturen att bilda. Föroreningar, som vida överstiger naturens
förmåga att återföra i kretslopp, släpps ut.

Förhoppningarna om att med hjälp av kärnkraft från uran
ersätta de fossila bränslena har också spruckit. De olyckor
och tillbud som förekommit har tillsammans med de
omfattande problemen för miljö och hälsa vid brytning och
framställning av kärnbränsle, osäkerhet om
bränslehantering, kärnvapen- spridning och avfallsförvaring
lett till att fortsatt kärnkraftsutbyggnad möter ett stort
folkligt motstånd i de flesta länder. I Sverige bekräftades
detta av folkomröstningen 1980.

Under de senaste decennierna har teknik utvecklats som
radikalt minskar det moderna samhällets behov av energi.
Dessutom har möjligheten påtagligt förbättrats för att på ett
ekonomiskt sätt utnyttja förnyelsebar energi såsom
biobränslen, solvärme och vindenergi. Det är vårt ansvar att
se till att dessa landvinningar tillämpas. Satsningar på
energibesparing och alternativa energikällor ger dessutom
många nya arbetstillfällen. Att enbart utnyttja hälften av den
potentiella tillgången av biobränsle i våra skogar som
biobränslekommissionen påvisat, skulle ge cirka 30 000
permanenta arbetstillfällen.

Enligt förvaltarskapstanken har människan ett ansvar och
ett uppdrag att förvalta jordens resurser. Det arv som de nu
levande generationerna lämnar över till kommande
generationer ska ge dem minst lika goda förutsättningar att
förvalta de resurser vi har.

Målet för den svenska energipolitiken måste vara att
inhemska och förnyelsebara energislag i kombination med
ett intensifierat sparande och ökad hushållning successivt
ska ersätta kärnkraft och import av olja och kol. Detta
innebär att lönsamheten för energihushållning och
förnyelsebar energi måste ökas väsentligt.

Efter KdS-krav beslutade riksdagen våren 1994 att tillsätta
en särskild energikommission. Energikommissionens
uppgift är bl.a. att säkerställa kärnkraftsavvecklingen. En
stabil energipolitik förutsätter brett parlamentariskt stöd, och
det är kristdemokraternas förhoppning att resultatet av
kommissionens arbete skall bli sådant.

Utgångspunkter för kristdemokraternas arbete i
energikommissionen är:Kärnkraftsavvecklingen inleds
under nuvarande mandatperiod.2010 skall vara sista årtal
för drift av kärnkraftverk i Sverige. En lag om förbud att
driva kärnkraftverk efter detta år bör stiftas.Taket för
kraftverksägarens ansvar enligt atomsäkerhetslagen höjs till
ett belopp som motsvarar en olyckas verkliga
konsekvenser.Avregleringen av elmarknaden skall
genomföras.Balansprincipen, dvs principen om att nya
kraftverk inte skall byggas så länge det är
samhällsekonomiskt lönsamt att spara el, skall hävdas.
Uppmärksamhet måste riktas på energiföretagens agerande
under den aviserade avregleringens gång. Incitament och
motiv för energitjänstföretagen bör ges, för att garantera
deras medverkan i effektiviseringsarbetet.En dynamisk
energiskatt införs som gör det lönsamt att hushålla med el
och annan energi. Skatten bör baseras på ett årligt sparbeting.
Om sparbetinget överträffas sänks skatten. Ju mer energi
som konsumeras, desto högre skatt. Den dynamiska
energiskatten skall utformas på ett sätt som säkerställer den
svenska energiintensiva industrins konkurrenskraft,
samtidigt som hushållning premieras även i industrin.De
traditionella energiprognoserna måste kompletteras med
modellberäkningar som visar effekterna av olika insatser. De
årliga kontrollstationerna måste ges ett sådant
komplement.Anslaget till Byggforskningsrådets
delprogram för energieffektivisering i byggande bör höjas
till tidigare nivåer. Resurser till exprimentbyggande måste
tillgodoses.Tillräckliga resurser måste satsas också
framgent på teknikupphandling för att stimulera utveckling
av energieffektivare teknik. Statliga, landstingskommunala
och kommunala beställare bör mobiliseras för att efterfråga
energisnåla produkter.Normer för lägsta godtagbara
effektivitetsnivå hos apparatgrupper måste fastställas.
Sverige ska i EU driva på för införande av sådana
gemensamma normer.Produktmärkning av energisnåla
apparater måste stimuleras för att underlätta för konsumenter
att välja energisnålt.För att behålla balans i åtgärderna
mellan olika sektorer är det viktigt att beskattningen av el,
motorbränslen och övriga fossila bränslen harmoniseras.
Sverige ska i EU medverka till införandet av en
koldioxidskatt. Detta är nödvändigt för att kunna nå målen i
den klimatkonvention som antogs vid FNs konferens för
Miljö och Utveckling 1992.Sverige ska i FN:s organ och
övriga internationella sammanhang driva på för ett
nytänkande och medverka till större satsningar i u-länder på
energiförsörjningssystem baserade på ett effektivt nyttjande
av förnybara och inhemska energikällor. Världsbanken bör
radikalt förändra sina prioriteringar i en sådan riktning.

2. 1991 års energiöverenskommelse

Kristdemokraterna tolkar både beslutet i riksdagen 1980
och trepartiöverenskommelsen 1991 mellan
socialdemokraterna, folkpartiet och centern som att det är
just energihushållning och förnyelsebar energi som skall
ersätta kärnkraften. Riksdagen angav i sitt beslut 1980 att
kärnkraften ska avvecklas i den takt som är möjlig med
hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla
sysselsättning och välfärd. Där slogs också fast att den sista
reaktorn ska stängas senast är 2010. Detta beslut upprepades
emellertid inte i trepartiöverenskommelsen 1991.
Kristdemokraterna anser att ett årtal som slutdatum för
kärnkraften är viktigt. År 2010 är på detta sätt ett bra mål för
kärnkraftens avveckling.

