Företagspolitik

Motion 1997/98:N306 av Tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)

1 Sammanfattning

Sverige behöver fler och växande småföretag. Folkpartiet vill att företagandet ska bli ett naturligt val för många människor. Då krävs omedelbara insatser för att förbättra villkoren för företagarna.

Vår politik innebär bland annat att:

• Arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn sänks med 18 miljarder, eller ca sex procentenheter.

• Arbetsgivaravgifterna för tjänster riktade mot hushållen slopas helt.

• Fåmansbolagen får nya skatteregler.

• Riskkapitalförsörjningen förbättras, bland annat slopas dubbelbeskattningen på aktier.

• NUTEK får 18 miljoner kronor mer till s.k. såddfinansiering.

• Krånglet minskar bland annat genom att en förenklad självdeklaration för företagare införs, reglerna för F-skatten förenklas och en ny förenklingskommission tillsätts — med hög politisk prioritet.

• Arbetsmarknadslagarna anpassas efter småföretagens behov, med ändrade turordningsregler och slopad facklig vetorätt mot entreprenader.

• Trygghetssystemen anpassas efter småföretagarens villkor.

• De selektiva företagsstöden minskar och etableringshinder undanröjs

• Företagandet sätts på schemat.

• Kommunala och statliga bolag avvecklas.

2 Ny kurs för småföretagarna

I massarbetslöshetens Sverige sätter många hoppet till småföretagarna. Det är med fler och växande småföretag som massarbetslösheten skall knäckas.

Vi liberaler är övertygade om att detta går att klara men att det kräver en radikalt annorlunda politik än den som idag förs av regeringen i samarbete med Centerpartiet.

Efter valet 1994 har nyföretagandet minskat. 1994 nyregistrerades enligt Jobbs & Society 68 604 företag. Två år senare hade siffran sjunkit till 58 795. Och nedgången fortsätter hittills under 1997.

Vi vill visa att det finns ett alternativ till dagens politik.

Vår politik bygger på övertygelsen att det varken råder någon brist på affärsidéer eller på kreativa människor som kan tänka sig att bli företagare och arbetsgivare. Däremot har det under flera decennier rests hinder för företagandet. I tron att näringslivet är en självgående maskin som producerar välstånd har Socialdemokraterna lagt börda efter börda på de människor som dristat sig till att vilja starta och driva företag. Nu är det dags att undanröja de hinder som har rests. Sverige behöver en ny ekonomisk kultur.

Hundratusentals enskilda människor ska känna att det är mödan värt att starta företag eller expandera ett företag som redan finns. Ingen politiker kan veta vilka dessa människor är, vilka uppslag de kan ha eller vilka affärsidéer som kan visa sig bärkraftiga. Politikernas uppgift är att skapa generellt goda villkor för företagandet, med goda och stabila spelregler. Regeringens fram- och tillbakapolitik har skapat osäkerhet och försvårat planeringsförutsättningarna för i synnerhet de mindre företagen.

I denna motion presenterar vi våra förslag för vad som genast borde göras för att underlätta jobb genom företagande, och vi skissar på den väg framåt som ska ge Sverige ett bättre företagarklimat.

3 Företagande som livsstil

Minst lika viktigt som att förändra t.ex. skatter och andra regler är att förändra attityderna till företagandet. Det måste bli ett naturligt val att starta företag. Så kan man kanske sammanfatta det som utgör målet för en svensk kulturrevolution. För väldigt många är företagande ganska främmande och okänt. För arbetarrörelsen har denna bild varit en viktig grund för dess maktposition. Genom att spela på motsättningen mellan arbete och kapital har man framställt rollen som anställd som det normala och företagaren som något främmande. Känslan av att det är så finns fortfarande hos många svenskar.

Om Sverige ska komma ur massarbetslöshetens grepp måste många löntagare bli företagare. Skall vi klara sysselsättningen måste en betydande del av dem som idag är arbetslösa anställa sig själva – och gärna några till. Företagarrollen måste bli lika naturlig som löntagarrollen.

För att föra människor närmare företagarrollen är det viktigt att integrera företagandet mer i utbildningen. Företagarkunskap på högstadiet och gymnasiet, samt entreprenörskurser på högskolor och universitet borde vara en naturlig utveckling.

