Gång- och cykeltrafik

Motion 1997/98:T212 av Karl-Erik Persson m.fl. (v)

1 Cykel är resurssnål och biobränsledriven

I Agenda 21, Riokonferensens handlingsprogram undertecknat av Sverige, anges att den övergripande utgångspunkten ska vara att främja effektiva och miljömässigt sunda transportsystem. Kollektivtrafik och cykel utpekas särskilt. FN:s Habitatkonferens vidareutvecklade idéer och åtaganden från Rio. En renässans för cykel- och gångtrafik framhölls som räddningen både för de rikare länderna som nu håller på att kvävas av massbilismen och de utvecklingsländer som kan få stöd för att hitta en framtid utan att först göra om alla misstag som i-länderna gjort.

2 Cykel är ett framtidsfordon

Merparten av resorna i tätorter är kortare än tre kilometer. Ofta räknas inte cykel och gång som resor/transporter. Man räknar bara med bil och kollektivtrafik, detta trots att det idag är ca 8 % som cyklar till arbetet eller skolan i exempelvis Stockholmsregionen.

Institutionen för trafikteknik vid Lunds högskola har på uppdrag av Kommunikationskommittén hösten 1996 lämnat en rapport om gång- och cykeltrafikens möjligheter i ett nationellt perspektiv. Utifrån de jämförelser med bl.a. holländska och tyska städer som görs där och den nationella potentialen torde färdmedelsfördelningen i bl.a. Stockholmsregionen kunna bli: cykel 30 %, kollektivtrafik 30 %, bil 25 % och gång 15 % om man främjar cyklandet. Det förutsätter dock en medveten planering, prioritering och eliminering av hinder. Det förutsätter också en attitydförändring visavi bilen och cykeln – och den är tydligt på gång. Det ökande miljömedvetandet ändrar idealen. Yngre människor tar inte körkort eller skaffar bil i samma utsträckning som tidigare. Däremot växer intresset för cyklar och olika cykelkulturer – se bara på alla nya cykelbutiker, terrängcyklar, cykelutställningar, cykelbud etc.

3 Att cykla lokalt är att handla lokalt

Vad krävs då för att öka det lokala cyklandet? Vi citerar ur en rapport från Lunds högskola: ”För att uppnå potentialen måste man bygga ut ett välskyltat, belyst och sammanhängande gång- och cykelvägnät som underhålls året om samt ordna bra cykelparkering. Enbart gång- och cykelvägnät ger ingen betydande förändring av färdmedelsvalet, utan för detta krävs en kombination av satsningar på gång- och cykeltrafiken, restriktioner mot bilar och stadsplanering för korta avstånd.”

Planering för gående och cyklister måste ske systematiskt och vara en integrerad del i övrig trafik- och bebyggelseplanering. Systematisk planering sker genom standardbedömning av befintliga nät för gående och cyklister, brukarmedverkan och utvärdering och inspektion av genomförda åtgärder. De fysiska och organisatoriska åtgärderna bör kompletteras med information och kampanjer. Särskilt effektivt är information till skolbarn om miljöeffekter av bil jämfört med gång- och cykelresor.

4 Gång- och cykeltrafiken ska prioriteras i städerna

Flera städer i Sverige har prioriterat de oskyddade trafikanterna. I dessa städer ligger också cyklandet på en hög frekvens. Örebro och Lund är bra exempel. Det är Vänsterpartiets strävan att alla svenska städer genomför liknande åtgärder. Bilens behov – som ofta styrt stadsplaneringen – måste nedprioriteras. Det kan ske genom att sänka hastigheten till 30 km/h. Gång- och cykelvägar ska gå fram över körutrymmena i oförändrad höjd. På dessa passager ska gång- och cykeltrafiken ha absolut företräde. Alla signaler i dessa områden ska i normalläge visa grönt för gående och cyklister – de ska alltså inte behöva stanna i onödan. Bilparkering ska vara förbjuden överallt utom där det anges att det är tillåtet. Parkering för cykel prioriteras så att den ligger närmast målpunkterna.

Den fysiska planeringen – bebyggelse och trafik – ska utformas så att transporter till fots och med cykel möjliggörs så långt det är möjligt. Det sker genom att skapa lokala utbud av service, inköp, arbete och fritid. Ny bebyggelse förläggs så långt det är möjligt så att den kan försörjas med gång- och cykeltrafik.

Statens uppgift är att initiera utvecklingen genom att anvisa medel, ändra lagstiftning och informera. För att stimulera kommunerna till ökade satsningar på gång- och cykeltrafik behövs troligen någon typ av specialdestinerat bidrag. Det skulle t.ex. kunna vara en del av LTA-anslaget. Man bör också överväga att stimulera pilotprojekt i försökskommuner. Vägverket måste lägga större andel av resurserna på gång- och cykeltrafik. Exempel på åtgärder är utbyggnad av speciella cykelleder utefter hårt trafikerade vägar, regionala cykelnät, information samt utarbetandet av en ny handbok för gång- och cykeltrafik.

Landstingens uppgift bör vara att underlätta samverkan mellan kollektivtrafik och gång och cykling. Länsstyrelserna kan kräva gång- och cykelplaner av kommunerna. Fastighetsägare, myndigheter och företag bör ansvara för underhållet på sin mark samt för cykelparkering inom- och utomhus. Arbetsgivare kan stimulera gång och cykling till arbetet genom kampanjer och möjligheter att duscha och byta om.

5 Cykling stärker hälsan och sänker sjukvårdskostnader

En färsk amerikansk undersökning visar att en halvtimmes motion om dagen (minst) kan förhindra vart tredje cancerfall och minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar med hälften. Att gå eller cykla till och från jobbet varje dag är således bättre än de bästa mediciner och minskar sjukvårdskostnader. Cykling och gång minskar också luftföroreningarna och bullret. Cyklar du skänker du även dina medmänniskor bättre hälsa. Det ökade cyklandet och gåendet kommer dock att öka olyckorna inom dessa färdsätt. Detta kan dock motverkas med tidigare nämnda åtgärder och ökad cykelhjälmanvändning.

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gång- och cykeltrafiken.

Stockholm den 5 oktober 1997
Karl-Erik Persson (v)
Lennart Beijer (v)	Owe Hellberg (v)
Maggi Mikaelsson (v)	Hanna Zetterberg (v)

Gotab, Stockholm 1997