Ett mål måste följas av handling. Kristdemokraterna har
därför krävt att en parlamentarisk
avvecklingskommitté/energikommission tillsätts för att följa
och övervaka avvecklingen. En sådan har nu tillsatts.
Trepartiöverenskommelsen innehöll bra förslag för att
utveckla energisparande och förnyelsebar energi men alltför
svaga mekanismer för att göra det lönsamt att storskaligt
använda den utvecklade tekniken. Tvärtom innehåller den en
paradox som gör att en minskning av elförbrukningen gör att
elöverskottet ökar, vilket i sin tur driver ner priset. Därmed
blir det mindre lönsamt att investera för att minska
elförbrukningen.

Kristdemokraternas energipolitik innehåller ett antal
förslag som syftar till att stimulera energibesparande
investeringar i vårt land. Kristdemokraterna anser att krafttag
måste tas i energipolitiken för att klara målet om en
avveckling av kärnkraften och en ny inriktning av den
svenska energipolitiken. För att klara målet om en
avveckling till 2010 bör arbetet påbörjas omgående.

Riksdagen bör lagstifta om att kärnkraften skall vara
avvecklad år 2010. Avgörande för om avvecklingen ska
kunna slutföras är emellertid att förutsättningar ges så att
avvecklingen kan påbörjas. Energipolitikens huvudsakliga
syfte ska därför vara att introduktionen av förnyelsebara
energislag och ett ökat sparande av energi ger förutsättningar
för att snarast påbörja avvecklingen.

Förutsättningen för att Sverige ska klara de åtaganden som
gjordes vid FN:s konferens om miljö och utveckling i
Brasilien 1992 om att inte öka utsläppen av koldioxid, är att
kärnkraften inte ersätts med fossilt eldade kraftverk. En aktiv
energihushållning måste bedrivas och den förnyelsebara
elproduktionen byggas ut kraftigt.

3. Besparingar måste börja nu

IES (International Energy Studies Group vid vid Lawrence
Berkeley Laboratory i Kalifornien) har på uppdrag av
NUTEK analyserat trender vad gäller energianvändningens
struktur och effektivitet i Sverige sedan 1970 och jämfört
dem med motsvarande trender i andra länder. Resultatet
kunde presenteras under våren 1994. Sverige uppvisar enligt
studien en av de mest energiintensiva ekonomiska
strukturerna inom OECD (efter USA och Kanada). Sverige
bibehåller en viss ledning för effektivitet vad gäller
uppvärmning och lastbilstransporter, ligger på medelplats
för industri och effektiviteten i elektriska apparater men har
ett av de mest bränsleintensiva bilbestånden i Europa.

IES kunde också konstatera att den tätposition Sverige
traditionellt haft när det gäller effektivt energiutnyttjande
gått förlorad. Länder som Danmark, USA, Västtyskland och
Japan ligger före. Bland orsakerna pekas på det relativt goda
utgångsläget för Sveriges byggnader 1973 och den enormt
ökade användningen av billig el. I princip avstannade
energihushållningen i Sverige 1986 efter det att oljepriset
fallit och kärnkraftsreaktorn Forsmark 3 kopplats in.

Ett riksdagsbeslut 1988 om ett program för effektivare
energianvändning kom dock till stånd efter den omfattande
opinionen mot kärnkraft som blossade upp efter
Tjernobylolyckan 1986. Även om goda resultat uppnåtts
inom begränsade områden, så har takten vad gäller
effektivisering av elanvändningen bromsats upp då en sådan
utveckling saknat stöd i form av prishöjningar.

Det är nu hög tid att införa verksamma styrmedel för att
på nytt accelerera en helt nödvändig utveckling. Med ett
målmedvetet och metodiskt arbete bör det vara möjligt att
använda elektricitet så mycket effektivare att vi, även utan att
elda mer fossila bränslen, klarar oss utan kärnkraft år 2010.

4. Effektiv energianvändning är mycket billigare än nya
kraftverk

Kraftindustri är en mycket kapitalintensiv verksamhet där
de verksamma företagen har ett långsiktigt intresse av en
stabil real avkastning. Med en real avkastning på cirka 5
procent av byggkostnaden blir investeringar i
kraftproduktion lönsamma att genomföra.

För kraftverkens kunder är elkostnaden en oundviklig men
relativt liten kostnad. Investeringar som leder till lägre
elförbrukning kräver följaktligen stora lockbeten om de ska
komma till stånd. Enligt Vattenfall är det tekniskt möjligt och
ekonomiskt lönsamt att spara 30--50 procent el.
Allmänheten beräknas dock inte komma att spara mer än 5--
10 procent så som marknaden idag fungerar. Vattenfalls
studie ''Electricity'' från 1989 visar att kostnaden för
besparingsåtgärder som motsvarar hela den svenska
kärnkraftsanvändningen bara är hälften av kostnaden för
nytillkommande fossil elkraft, även om denna inte skulle
beskattas.

NUTEK:s avdelning för effektivare energianvändning
presenterade under hösten studier över hur elanvändningen i
hushåll vad gäller apparater (kylskåp, frys, tvättmaskin etc)
skulle utvecklas fram till 2010 beroende av vilka styrmedel
som används, samt en liknande studie vad gäller användning
av belysning inom hushåll, tjänstesektor och industri. År
2010 kommer antalet hushåll att vara fler och
apparatinnehavet större än idag. Scenarierna visar att med
nuvarande effektiviseringstrender kommer elanvändningen
inom hushåll att vara relativt konstant, men att hushållens
förbrukning skulle kunna sänkas med drygt en tredjedel tack
vare förbättrad energieffektivitet hos apparaturen.