Att det finns stora skillnader i företagarkultur blir väldigt uppenbart när man studerar varför en del områden präglas av småföretagande och andra inte. Det finns ofta inga speciella skillnader i företagandets ekonomiska villkor och liknande utan det som gör skillnad är den inlärda synen på företagande. Där det har blivit ett naturligt och vanligt förekommande alternativ fortsätter nya generationer på den inslagna vägen.

När vi liberaler diskuterar företagandets skattevillkor ser vi inte spekulanter och klippare. Vi ser människor av kött och blod som gör en samhällsnyttig insats och – om de får rätt uppmuntran – kan skapa jobb och välstånd. För socialdemokratin är det annorlunda. Den politik som förs visar att de ser företaget men inte människan bakom och allra helst tycks de vilja ha rika företag men fattiga företagare. Då blir det heller inga jobb. Företag utan företagare finns inte. Socialdemokraterna tycker det är rimligt att begära av företagare att de betalar in moms till staten innan de fått betalt av sin kunder. Skulle någon acceptera att löntagare tvingades betala skatt innan de fått sin lön?

Skall vi klara jobben måste vi våga se företagarna som personer och förstå deras problem, drömmar och drivkrafter.

Detta handlar självfallet om att stimulera innovatörer och nya entreprenörer. Men det är minst lika viktigt att skapa en annan förståelse för och inlevelse i de redan verksamma småföretagarnas situation. När politiken utformas måste man ta hänsyn inte bara till företaget utan också till hur det som sker påverkar människan bakom verksamheten.

Det ligger dessvärre nära till hands för politiker att se företagarna som instrument; ”vi vill ha jobb, se till att ni skapar dem.” Den företagarkultur vi liberaler vill medverka till ser annorlunda ut. Där är även levebrödsföretagandet – att driva en liten verksamhet utan planer eller önskan att expandera – accepterat, uppskattat och utbrett. Där är företagandet en livsstil – ett sätt att leva.

Vi tror nämligen att det bara är i ett sådant positivt och uppskattande, samhällsklimat som tillräckligt många vågar ta steget, som tillräckligt många får egna förebilder, som tillräckligt många kommer in i sådana sociala nätverk som vi vet har betydelse för ”gnosjöandan”. Möjligheterna är stora – inte minst bland invandrare, bland kvinnor och bland ungdomar. Men villkoren måste bli annorlunda och bättre.

4 Skattepolitik för fler småföretagare

Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Både skatternas nivå och deras utformning bidrar till att hämma människors vilja – och praktiska möjligheter – att starta och driva företag.

Den politik som förts sedan 1994 har i flera avseenden varit förödande för småföretagen. Höjda arbetsgivaravgifter, höjd skatt på fåmansbolag, dubbelbeskattning på aktier, förtida momsinbetalning, återställare på arbetsmarknaden, förlängd sjuklöneperiod osv. – listan på företagarfientliga insatser kan göras lång. När nu regeringen anser sig ha tiotals miljarder att spendera har man bara råd med förbättringar på marginalen för småföretagarna. De halvhjärtade återställarna kompenserar inte på långa vägar för de försämringar som redan genomförts. Att den förlängda sjuklöneperioden sent omsider togs tillbaka är naturligtvis positivt, men tekniken för att ”förbättra” manar inte till efterföljd. Med sådan teknik uppnås förbättringar genom att nyss beslutade försämringar upphör att gälla. Samtidigt avslöjar ”fram- och tillbakapolitiken” att småföretagsamhetens villkor är och förblir regeringspartiets blinda fläck.

4.1 Sänk arbetsgivaravgifterna

Folkpartiet föreslår en omedelbar sänkning av arbetsgivaravgifterna. Eftersom vi bedömer att den största potentialen för nyföretagande finns i den privata tjänstesektorn anser vi att hela sänkningen på 18 miljarder kronor i ett första steg bör riktas mot denna del av ekonomin. Det är också i den privata tjänsteproduktionen som de höga skatterna bedöms ställa till med störst skada för jobben. Vårt förslag innebär att arbetsgivaravgifterna kan sänkas från ca 33 procent till ca 27 procent redan 1998 för företagarna i tjänstesektorn. För egenföretagarna genomförs motsvarande sänkning av egenavgifterna.

Våra skattesänkningar är finansierade, bland annat genom minskade selektiva företagsstöd med ca 12 miljarder. De selektiva stöden snedvrider konkurrensen inom branscher och ofta är det småföretagen som drabbas när konkurrenten på orten plötsligt kommer i åtnjutande av någon form av offentligt stöd.

