Fribeloppet vid studier

Motion 2017/18:2485 av Marta Obminska (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fribeloppet för studiemedel och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Studenter har rätt till studiemedel för att finansiera sitt uppehälle under studietiden. I dagsläget kan studenter vid universitet eller högskola få 10 016 kronor per fyra veckor vid heltidsstudier, varav 2 848 kronor är bidrag och 7 168 kronor är lån. Regeringen har nu i budgetpropositionen för år 2018 valt att höja studiemedlet med 156 kronor till 10 172 kronor för heltidsstudier om fyra veckor.

Studenter kan arbeta vid sidan av studierna, för att öka inkomsterna, för att komplettera studier och/eller för att få arbetslivserfarenhet. Yrkesarbetande kan också välja att studera för att skola om sig eller för att komma vidare i karriären. Inkomster vid sidan av studierna är tillåtna upp till ett visst belopp under ett kalenderhalvår utan att studiemedlen minskas. Detta kallas fribelopp.

Fribeloppet har höjts i flera steg och i Alliansens budgetproposition för år 2014 justerades det upp med ytterligare cirka 30 000 kronor från 142 400 kronor till cirka 171 600 kronor per kalenderår.

Idag ligger beloppet marginellt högre. Vid studier på heltid som omfattar 20 veckor är fribeloppet 86 782 kronor under varje halvår, alltså 173 564 kronor per år.

Alliansens höjningar har inneburit flera steg i rätt riktning mot att uppmuntra de studenter som vill och kan jobba vid sidan av studierna, på sommarlov och under terminerna. Fribeloppet innebär dock fortfarande stora marginaleffekter för de studenter som arbetar ”för mycket”: förutom skatt på lönen tvingas studenten betala tillbaka stora delar eller hela studiemedlet. Studenter kan då i värsta fall istället välja att jobba svart eller att låta bli att jobba och därmed ställa sig utanför arbetsmarknaden trots att de har viljan och möjligheten att jobba.

Avsaknad av arbetslivserfarenhet är en viktig förklaring till arbetslösheten bland akademiker. Det finns därför goda ekonomiska skäl att uppmuntra studenter till arbete vid sidan av studierna. Fribeloppet innebär, trots alliansregeringens positiva sänkningar av detsamma, fortfarande ett hinder för studenter som vill arbeta.

Regeringen bör därför överväga möjligheten att se över ett avskaffande av fribeloppet.

Marta Obminska (M)