Men för att en sådan utveckling ska komma till stånd krävs
en rad politiska åtgärder som normer för lägsta godtagbara
effektivitetsnivå hos vissa apparatgrupper och att den
tekniska utvecklingen skyndas på med teknikupphandling.
Studierna poängterar också den kraftiga försämringen av den
framtida energieffektiviteten, som följer med varje
fördröjning av de politiska åtgärderna. Detta främst på grund
av apparaternas långa livslängd.

Energiåtgången för bostadsbelysning skulle relativt snabbt
kunna minska med 40 procent genom användning av
lågenergilampor. Hushållens andel av elförbrukningen till
apparater och ljus är 15 TWh årligen (12 procent av av
landets totala elförbrukning på 140 TWh). För icke-
bostadsbelysning skulle det vara möjligt att hålla
energianvändningen konstant fram till år 2010 trots en 45-
procentig ökning av energitjänsterna. Allt tyder på att
liknande framgångar kan vara möjliga att nå även inom andra
energianvändningsområden. Medan vissa grupper inom
industrin ser en besparingspotential på mindre än 10 procent
i de åtgärder som kan genomföras omedelbart och med
nuvarande ekonomi, tyder andra analyser på en
kostnadseffektiv teknisk potential på minst 50 procent
jämfört med dagens teknologi.

Produktnormer och teknikupphandling är centrala delar i
en strategi för produktförbättringar. Övriga nödvändiga
åtgärder är bl.a. produktmärkning för att underlätta för
konsumenten att välja energisnålt, flera effektiva byggregler
och inköpsrekommendationer. Samhället har en stor del
gemensamma resurser att tillgripa för att kraftigt markera
efterfrågan på effektiva produkter. Statliga,
landstingskommunala och kommunala beställare borde
mobiliseras för att efterfråga energisnåla produkter.
Påståenden om att dessa skulle vara dyrare är inte korrekta
mer än undantagsvis och kostnaderna kan sjunka snabbt, när
tillverkningsvolymerna för de miljövänligt bättre
produkterna ökar.

5. Effektiviserings- och besparingspotential

Huruvida energieffektiviserings- och
besparingspotentialen kommer att tas till vara är i högsta
grad en politisk och organisatorisk fråga. Strukturella
förändringar, energipriser, graden av myndighetsmedverkan,
införandet av normer, satsning på information,
teknikupphandlingar -- ju fler vägar som används, desto
större är möjligheterna att realisera potentialen.

Eftersom potentialen kan komma att variera inom mycket
vida gränser beroende på de politiska besluten, motiverar
detta en delvis ny syn på de traditionella energiprognoserna.
För att få fram bästa möjlig beslutsunderlag, är det
nödvändigt att prognoserna kompletteras med
modellberäkningar som visar effekterna av olika insatser. De
årliga kontrollstationerna måste ges ett sådant komplement.

6. Balansprincipen måste hävdas på en avreglerad
elmarknad

Trepartiöverenskommelsen 1991 slog fast
''balansprincipen'', det vill säga att nya kraftverk inte ska
byggas om det är billigare att spara el. Dock skapades inga
mekanismer som får balansprincipen att fungera i praktiken.

I kampen om en viss kund kan bolagen locka med låg taxa,
men taxorna kan inte göras lägre än för vad som gäller
bolagets övriga kunder. Övriga energitjänster kan därmed bli
det viktigaste konkurrensmedlet. Och hjälp till
effektivisering är en sådan tjänst, som direkt kan kopplas till
ekonomin. Det viktiga är att kunna sänka kundens elräkning,
inte specifikt den gällande eltaxan.

På lång sikt menar experter att den troliga utvecklingen är
att marknadskrafterna skapar ett allt starkare motiv för
leverantörerna att genomföra effektivitetskampanjer bland
elkunderna.

I bl.a. Norge, Danmark och Storbritannien och EU
diskuteras just nu åtgärder som ålägger respektive stimulerar
energiföretagen att satsa på energieffektivisering. Det är
viktigt att energitjänstföretagen ges incitament och motiv för
att delta i effektiviseringsarbetet. Uppmärksamhet måste
riktas mot energiföretagens agerande under den kommande
avregleringens gång.

Dagsläget, med nuvarande priser och osäkerhet om den
kommande avregleringen och effekterna av den kommande
konkurrensen, har gjort elleverantörerna försiktiga och
mindre intresserade att satsa på kundorienterade kampanjer.
En allvarlig följd av detta är att unika engångsmöjligheter till
mycket kostnadseffektiva investeringar, som ges i samband
med nyinstallation eller vid installation av
ersättningsutrustning, till stor del går förlorade.

Därför bör övervägas att staten inför någon form av
obligatoriska normer för lägsta energiprestanda vid
nyinstallationer och installation av ersättningsutrustning.

De kommunala energirådgivarna som fanns under 1980-
talet hjälpte människor att spara energi. Detta fungerade
mycket väl fram till dess att olja och el blev så billigt att inga
besparingar lönade sig. Nu, när priset på olja och el återigen
stigit, krävs nya insatser för att öka energisparandet.

7. Konkreta mål och klart ansvar behövs

Bäst lämpade att driva energieffektivisering är de lokala
elverken. De känner sina kunder, har tillgång till all
erforderlig information och har hög trovärdighet. De har
också den finansiella styrkan att genomföra långsiktiga
investeringar och kan därför bli energitjänstföretag som
säljer ljus och värme i stället för bara el. Erfarenheter från
USA visar att detta kan bli mycket lönsamt både för
energiföretagen och deras kunder, trots att det amerikanska
systemet är onödigt byråkratiskt och kostnadshöjande.