Det höga skatteuttaget för privata tjänster riktade till hushållen har i praktiken lagt en död hand över den vita marknaden för t.ex. barnpassning, städning, trädgårdsskötsel m.m. När inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms ska läggas på priset blir det så högt att få anser sig ha råd att köpa privata tjänster. I många fall måste man arbeta sex, sju timmar eller mer för att kunna köpa en timmes arbete.

Folkpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgifterna för s.k. hushållsnära tjänster slopas helt, under en fyraårig försöksperiod, för att stimulera nyföretagandet inom denna sektor. Tillsammans med vårt förslag om införande av s.k. servicecheckar, som underlättar för köpare som vill vara hederliga, borde den vita marknaden kunna växa avsevärt.

4.2 Slopa den förtida momsen

Den förtida momsinbetalningen bör slopas. De nya reglerna för betalning av mervärdesskatt innebär att företagaren inte hinner få betalt från sina kunder innan den mervärdesskatt han debiterat för statens räkning skall redovisas och betalas in. Detta har lett till stora likviditetsproblem i många företag, högre kostnader och ökad administration. Folkpartiet anser att det borde vara en grundläggande princip att reglerna utformas på ett sådant sätt att företagen inte behöver betala in skatten innan betalningen erhållits. Detta borde kunna lösas smidigt inom ramen för ett nytt system för s.k. skattekonton. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen ett sådant förslag.

4.3 Bättre villkor för fåmansbolagen

Skattevillkoren för fåmansbolagen måste förbättras. De har i decennier diskriminerats jämfört med de börsnoterade företagen. Regelverket upplevs på goda grunder som orättvist och snårigt. De s k 3:12-reglerna, som innebär att fåmansbolagen träffas av strängare skatteregler när det gäller reavinster och skatt på utdelningen, måste åtgärdas.

En lösning som för närvarande diskuteras i Holland är att all utdelning i fåmansbolaget – efter det att ägaren tagit ut en lön motsvarande ungefär vad en anställd i branschen tjänar – beskattas som kapitalinkomst. Vi tycker att förslaget är värt att pröva också i Sverige. En sådan regel skulle kunna införas omgående, i avvaktan på en mer grundlig översyn av hela regelverket för fåmansbolagen.

4.4 Bättre marknad för riskkapital

En ständig källa till problem är kapitalförsörjningen. I synnerhet gäller detta riskkapital för mindre tillväxtföretag. En orsak är att Sverige saknar en väl fungerande marknad för privat riskkapital. Olika försök har gjorts att kompensera detta med hjälp av offentliga satsningar men utan någon större framgång. Den viktigaste åtgärden är att avskaffa dubbelbeskattningen på aktier. Denna fungerar som en straffskatt på riskvilligt kapital och därmed på de nya jobben. Vi noterar att labourregeringen i ett av de få länder som fortfarande har dubbelbeskattning – Storbritannien – nu aviserar att den skall bort. Dessutom måste förmögenhetsskatten sänkas och på sikt avskaffas helt.

I det allra tidigaste skedet av en företagsetablering kan emellertid offentliga insatser vara motiverade. Ofta är det mycket svårt för en innovatör att skaffa det kapital som krävs för att gå från idé till produktion. Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) innovationsfrämjande insatser genom s.k. såddfinansiering har visat sig ge god samhällsekonomisk utdelning. I dag finns exempel på flera framgångsrika, snabbväxande företag inom bland annat IT-branschen som på detta sätt fått sitt första startkapital.

Folkpartiet föreslår därför att anslaget till NUTEK:s såddfinansiering bör öka. I vårt budgetalternativ skjuter vi till 18 miljoner kronor.

För nya snabbväxande företag borde också möjligheterna att använda egna vinstmedel för expansionen kunna öka. Idag bromsas ofta denna möjlighet av stora skattebetalningar. En utredning bör syna om inte företag kunde få uppskov med bolagsskatten så länge det inte sker några utdelningar utan vinsten återinvesteras i företaget.

En naturlig del av ett dynamiskt näringsliv är att företag faktiskt både föds och dör. Genom konkurser avvecklas olönsamma företag och kapitalet kan lösgöras och användas någonstans där man får mer nytta för pengarna. Tyvärr händer det också att i grund och botten livskraftiga företag tvingas i konkurs helt i onödan. Genom att förändra förmånsrättsordningen vill vi ge kreditinstituten ett starkare intresse att medverka till rekonstruktion snarare än konkurs. För närvarande arbetar en utredning med bland annat denna fråga. Vi anser att beredningsarbetet bör påskyndas.

