Företagspolitik

Motion 2001/02:N202 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en aktivare företagspolitik.

Motivering

Dalarnas län blöder befolkningsmässigt. Vid varje befolkningsräkning de senaste åren har tyvärr Dalarnas län, mitt hemlän, funnits långt upp på listan över de värst drabbade länen.

Vid den senaste räkningen noterade Dalarnas län ett minus på 323, det gäller de tre första månaderna detta år.

Näringsminister Björn Rosengren besökte Dalarna. Han åkte därifrån och kommenterade det hela med att vi, som valt att bo i Dalarna, tydligen var någon sorts ”dysterkvistar”. Det var tydligen den inställning som vår näringsminister skaffat sig vid sitt snabba besök.

Vad har då staten/regeringen gjort för att hjälpa till att utveckla Dalarna med statliga jobb? Vad har regeringen gjort för att stödja småföretagen? Vad har regeringen gjort för att tillföra arbetstillfällen på den statliga sidan?

Man skulle kunna påstå, utan att ta i, att Socialdemokraterna och stödpartierna fört en mycket andefattig företagspolitik, en politik som förorsakat de befolkningsminskningar som noterats. Men med tillväxtfientliga partier i kretsen av regeringen finns en förklaring till varför inget händer och varför glesbygden utarmas och varför vägnätet inte förbättras utan hela tiden förfaller.

Jag kan här passa på att hänvisa till den bok som s-veteranen Thage G Peterson gav ut. Han skriver i sin bok: ”Socialdemokratin tömde landsbygden på folk och har aldrig haft någon politik för en levande landsbygd.”

Statliga jobb, som en gång kommit till för att hjälpa länet, har dragits bort undan för undan. Ett exempel är att då regeringen, med stöd av andra partier, lade ner flygflottiljen i Söderhamn (F 15) skulle åtgärder till för att rädda Söderhamn, och regeringen skulle visa prov på handlingskraft. Bl.a. flyttades Skogsvårdsstyrelsens kontor från Falun. Omflyttning av jobb ger inga nya arbeten, möjligen kan det ge positiva rubriker i den kommun/det län som får jobben.

Det senaste – troligen inte det sista – är då näringsministern åkte till sitt hemlän och lovade ut drygt 100 nya jobb i Boden. Hur ordnas dessa fram? Det blir samma inriktning som då det gäller Skogsvårdsstyrelsen.

Jobben tas från andra håll – bl.a. från länsstyrelsen i Falun!

Annat som kan nämnas då det gäller hur det gått till att tömma Dalarna på statliga jobb: Vägverkets produktion har flyttat till Östersund, andra delar av Vägverket har flyttat till Härnösand. Televerket och Postverket har valt Karlstad för sina satsningar. Kronofogdemyndigheten har flyttat till Gävle, liksom ledningen för skatteförvaltningen. Samhalls ledning har också flyttat till Gävle och Invandrarverket till Sundsvall, medan den medicinska delen av Socialstyrelsen valt Örebro som ort. Kriminalvårdsregionen har flyttat sitt huvudkontor till Örebro och regionåklagaren har sitt säte i Västerås. Tullverket lämnade länet för Sundsvall.

Ta detta som exempel som självklart spelar in på hur utvecklingen av vårt län blivit. Vi skall också minnas att Domänverket en dag flyttades från Bergshamra i Stockholm till centrala Falun. Av den lokaliseringen återstår inte mycket mera än den byggnad som en gång byggdes.

Under den här mandatperioden, liksom under förra perioden, gjordes flera påpekanden att Dalarnas län drabbats hårt av statliga omflyttningar. Då det var aktuellt att flytta ut olika statliga verk från Stockholm fick Dalarnas län inget.