Ambitiösa sparmål bör ställas upp. När det gäller
hushållen kan det bland de åtgärder som kan komma ifråga
fram till år 2010 gälla bland annat byte av tio miljoner
fönster, fyra miljoner kylskåp, tre miljoner tvättmaskiner, två
miljoner diskmaskiner, en miljon duschkabiner, fem
miljoner vattenkranar och så vidare. Tillverkning och
installation av ovanstående bör ske genom att åtgärderna
kombineras med andra åtgärder i fastighetsbeståndet.
Energieffektiva alternativ är ofta endast marginellt dyrare.

För att vägleda konsumenterna till effektiva alternativ bör
arbetet med normer och märkning drivas vidare. Vidare bör
det vara en anglägen uppgift för de kommunala elverken att
ge kunderna lättlästa elräkningar som hjälper kunderna att
själva styra sin elförbrukning mot bättre hushållning.
Ytterligare exempel på åtgärder gentemot hushållen ges
under exemplet Saarbrücken nedan. Att spara el är mycket
billigare om man har tid på sig. Åtgärderna blir billigast om
man kan kombinera dem med andra åtgärder i fastigheten,
till exempel i samband med renovering eller ägarbyte. Det
finns mycket spännande ny teknik, men den behöver tid att
utvecklas. Prototyper måste testas. Erfarenheter måste
vinnas, innan man introducerar ny teknik i stor skala.

7.1 Exemplet Saarbrücken

I den tyska staden Saarbrücken, huvudstad i delstaten
Saarland, pågår sedan 1980 ett arbete med ett
energisparkoncept. Målet är att genom satsning på
energisparande åtgärder, förnyelsebara energislag och att
under en övergångsperiod använda kol som bryts i regionen
och nyttjas i kraftverk med sträng rening, både möjliggöra
minskade koldioxidutsläpp och frihet från
kärnkraftsberoende. Som enda europeiska stad fick
Saarbrücken, i konkurrens med 200 medtävlare, FN:s
miljöpris vid miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992. Främst
uppmärksammades energiverkets ''deltagarprogram'' samt
satsningen ''1000 kW el från Saarbrückens tak'' (solceller).

De tre arbetsfälten för genomförandet av energikonceptet
är energianskaffning, energidistribution och
energikommunikation.

Vid energianskaffning använder man sig av
planeringskonceptet least-cost planning, LCP, från början
framtaget som ett marknadsinstrument för att man skulle
välja den mest prisvärda metoden att framställa energi.
Anskaffningen delas upp i en aktiv del med
kraftvärmekoppling, innovativ kol- och gasteknik och
förnybara energikällor samt en ''latent'' del med
energibesparingar. Detta sistnämnda har högst prioritet och
innebär att de 200 000 invånarna i Saarbrücken fördelade på
96 000 hushåll ses som ett ''negawattkraftverk''.

Energikommunikation är en viktig del för att ta vara
på ''negawatten''. Energikommunikation innebär bl.a.
satsningar i kostnadsfri energirådgivning i ett
informationscenter i centrala staden, där bl.a. möjlighet till
individuella analyser av hus med hjälp av ett datorprogram
(framtaget av det lokala energibolaget) tas fram efter
önskemål. I dessa analyser görs en rangordning av olika
energisparande åtgärder listade efter deras lönsamhet. I ett
särskilt ''deltagarprogram'' ges ekonomiskt stöd till
besparingar i vatten och energi. Ovanpå stödet ges
fördelaktiga lån för investeringar i solceller,
energibesparingar, anslutning till fjärrvärme el. dyl. Det
kommunala energibolaget erbjuder också hushållen att till ett
fast pris leverera värme, underhålla kundens
värmeanläggning och mäta energiförbrukningen. Invånarna
i staden kan också låna mätutrustning för att mäta
elförbrukningen för olika hushållsapparater. Det har också
blivit allt vanligare att s.k. värmepass för hus tas fram. Det
innebär att förbrukningstal för energiåtgången vid
uppvärmning fastställs. Är ''värmepasset'' för bostaden bra
kan det motivera till högre kallhyra eller högre pris vid
försäljning. Sedan 1991 tillämpas linjär eltariff, dvs utan
grundavgift. Detta innebär att det mycket tydligt lönar sig att
minska förbrukningen av energi.

Satsningarna i energidistribution innebär framförallt
en utbyggnad av fjärrvärmenätet.

8. Ökad forskning i energieffektiv bebyggelse

Bebyggelsen står för en stor andel av Sveriges
energianvändning. Det är därför strategiskt viktigt att göra
insatser för effektivare energianvändning inom denna sektor.
Kontinuitet i pågående forskning och en kraftfull satsning i
nya områden är en strategiskt viktig förutsättning för en
energieffektivt byggd miljö.

Det finns idag alltför få forskarmiljöer som har inriktning
mot systemkunnande och en mer övergripande insikt i
elteknik, byggnadsteknik och installationsteknik. Det är
därför mycket angeläget att bygga upp och stödja den typen
av forskarmiljöer. De FoU-resultat som kommer fram måste
prövas i verkligheten så att tillämpningar sprids.
Exprimentbyggande innebär här en viktig möjlighet. De
kraftigt minskade anslagen innebär dock att inga
experimentprojekt av omfattning kan komma igång. Det är
angeläget att Byggforskningsrådets särskilda
exprimentbyggnadsstöd upprätthålls på tidigare nivå.

Det är också viktigt med ett fortsatt och utvidgat
internationellt forskningssamarbete på byggområdet.
Resultaten från detta samarbete ska tas till vara och
transformeras till svensk industri för både den nationella och
internationella marknaden.