5 Mindre krångel

Många mindre företag upplever administrationen kring den egna verksamheten som alltför omfattande. Regler, förordningar, deklarationer och ständigt ökande krav på uppgiftslämnande till myndigheter ställer stora krav på kunskaper hos företagaren. Det omfattande uppgiftslämnandet och redovisandet kan också uppfattas som ett slags misstroende mot dem. Utöver de faktiska svårigheterna upplever många denna ”misstänksamhet” från myndigheternas sida som påfrestande.

Ett antal mindre lyckade försök med s.k. blankettkommissioner har gjorts. Vi vill tillsätta en ny förenklingskommission – med uppgift att granska, slopa eller förenkla, varje blankett som företagare är skyldiga att fylla i. En förutsättning för att den skall lyckas är att kommissionens arbete ges en väsentligt högre politisk prioritet än vad som tidigare varit fallet. När regeringens småföretagardelegation velat få förslag på förenklingar från departementen, bland annat Finansdepartementet, har flera inte ens brytt sig om att svara!

Sverige behöver fler entreprenörer och växande företag. Då måste det också bli lättare att ”bli sin egen”.

Den avskräckande effekten av omfattande administrativt arbete, myndighetskontakter m.m. ska inte underskattas när det gäller människors vilja att välja eget företagande framför anställning.

Många goda företagsidéer stupar på att skattemyndigheten inte beviljar
F-skattsedel. Kriterierna för avslag på en ansökan sammanfaller dessvärre med kännetecknen på en enmansföretagare i tjänstesektorn. Man bör t.ex. inte ha varit anställd hos uppdragsgivaren tidigare, man bör inte bedriva verksamhet av ”allmän karaktär”, man får inte använda uppdragsgivarens utrustning osv. Regeringen flaggar i höstbudgeten för någon form av översyn. Finansdepartementet har hastat fram en lagrådsremiss, som dessvärre inte innehåller några konkreta förslag för att lösa problemen. Folkpartiet anser att det vore mycket enkelt att låta människor själva avgöra om de bedriver näringsverksamhet eller är uppdragstagare. Alla som vill ha F-skattsedel borde få en, såvida de inte har näringsförbud. Konstigare än så bör det inte vara.Varför skall skattemyndigheten överpröva affärsidéerna?

Många egenföretagare har hemmet som arbetsplats. Utvecklingen av informationstekniken gör detta val allt lättare, rationellare och vanligare. I skattesystemet finns ett antal regler som försvårar för företagare att driva verksamheten från den egna bostaden, i synnerhet gäller detta för dem som bor i egen villa. Mer än halva ytan i bostaden måste användas för företagen för att den ska anses vara näringsfastighet. Annars får endast kostnader som uppkommit särskilt på grund av verksamheten dras av i företaget, alla andra slags utgifter anses ha uppkommit ändå. Folkpartiet anser att avdragsmöjligheterna behöver förbättras och anpassas till det nya företagandets behov. Reglerna behöver ses över i syfte att åstadkomma detta.

Mycket av dagens regelverk är illa anpassat efter det moderna tjänsteföretagandet. Skatte- och deklarationsregler är t.ex. i stor utsträckning formade efter tillverkande, kapital- och materialintensiva företag. Bland de nya entreprenörerna är det många som säljer framförallt sin tid och sitt kunnande, och som har ganska små omkostnader. Vi anser att de bör kunna välja att avge en förenklad företagardeklaration, precis som en löntagare kan välja förenklad självdeklaration.

Om fler människor ska vilja ta steget till eget företagande får de inte mötas av en mur av byråkrati. Det måste vara vars och ens egen ambition och förmåga som avgör om man lyckas, inte om man lyckas forcera byråkratin. I dag kan framkörningssträckan till eget företagande vara lång. Rader av blanketter skall beställas och fyllas i, myndigheter kontaktas – väntan på besked om tillstånd etc. kan bli lång.

Lika smidigt som det är att gå in på Posten och hämta ett kuvert för ”Postens-flytt-kom-ihåg” lika lätt borde det vara för en blivande entreprenör att gå till skattekontoret och hämta ”Starta-eget-boxen”. Den skulle t.ex. kunna innehålla en beställningskupong för F-skattsedel, en begriplig informationsskrift om regler för beskattning, en förenklad företagardeklaration, en enkel kassabok och instruktioner.