”Regeringen har bollen” löd rubriken på en ledare. Jag citerar vad som bl.a. stod där, ord som jag helhjärtat instämmer i: ”Nu när det går bra för Sverige måste vi genomföra de förbättringar som måste göras. Det måste bli mera pengar kvar i företagen, till utveckling och investeringar. Det måste gå att leva på sitt företagande och inte bli misstänkliggjord och diskriminerad som småföretagare.”

Orden kommer – självklart – från företagarna. De vet. Ta orden på allvar. Då näringsministern talar om ”dysterkvistar” i Dalarna vet han inte vad han talar om. Det är ett län som har en mängd ivriga, entusiastiska, kloka och framåtsträvande människor som vill utveckla sina företag.

Det är dags att lyssna på företagarna. De har tre viktiga punkter för att det skall bli tillväxt:

• Sänk skattetrycket.

• Gör arbetsmarknaden mer flexibel.

• Förenkla regelverket.

Åter till Dalarnas dystra befolkningssiffror. Förändringarna ser ut så här i mitt hemlän och då redovisar jag bara läget det första halvåret 2001: Avesta –7, Borlänge –108, Falun +82, Gagnef –5, Hedemora –33, Leksand –60, Ludvika –104, Malung –101, Mora –17, Orsa –2, Rättvik +2, Smedjebacken –87, Säter –36, Vansbro +4 och Älvdalen –24. Som synes är det en dyster läsning. Minskat antal människor i länet (–365 första halvåret 2001) betyder också lägre skatteintäkter och ökade problem för kommunerna. Vikande befolkningsunderlag drar undan grunderna för en rad olika servicefunktioner. Detta kan jag själv se eftersom jag bor i den s.k. landsbygden.

Det finns mycket som behöver göras. Då det gäller infrastrukturen så finns alltså problem med bl.a. ett eftersatt vägunderhåll, som i sin tur bidrager till höga transportkostnader och lägre leveranssäkerhet för näringslivet. Det kan påpekas att bristerna i transportnätet i flera avseenden är påtagligt större än i andra, mer tättbefolkade delar av landet.

IT-tillgången i Dalarnas län är inte heller helt tillfredsställande.

Infrastrukturen för IT har inte alls samma omfattning som i de mer tättbefolkade delarna av landet. Kostnaden att utnyttja den befintliga infrastrukturen är också väsentligen högre i Dalarnas län jämfört med andra.

Företagarna i Dalarnas län presenterade en utredning om infrastrukturen. Det heter så här: När det gäller måttet på infrastruktur i länet, har undersökningen i ”Rättssäkerhet och tillväxt” utgått från andelen kilometer motorväg och motortrafikled i förhållande till den totala sträckningen av statligt ägda vägar. Detta placerar Dalarnas län som nummer fem från botten (0,3 mot riksgenomsnittet 1,7), vilket ser ut att stämma väl med de andra infrastrukturförutsättningarna.

Det gäller nu att skapa det underlag som gynnar företagandet och därmed nya jobb. Det skall vara underlag och förutsättningar som ger länets företagare en ökad optimism, för att stanna kvar och för att utveckla verksamheterna.

Det gäller att få till en syn som talar om möjligheter att utveckla också län som inte tillhör de växande storstadsregionerna. Det finns stor framåtanda hos många – låt oss ta tillvara den.

Förenklingen för företagandet bör genomföras enligt den s k Simplexgruppens förslag. Det skall bli lättare att starta företag, och möjligheten till en F-skattsedel måste underlättas. Arbetsmarknaden måste reformeras med sikte på att skapa en större flexibilitet och en större mångfald av åtgärder för att ge flera arbetslösa arbete. Arbetsrätten bör självklart göras mera individuell och leva upp till en ny och modern arbetsmarknad.

Till det som behöver göras hör också en kraftig satsning på vägnätet. Att vara företagare på orter med dåliga kommunikationer ger sämre konkurrensvillkor.

Det behövs en ny, frisk och öppen syn och kreativitet då det gäller att se på företagandet och dess villkor.

Stockholm den 18 september 2001

Rolf Gunnarsson (m)