9. Alternativ energi lönar sig

Tillväxten i den svenska skogen är betydligt större än
avverkningen. Jordbrukets omställning frigör också stora
arealer som lämpar sig för att odla energigrödor, vilket redan
visat sig som ett överskott på energigrödor. Den statliga
biobränslekommissionen har beräknat att tillgången på
biobränsle kan bli upp till 200 TWh, motsvarande 20
miljoner ton olja, eller 2 500 liter olja per svensk. Detta är
mer än tillräckligt för att ersätta kärnkraften. För att kunna
utnyttja så stora mängder biobränsle krävs radikala
förändringar av det svenska energisystemet, förändringar
som till stor del måste baseras på teknik som ännu inte är
färdigutvecklad. Biobränslen bör också användas som
motorbränsle för att klara koldioxidmålet.

Vindkraft har under de senaste decennierna
subventionerats kraftigt i bland annat Danmark. Detta har
lett till massproduktion av vindkraftverk vilket i sin tur har
gjort att vindkraft nu är ekonomiskt konkurrenskraftig
gentemot nya, fossileldade kraftverk. Avgörande för
vindkraftens ekonomi är priset vid vidare försäljning av el
när man producerar mer ström än man själv för tillfället
förbrukar. I flera länder (Danmark, Schweiz, Tyskland och
delar av USA) garanteras ägare av små kraftverk ett pris på
75--90 procent av förbrukningstaxan. I Sverige har
motsvarande pris varit knappt 50 procent.

Många andra metoder håller på att utvecklas för att i liten
eller medelstor skala generera elektricitet. Det är viktigt att
dessa kraftverk får avsättning för sin el, inte till ett pris som
baseras på ett gigantiskt elöverskott, utan till ett pris som
baseras på vad det kommer att kosta att så småningom ersätta
kärnkraften. Den förra regeringens förslag till regler för en
delvis avreglerad elmarknad, innebar att de småskaliga
producenterna garanterades få avsättning för sin el till ett pris
som motsvarar konsumtionstaxan minus ett skäligt avdrag
för överföringen. Detta innebär en väsentlig förbättring för
den småskaliga elproduktionens konkurrenskraft.
Kristdemokraterna utgår från att regeringen vid översynen
av reglerna för en avreglerad elmarknad står fast vid dessa
principer. Ett genomförande av avregleringen bör komma
till stånd snarast möjligt.

10. Energibesparingar och alternativ energi ger jobb

Energiteknik är en svensk specialitet. Det bristande
intresset för effektivt energiutnyttjande har emellertid lett till
att tätpositionen gått förlorad. Om Sverige återigen kan ta
tillvara och utveckla det kunnande som finns på detta område
kan många nya arbetstillfällen skapas, dels genom de
investeringar som kan komma till stånd inom landet och dels
genom export.

Produktionen av biobränsle sker effektivast från
skogsavfall och trähaltiga energigrödor i jordbruket. Sådan
produktion kan bli högt mekaniserad och därigenom
ekonomiskt konkurrenskraftig. Detta innebär att oerhörda
mängder biomassa ska skördas, transporteras, förädlas och
förbrännas. Att enbart utnyttja hälften av den potential som
biobränslekommissionen påvisat skulle ge cirka 30 000
permanenta arbetstillfällen, utöver vad uppbyggnaden av
anläggningar och maskinpark skulle ge. Dessa
arbetstillfällen skulle i huvudsak åstadkommas i skogs- och
jordbruksbygder.

En mycket lovande teknik är bioraffinaderiet, som
utvecklats av bland annat Svensk Etanolkemi i
Örnsköldsvik. Genom att utvinna både etanol för
fordonsdrift och bränsle till värmekraftverk i samma
process, utnyttjas vedråvaran optimalt. Denna typ av
anläggningar kan komma att spela stor roll för
sysselsättningen, särskilt på orter i Norrlands inland och på
det småländska höglandet, där överskottet på lämplig råvara
är stort.

10.1 Avkopplingsbar el

Runt om i Sverige säljer kraftföretagen avkopplingsbar el,
eller tillfällig kraft som man också kallar det. Detta innebär
att elkraft säljs mycket billigt under merparten av årets 8 760
timmar, medan kunden förväntas elda olja under de
kallaste dagarna. Denna kombination av olja och el har gjort
förnyelsebar energi och effektiviseringsåtgärder olönsamma
i många sammanhang. I mycket stora pannor kan dock
metoden användas till 2010, för att sedan ersättas med
storskaliga biobränslepannor.

Elöverskottet bör inte längre utnyttjas på ett sätt som
konkurrerar ut energihushållning och en stegvis introduktion
av biobränsle för uppvärmning i mindre fjärrvärmenät och
medelstora pannor. Det bör minskas genom export,
nedläggning av kärnkraftsreaktorer och avkopplingsbar el i
mycket stora pannor.

11. Höjd koldioxidskatt inom ramen för en skatteväxling

Vid den globala FN-konferensen om miljö och utveckling
i Rio de Janeiro Brasilien 1992, undertecknade Sverige den
s.k. klimatkonventionen. Den innebär att utsläppen av
koldioxid och andra klimatpåverkande gaser skall
stabiliseras på 1990 års nivå fram till 2000 för att därefter
minskas. Dessa åtaganden tillsammans med kärnkraftens
avveckling till 2010 innebär ett stort åtagande för svensk
energipolitik. Ska detta arbete vara framgångsrikt krävs
förändringar inom alla delar av energisektorn.

För att hålla balans i åtgärderna mellan olika sektorer är
det viktigt att beskattningen av el, motorbränslen och övriga
fossila bränslen harmoniseras. Annars är risken att till
exempel elvärme ersätts av oljeeldning utan energibesparing.
Koldioxidavgiften, som idag är 32 öre per kg koldioxid, eller
cirka 700 kr per m3 olja, bör höjas stegvis. Hänsyn måste
dock tas till den energiintensiva industrin. Den pågående
översynen av den mycket snåriga beskattningen av bränsle
för el- och fjärrvärmeproduktion måste resultera i att
förnyelsebara bränslen premieras. Så har hittills inte alltid
varit fallet.