6 Rättvisa trygghetssystem

Ensamföretagare betalar avgifter till socialförsäkringssystemen som alla andra, men är inte berättigade till samma förmåner. Reglerna varierar också beroende på i vilken företagsform verksamheten bedrivs. Den som driver aktiebolag har i ett uppbyggnadsskede t.ex. sämre inkomstskydd mot sjukdom än den som driver handelsbolag eller enskild firma. De senare har möjlighet att under de första åren, då inkomsten vanligtvis är mycket låg, erhålla en ersättning grundad på en fiktiv inkomst, motsvarande ungefär vad en anställd skulle ha fått. Denna möjlighet finns inte för den som startar aktiebolag.

För anställda beräknas ersättningen vid vård av barn och nära anhörig på inkomsten utslagen på årsarbetstiden, dvs. 260 dagar per år. Egenföretagaren får sin dagersättning beräknad på årets 365 dagar, dvs. ett lägre belopp.

Dessa och andra diskriminerande regler i socialförsäkringssystemet behöver ses över. Den som vill ta steget till eget företagande ska självfallet inte få en sämre trygghet än andra.

7 Lättare att anställa

En nyckelfråga för möjligheterna att driva företag är förhållandena på arbetsmarknaden. De regler som styr den svenska arbetsmarknaden måste moderniseras och anpassas till de mindre företagens verklighet. Småföretag ställs ofta inför svårigheter i mötet med facklig byråkrati och överlägsen förhandlingsvana. De regler som styr den svenska arbetsmarknaden måste omedelbart moderniseras.

För det första vill vi att reglerna i LAS och MBL återgår till vad som gällde under den borgerliga regeringsperioden. Det innebär bland annat att turordningsreglerna ändras så att arbetsgivaren kan undanta två personer i varje turordningskrets, att fackets vetorätt vid entreprenader slopas och att det inte blir tillåtet att sätta enmansföretagare i blockad. Det innebär också att möjligheterna att provanställa personal förlängs till tolv månader och reglerna för visstidsanställningar mjukas upp. De små förändringar regeringen beslutat om i denna riktning är inte helt tillräckliga.

För det andra anser vi att konfliktreglerna behöver ses över. För att få en bättre balanserad och mer sansad arbetsmarknad vill vi bland annat införa rätt för medlare att begära uppskov i sju dagar med varslad stridsåtgärd samt att en partssammansatt nämnd inrättas för att avgöra konflikters samhällsfarlighet. För det tredje behövs en ny parlamentarisk arbetsrättsutredning som grundligt analyserar arbetsmarknadslagstiftningens inverkan på lönebildningen. Den bör föreslå ytterligare förenklingar för småföretagen och ytterligare avregleringar för bättre fungerande lönebildning.

8 Sundare konkurrens

Politiken bör inriktas på att skapa generellt goda villkor för företagande. Selektiva stöd bör undvikas. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken ges bland annat stöd till tillfälliga anställningar, t.ex. arbetslivsutveckling (ALU). När effekterna av att subventionera arbetskraft i en del företag granskas närmare visar det sig ofta att reguljära jobb går förlorade i konkurrerande företag som inte får del av subventionen. I sämsta fall leder stöden till att konkurrerande företag går i konkurs. Generellt har de små företagen svårare att hantera effekterna av selektiva subventioner.

Marknader som domineras av ett fåtal stora företag är vanliga i Sverige. Utvecklingen mot en allt högre grad av företagskoncentration har pågått under flera årtionden. Det är ingen slump, utan en följd av inriktningen på den socialdemokratiska näringspolitiken. Den har utformats från ett typiskt storföretagarperspektiv. Skattepolitik, kreditpolitik och näringspolitik har systematiskt gynnat storföretagen på de små och nya företagens bekostnad. Marknader har skapats där småföretag har svårt att ta sig in.

Inom många branscher motverkas nya företagsetableringar av olika slags regleringar och etableringskontroller. För den som vill bedriva långväga busstrafik krävs till exempel ett särskilt tillstånd. Innan det ges prövas om trafiken skadar redan etablerad järnvägstrafik eller kollektivtrafik. Kommunerna har åter givits rätten att stoppa lågprisbutiker genom förändringar i plan- och bygglagen. Denna typ av regleringar bromsar naturligtvis nyföretagandet.