Intäkterna från höjda koldioxidavgifter och andra
energiskatter bör användas för att sänka skatten på arbete.
En sådan skatteväxling syftar till att öka sysselsättningen och
minska utsläpp och energiförbrukning. Åtgärden gynnar
också förädling och återvinning.

Sverige har under lång tid haft låga energiskatter och höga
skatter på arbete. Detta har inneburit att industrin stimulerats
att utvinna och producera råvaror, medan förädlingen till
färdiga produkter skett i andra länder. Så har det till exempel
i Danmark vuxit upp en möbelindustri baserad på svenska
trävaror, som har en totalt sett högre sysselsättning och
förädling än hela den svenska sågverksnäringen. Sverige
exporterar papper och pappersmassa, medan förädlingen till
färdiga böcker sker i andra länder. En skatteväxling där
beskattningen förs från arbete till energi kommer att göra det
möjligt att förädla våra råvarutillgångar till mer högvärdiga
produkter innan de exporteras.

Återvinning innebär vanligtvis mycket stora
energibesparingar. Aluminium kräver till exempel bara en
tjugondel av energin vid omsmältning, jämfört med vid
utvinning ur bauxit. Återvinning av stål, plast, papper m.m.
uppvisar liknande, om än inte lika stora, energivinster.
Insamling och sortering av avfallet kräver dock arbete. En
skatteväxling från arbete till energi och råvaror kommer att
gynna återvinning.

12. En dynamisk energiskatt behövs

Kärnkraften bör avvecklas genom effektivare
energianvändning och utveckling av förnyelsebar
elproduktion. För att detta ska kunna ske krävs att den
alternativa energiproduktionen redan idag får draghjälp av
det elpris som blir resultatet av kärnkraftens avveckling. Det
svenska samhället har anpassat sig till en mycket god
tillgång på el och ett av världens lägsta elpriser. Att snabbt
höja elpriset skulle få mycket stora negativa konsekvenser
för små och stora elkonsumenter.

En tänkbar lösning är att införa en dynamisk energiskatt
på el och ev. på industrins koldioxidutsläpp. En sådan skatt
bör utgå från ett sparbeting där skatten minskar om sparandet
överstiger sparbetinget, respektive ökar vid ett lägre
sparande. Den dynamiska energiskatten bör utformas så att
distributörens marginalkostnad (priset för en extra eller
inbesparad kWh) blir lika med den framtida kostnaden att
ersätta kärnkraften med ny elproduktion. Priset mellan
producent och distributör för elleveransen bör dock
bestämmas på en fri elmarknad.

Som grund för den dynamiska energiskatten bör branschen
ges ett sparbeting med 3 procent per år, räknat på 1990 års
förbrukning, med början 1996. Den elintensiva industrin bör
emellertid ges ett sparbeting på 1 procent per år. Om
sparandet blir större sänks energiskatten och om sparandet
blir mindre höjs skatten för nästkommande år. Distributörer
och storförbrukare bör själva utveckla en marknad för
besparingsresultaten, som jämnar ut skillnaden mellan
distributörer. Den som sparat mindre än genomsnittet får
betala till den som sparat mer. Effekten blir att
marginalkostnaden blir hög och lika för alla distributörer och
storförbrukare.

Om kärnkraften till slut måste ersättas med en del nya
kraftverk får kunderna gradvis vänja sig vid ett högre elpris,
eftersom skatten i så fall långsamt höjs. Om hela kärnkraften
kan sparas bort blir elpriset lägre eftersom vi då även efter
kärnkraftens avveckling har kvar ett elöverskott. Då förblir
också skatten låg.

12.1 En dynamisk energiskatt har många fördelar

Effekten av en dynamisk elskatt blir att eldistributörer och
elintensiv industri upplever ett högt marginalpris,
kombinerat med ett lågt genomsnittligt pris. Det höga
marginalpriset gör det lönsamt att spara. De lokala elverken
får finna de effektivaste sätten att uppnå besparingarna. Det
kan vara information, konsultstöd eller att bidra till
finansieringen av investeringar. En uppenbar första åtgärd
bör bli att balansera eltaxan så att den fasta avgiften ersätts
med en renodlat rörlig eltaxa.

Det höga marginalpriset gör också bioenergi, vindkraft och
annan alternativ energi mer lönsam. Det låga baspriset ger
låg elräkning för alla kunder och bidrar därmed till att hålla
inflationen nere. Det låga baspriset gör också kärnkraften
snabbare olönsam, när risk- och underhållskostnader ökar.
Det blir alltså mindre lockande att i det längsta hålla igång
reaktorer som i praktiken har tjänat ut. De delar av industri
och värmeverk som har en nedsatt koldioxidskatt bör få en
motsvarande dynamisk skatt på denna, så att det lönar sig
även för dem att spara energi eller övergå till förnyelsebara
bränslen.

12.2 En dynamisk energiskatt tryggar jobben i den
energitunga industrin

Ungefär en tiondel av den svenska elförbrukningen sker i
processer där el är en dominerande kostnadspost. Gruvor,
metallindustri, mekanisk massaindustri och elektrokemisk
industri har sådana processer. Gemensamt för dessa
industrier sett i ett internationellt perspektiv, är att de
antingen ligger nära stora vattenkraftstillgångar som ger låga
elpriser eller har tillgång till kraftigt subventionerad el,
vilken ofta baseras på statsunderstödd kolbrytning.
Subventioner till energiintensiv industri innebär att de
produkter som tillverkas, främst metaller och kemikalier, blir
underprissatta på marknaden. Detta leder till att
konsumtionen av sådana blir högre än den annars skulle vara
och återvinning försvåras. Därför finns det starka skäl att
trappa ned dessa subventioner.