En av de åtgärder som snabbt skulle ge en mycket stor mängd nya företag är att omvandla offentligt ägda företag till privata och att medvetet sträva efter att hitta privata alternativ till idag offentligt producerade tjänster. Övergången från offentlig till privat drift behöver inte i sig betyda väldigt många fler arbeten. Men bara det faktum att vi öppnar helt nya arenor för nyföretagande gör att företagandet som livsform kan spridas långt utanför de grupper där det idag är etablerat.

I en särskild motion har vi föreslagit att de kommunala bolagen avvecklas. Många av dessa konkurrerar på marknader där det redan finns privata aktörer, ofta mindre tjänsteföretag. Många av dessa hör av sig till Konkurrensverket och vittnar om det hopplösa i att konkurrera med kommunens solarier, gym eller städföretag. Detta är naturligtvis oacceptabelt. En avveckling av de kommunala bolagen, tillsammans med en konsekvent konkurrensutsättning av offentligt finansierade verksamheter, öppnar stora marknader för nya tjänsteorienterade småföretag.

Staten, kommunerna, landstingen och de kommunala bolagen beräknas köpa varor för ungefär 280 miljarder kronor per år. Eftersom många varu- och tjänstemarknaden domineras av ett fåtal aktörer är det viktigt att underlätta för småföretagen att delta i konkurrensen om offentliga beställningar. Konkurrensverkets erfarenhet är att myndigheterna sällan analyserar förutsättningarna för en effektiv anbudskonkurrens. En tendens är att allt fler upphandlingar sker i så stora volymer att bara ett fåtal företag har kapacitet att klara dem. En lösning kan vara att myndigheterna i högre utsträckning delar upp beställningarna i mindre delar för att öka antalet anbudsgivare.

För närvarande arbetar en statlig utredning med att undersöka möjligheterna till en effektivare samordning av de statliga myndigheternas uppköp. Det är av stor vikt att en ökad samordning inte begränsar konkurrensen.

Folkpartiet anser att Konkurrensverket bör få större möjligheter att initiera egna undersökningar och uppföljningar. I dag koncentreras arbetet till de anmälningar som kommer in till verket och handläggningstiderna blir i vissa fall mycket långa. Forskningen kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av konkurrensförhållanden på svenska marknader och effekter av olika slags regleringar, är också av stor vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete. Vår uppfattning är även att konkurrensforskningen bör få ökade resurser. I vårt budgetalternativ har vi därför avsatt 4 miljoner till Konkurrensverket och 1 miljon till konkurrensforskningen utöver regeringens förslag.

9 Ett företagsklimat i världsklass

Det finns som vi har visat i denna motion mycket att göra redan idag för att skapa ett bättre företagarklimat. Men många åtgärder är också av mer långsiktig natur och ofta svåra att beskriva i enkla krav. Skall Sverige på lång sikt bli världsledande som företagarnation är det en djupgående process som omfattar praktiskt taget alla delar av samhälle och politik. I detta avsnitt vill vi dra ut några av de linjer som en svensk företagar- och tillväxtpolitik bör följa.

Våra mänskliga tillgångar är grunden för tillväxten. Allt mer har man kommit att sätta idéerna i centrum för den process som skapar ökat välstånd. Det största värdet hos dagens produkter utgörs av den kunskap som vi lyckas bygga in. En modern dator består av nästan exakt samma material som en tio år gammal: ett antal kilo stål, koppar, aluminium, plast, silicon, guld, järnoxid med mera. Men genom en något ändrad sammansättning av materialet har den nya datorn hundrafalt större kapacitet än den gamla. I ett sådant samhälle blir tillvaratagandet av de mänskliga resurserna avgörande för vårt välstånd. Ökad kunskap i alla dess former måste vara målet.

Kunskap räcker dock inte långt om man inte samtidigt odlar ett klimat som ständigt stimulerar till nytänkande och omprövning. Den tysta kunskapen måste förvandlas till djärva idéer och nya projekt. Att upprätthålla ett sådant klimat blir en viktig uppgift för näringspolitiken. Framsynta miljöregler, en offensiv offentlig upphandling och en god konkurrens är viktiga nycklar till ett kreativt näringsliv.

I en internationaliserad ekonomi med globala komponent-, varu- och tjänstemarknader, och snart också arbetsmarknad, blir de lokala miljöerna allt viktigare. Kreativa näringsmiljöer präglas av stor öppenhet och konkurrens samtidigt som idéer och nyheter sprids effektivt mellan ett stort antal företag i näraliggande verksamheter. Goda och nära kontakter med högre utbildning och forskning är en central del. Under de borgerliga regeringsåren gjordes en rad insatser med bland annat teknikbrostiftelser och innovationscentrum för att underlätta framväxten av livskraftiga företagarmiljöer. Det är viktigt att följa upp hur dessa åtgärder fungerar och bygga vidare på de strukturer som visar sig lyckade.

När långsiktiga investeringar i kunskap och idéer är nödvändiga förutsättningar för en hög och uthållig tillväxt sätts kapitalmarknaden på prov. Den allt större andelen kortsiktigt finanskapital kan komma att kollidera med önskemålen om långsiktiga ägarengagemang. Kompetent ägarkapital som kan bidra till industriella nybildningar är en viktig nationell eller regional resurs. Även i detta perspektiv är det väsentligt att få till stånd en väl fungerande privat riskkapitalmarknad med många olika placeringsinstrument. En stabilare valutamarknad, med Sverige som deltagare i EMU, är viktig för att minska den relativa lönsamheten av att låta kapitalet vandra runt i spekulationsaffärer.

Frånvaron av en gemensam valuta är sannolikt det största hindret för mer utrikeshandel idag, i synnerhet när det gäller de mindre företagen. Småföretagare har svårare att hantera de växelkursrisker som olika valutor innebär.

Även arbetsmarknaden sätts på nya prov när näringslivets villkor förändras. Vi kan redan se hur anställningsformer förändras och allt fler tjänster upphandlas utanför företagen. Även om denna utveckling är rationell för företagen är den långtifrån okomplicerad när det gäller individens trygghet och möjlighet till utveckling. Det gäller att inte vara bunden till gamla lösningar utan förutsättningslöst granska hur alla människors möjligheter kan tas tillvara. Återigen står givetvis möjligheterna till utbildning i centrum. Men det kommer även att krävas andra åtgärder för att öka arbetstagarnas möjligheter att klara sin trygghet även på en mer turbulent arbetsmarknad.

En framgångsrik ekonomi måste vara en experimentell kunskapssmedja där mängder av lösningar kan prövas för att förkastas eller leva vidare. Förändringsförmågan blir en nyckelkompetens och den enskilde individen kommer sannolikt att få bära en större del av företagens risker. Alternativet att vända sig bort från utvecklingen och intala sig att allt är som förut leder till stagnation, arbetslöshet och utslagning.

10 Folkpartiets budgetförslag

Förutom de budgetförändringar vi nämnt ovan – Folkpartiet anslår 18 miljoner kronor mer till NUTEK:s s.k. såddfinansiering, 4 miljoner mer till Konkurrensverket och 1 miljon mer till konkurrensforskningen än i regeringens förslag – vill vi också göra följande förändringar. Vi motsätter oss de 25 miljoner som anslås för ”Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.”. Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) har till uppgift att bland annat stärka små och medelstora företag genom tekniköverföring och kompetenshöjning. Vi motsätter oss den av regeringen föreslagna besparingen om 2 miljoner kronor. Eftersom vi motsätter oss inrättandet av den nya energimyndigheten överför vi 118 miljoner kronor från utgiftsområde 21 Energi till utgiftsområde 24, NUTEK, där verksamheten enligt vår uppfattning bör ligga. Anslagsöverföringen är något mindre än regeringens förslag eftersom vi föreslår att energiomställningsprogrammet genomförs i mindre forcerad takt.

11 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av goda, långsiktiga och stabila spelregler för näringslivet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrade villkor för småföretagare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter för småföretagen att delta vid offentliga upphandlingar,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare,2

5. att riksdagen med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:

Anslag	Regeringens förslag		Anslagsförändring
A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.	25 000		-25 000
A 2 Småföretagsutveckling	134 062		+136 000
C 1 Konkurrensverket	62 106		+4 000
C 2 Konkurrensforskning	3 473		+1 000
D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet	29 892		+ 2 000
Summa för utgiftsområdet	2 698 330		+118 000
Stockholm den 6 oktober 1997
Christer Eirefelt (fp)
Eva Flyborg (fp)		Torsten Gavelin (fp)

1 Yrkande 3 hänvisat till FiU.

Gotab, Stockholm 2002

2 Yrkande 4 hänvisat till SfU.