Sverige bör i det internationella samarbetet verka
pådrivande i arbetet att minska subventionerna till den
energiintensiva industrin. Eftersom flera av den svenska
energiintensiva företagen kommit mycket långt med att
utveckla effektiva och rena processer bör de ges en dynamisk
energiskatt på el och ev. koldioxid. En sådan lösning vore bra
både ur miljösynpunkt och ur sysselsättningssynpunkt. Detta
tryggar ett lågt energipris så länge som konkurrenterna
åtnjuter subventionerad el och låga energiskatter. Samtidigt
skapas ett incitament att minska energiförbrukningen så att
de svenska företagen står väl rustade när
klimatkonventionens efterlevnad så småningom driver upp
skatterna för alla konkurrenter.

Sparbetinget bör relateras till produktionsvolymen, så att
svängningar i efterfrågan inte påverkar skatten. För den
energiintensiva industrin kan sparbetinget sättas till 1
procent per år, eftersom dessa industrier redan har genomfört
en stark processutveckling. Det viktiga är att en kWh sparad
i ett smältverk blir lika mycket värd som en KWh sparad i
andra sammanhang.

13. Kärnkraftens risker bör försäkras på kommersiella
grunder

Kärnkraften bör bära sina faktiska riskkostnader.
Kraftindustrin hävdar att dessa är mycket små medan andra
hävdar att de är mycket stora. Riskkostnadernas storlek bör
avgöras på den internationella försäkringsmarknaden genom
att atomansvarighetslagens ansvarstak på 1,2 miljarder
kronor höjs till ett belopp, som motsvarar vad en olycka
faktiskt skulle kunna kosta.

14. Nedläggning av reaktorer

I och med att reaktorerna blir äldre börjar driftsproblem att
uppträda. Vissa av dessa brister kan avhjälpas relativt enkelt
medan andra kräver stora ombyggnader. Den dynamiska
elskatten kommer att göra det mer lönsamt för kraftverkens
ägare att stimulera till ytterligare energihushållning, än att
hålla igång föråldrade reaktorer. Kärnkraftsavvecklingen ska
enligt KdS uppfattning påbörjas under mandatperioden.

15. Export av el 15.1
Export till Västeuropa

I ett europeiskt perspektiv är de svenska elpriserna mycket
låga, men i prognoser förväntas elpriset öka i Sverige kring
sekelskiftet med runt 25 procent. Elöverskottet i Sverige,
liksom i Norge, kommer troligen att ge ännu lägre
grossistpriser på el i framtiden. Avvecklade kolsubventioner
och en framtida koldioxidskatt inom EU kommer sannolikt
att göra el ännu dyrare i Norge. Således finns mycket stora
ekonomiska drivkrafter för att sälja svensk el till
kontinenten.

Export till Västeuropa kan ge god ekonomi även när
kärnkraften är avvecklad. El måste förbrukas i samma
ögonblick som den produceras. Därför måste varje
elmarknad innehålla kraftverk som på ett effektivt sätt kan
förändra sin produktion när efterfrågan förändras under
dagen, veckan och året. De nordiska länderna samutnyttjar
sina resurser inom Nordel-samarbetet, där de stora
vattenmagasinen i Sverige och Norge utnyttjas för att jämna
ut belastningen mellan sommar och vinter och mellan olika
tider på dagen.

Europas största vattenkraftmagasin finns i de svenska
älvarna. Genom att utnyttja den svenska vattenkraften för
dygnsreglering i Europa skulle hela det europeiska kraftnätet
bli effektivare. Detta skulle leda till att våra kraftverk ökade
i värde. Om Sverige dessutom under tiden fram till 2010
fasar ut användningen av elvärme så minskar också
skillnaden mellan elbehovet under vinter och sommar. Detta
skulle ge ytterligare möjligheter att få ett högt pris för den
svenska vattenkraften. Investeringar i elkablar till
kontinenten får därigenom ett värde som sträcker sig långt
bortom år 2010.

Som medlemmar i EU är det viktigt att Sverige driver på
för införandet av en koldioxidskatt. Vidare att normer för
lägsta energieffektivitet införs på apparater. Kommissionen
har försökt få fram energistandarder för kylskåp/frys, men
mött mycket hårt motstånd från industrin.

15.2 Export till Östeuropa

I det forna Sovjetunionen finns några av världens mest
osäkra kärnkraftverk. Där finns också några av världens mest
förorenande fossila kraftverk. Just nu finns små möjligheter
för länderna i öster att stänga sina kraftverk och betala för
elimport från väst. Så snart deras energipriser anpassats till
världsmarknadspriserna kan det dock bli aktuellt. Även i öst
är energibesparing betydligt mer lönsam än att bygga nya
kraftverk. Därför kan det vara lönsamt för dem att under en
övergångstid importera el från väst, medan man genomför
sina effektiviseringsåtgärder.

16. Perspektivet Nord -- Syd

Sedan 1970 har energiförbrukningen i i-länderna ökat med
24 procent. Under samma period ökade energianvändningen
i u-länderna med ca 300 procent. Trots denna ökning
använder människor i u-länder bara en niondel så mycket
kommersiell energi som i-länders invånare.
Befolkningstillväxten kan komma att driva fram en ökning
av energianvändningen med 70 procent inom 30 år, även om
konsumtionen per capita blir densamma som idag. I
kombination med en snabb ekonomisk tillväxt, kan
energiförbrukningen i dessa länder tredubblas till år 2020.
Detta skulle kräva massiva investeringar i infrastruktur för
energiförsörjning. För att klara en trefaldig
konsumtionsökning av olja, kol och fossilgas måste tusentals
nya kraftverk byggas. Många experter betraktar inte längre
sådana planer som realistiska, med tanke på de ekonomiska
och miljömässiga hinder som finns.

U-länderna kan dock vända hotet om klimatförändringar
till sin fördel. I-länderna som vill bromsa processen, kan
hjälpa tredje världen att bygga effektiva
energiförsörjningssystem som begränsar utsläppen av
växthusgaser, samtidigt som behoven av de tjänster som
kräver energi uppfylls. Exempelvis har Italiens regering
föreslagit att de europeiska länderna avsätter en del från den
koldioxidskatt EU överväger att införa till investeringar i
förnybar energi i syd. Länderna i Nord förband sig, vid Rio-
konferensen 1992 vid undertecknandet av
klimatkonventionen, att föra en politik som begränsar
utsläppen av växthusgaser, och att via GEF hjälpa u-länderna
att bromsa ökningen av deras utsläpp.

Besparingsmöjligheter finns i alla länder. Om u-länder
kunde ställa om till en mer effektiv energianvändning, skulle
det, istället för en trefaldig ökning av energiförbrukningen
inom 30 år, räcka med en fördubbling samtidigt som
framtida föroreningar minskar. Samtidigt skulle åtskilliga
miljarder kunna frigöras för att främja en utveckling som
uppfyller människors grundläggande behov. En mycket stor
del av u-länders knappa exportintäkter och de lån dessa tar,
ligger i inköp av fossila bränslen och investeringar i
infrastruktur för energiförsörjning. I många u-länder finns
tillgångar i form av fossilgas. U-länderna har också rikliga
tillgångar när det gäller förnybar energi, som sol, vind,
biomassa och jordvärme. Enligt världsbankens ekonomer
kan elproduktion från soldrivna kraftvärmeverk och solceller
visa sig vara den billigaste utvecklingsvägen för u-länderna.
Biomassa skulle kunna öka sin andel av energiförsörjningen
radikalt. Bara genom att förbränna bagassen från
sockerrörsodling (odlas i så gott som alla u-länder) i effektiva
gasturbiner, skulle elproduktionen kunna ökas 30 ggr jämfört
med idag.

Ett problem är dock att tänkandet idag är alltför
konservativt. Det konventionella synsättet går inte ut på att
maximera de tjänster energin ger, utan att öka tillgången.
Men varken i u-länder eller i-länder har vi råd med att avstå
från de betydande vinster som ökad effektivitet i
energianvändandet innebär. Större delen av de lån
världsbanken ger till u-länders investeringar i
energiproduktion är inriktade på kraftverk för nyttjande av
ändliga fossila tillgångar. De satsningar GEF (en
internationell fond som leds av FN:s utvecklings- och
miljöorgan) gör i förnyelsebara och bärkraftiga
energilösningar, kan inte uppväga de övriga konventionella
utvecklingsinsatserna. Det är mycket angeläget att Sverige
inom FN:s organ och övriga internationella sammanhang
driver på för ett nytänkande och större satsningar på hållbara
tekniska lösningar i u-länder.

Det är intressant att i nord-sydperspektivet föra in den
svenska debatten omkring kärnkraft kontra
koldioxidutsläpp. Klimatproblemet är ett internationellt
problem som kräver ett globalt tänkande.
Kärnkraftsindustrin täcker idag ca 5 procent av världens
totala energiförsörjning. De som tänker sig kärnkraften som
en lösning på klimatproblemet måste då också tänka sig ca
13 000
kärnkraftverk om man utgår från prognoser för
världens energibehov. Detta ska jämföras med dagens 500
kärnkraftverk.

Att klara den globala energiförsörjningen med alternativa
energikällor kommer inte att bli en lätt uppgift även om
studier i FN:s regi visar att det är teoretiskt möjligt. Men
denna uppgift är inte svårare att genomföra eller mer
kostsamt att förverkliga än ett globalt kärnenergisystem.
Dessutom är de förnyelsebara energislagen det enda möjliga
om vi strävar efter en hållbar utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kärnkraftsavvecklingen bör
påbörjas under innevarande mandatperiod,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag om
förbud att driva kärnkraftverk efter år 2010,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ändring av
atomansvarighetslagens regler för skadeståndsansvaret vid
kärnkraftsolyckor för kärnkraftverkens innehavare,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införandet av en dynamisk
energiskatt,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att elmarknaden bör avregleras,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att balansprincipen bör hävdas på
en kommande avreglerad elmarknad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de årliga kontrollstationerna
bör kompletteras med modellberäkningar,

8. att riksdagen för budgetåret 1995/96 till särskilda
experimentbyggnadsprogram under anslaget Byggforskning
(G 10) anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen har
föreslagit,3

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att offentliga beställare bör
stimuleras att efterfråga energisnåla produkter,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om normer för lägsta godtagbara
effektivitetsnivå för olika apparatgrupper,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att stimulera märkning
av energisnåla produkter för att underlätta för konsumenter
att välja energisnålt,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att beskattningen av el,
motorbränslen och övriga fossila bränslen
harmoniseras,2

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av höjd
koldioxidskatt inom ramen för en skatteväxling,2

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till
att en gemensam koldioxidskatt införs,2

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN:s organ och
övriga internationella sammanhang bör driva på för ett
nytänkande.

Stockholm den 17 januari 1995

Alf Svensson (kds)

Dan Ericsson (kds)

Göran Hägglund (kds)

Inger Davidson (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

1 Yrkande 3 hänvisat till LU

2 Yrkandena 4,12--14 hänvisade till SkU

3 Yrkande 8 hänvisat till BoU