Till innehåll på sidan

Glesbygdens utveckling och högskolornas roll

Motion 1997/98:Ub417 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1997-10-06
Hänvisning
1997-10-10
Bordläggning
1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Flytten till städerna

Urbaniseringen startade i Sverige i och med att industrialiseringen började att ta fart i slutet av det förra seklet. För dem som flyttade från den överbefolkade landsbygden in till städerna innebar det för det mesta att de mötte en mycket hård tillvaro. Men ändå i de flesta fall bättre än den tillvaro de lämnade efter sig på landsbygden. För dem som stannade kvar blev också livet bättre med tiden. Dels genom den allmänna utvecklingen, men också genom att det var färre som direkt behövde försörjas av vad jorden gav. Därtill skall väl också läggas att den mycket omfattande utvandringen ökade försörjningsmöjligheterna för dem som blev kvar.

Med tiden och några decennier in på detta sekel så hade en ganska bra balans utvecklats mellan stad och land rent befolkningsmässigt. Städerna hade inte överbefolkats och landsbygden var fortfarande levande och var basen för mycken verksamhet och företagande. Landsbygden rymde mycket av föreningsliv och folkrörelse. Fortlöpande under denna tid kan man dock se att befolkningsmässigt så fortsätter den trend som startade i och med industrialiseringen. Städer växer sig allt större och landsbygden tappar invånare. Ur ett nationellt perspektiv upplevdes inte detta ännu som ett problem, eftersom landsbygden fortfarande hävdade sig väl och ännu var ganska välbefolkad.

Glesbygd

I slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet börjar dock denna utveckling att tendera till att bli ett problem i det svenska samhället. I och med att rationaliseringarna inom jord- och skogsbruk börjat att slå igenom ordentligt så försvann försörjningsmöjligheten för många boende på landsbygden. Indu­strin var också ständigt i behov av ny villig arbetskraft. Flytten innebar ofta ett svårt känslomässigt uppbrott från det invanda och från den bygd där många levt hela sitt liv. Men rent ekonomiskt var flytten i de allra flesta fall en god affär. Staden sväljde de nya invånarna, men problemen började att märkas ute i förorter och centrum. För dem som var kvar på landsbygden började också problemen att ge sig till känna. Servicen var svår att upprätthålla. Affärer lades ned. Busslinjer drogs in och för dem som inte var bilburna uppstod svårigheter att klara ett drägligt liv om de inte hade barn eller andra anhöriga att förlita sig till.

Regionalpolitik

På riksnivå började man också att uppmärksamma de problem som började att uppstå ute på landsbygden inte minst i skogsbygderna. Man började att tala om regionalpolitik och om rätten till arbete i hela Sverige. Begreppet ”Hela Sverige ska leva” var ännu inte uppfunnet, men andemeningen i diskussionen var ungefär densamma.

Sedan den tiden och under de senaste decennierna har regionalpolitik varit ett omdiskuterat ämne. Stora insatser har gjorts rent beloppsmässigt, men trots dessa ekonomiska åtgärder har trenden inte gått att vända. Åtgärderna har dock med all sannolikhet fördröjt ett annars mycket hastigare förlopp.

Hotad service

I dessa dagar när ytterligare indragning av service ute i glesbygden är aktuell, så har frågan åter fått ny fart. Affärer finns snart inte på många orter utanför de stora samhällena. Postens lönsamhetskrav har fått till följd att många kontor har slagit igen. Försäkringskassorna regionaliserar och apoteken effektiviserar. Försök med busslinjer och beställartaxi hjälper naturligtvis dem de når, men är en mycket kostsam service för framför allt glesbygdskommunerna. Den fortsatta utflyttningen får också till följd att glesbygdskommunernas ekonomi går en osäker framtid till mötes om trenden inte nu kan vändas.

Högskolornas roll

Därför är det nu mycket viktigt att denna fråga verkligen under de närmaste åren sätts i fokus i den politiska debatten. Vi skall naturligtvis fortsätta med riktat regionalstöd och stöd för nyföretagande när det så finns skäl till. Men vår absoluta övertygelse är att skall denna nästan hundraåriga trend kunna vändas innan det är för sent så finns en betydande del av lösningen i att vi får en alltmer decentraliserad högskoleverksamhet. Högskolorna har en alldeles ypperlig förmåga att suga till sig engagemang och företagande. Vi har en bra regional spridning i dag av högskolor runt landet, men detta är inte tillräckligt. Varje regional högskola i sig måste sedan förmås att ytterligare sprida ut sin verksamhet i sina närområden. Lokala lärcentra är bara början av möjligheten att kunna bedriva högskolestudier utanför de traditionella högskoleplatserna. Vi är övertygade om att skall vi i framtiden ha ett land att leva i som lever i alla sina delar så måste högskolorna i framtiden vara lika vanliga ute i bygderna som gymnasieskolorna är i dag. Finns högskolan i ”byn” så finns det även goda sysselsättningar för företagande och framtidstro. Det är det som Sverige just nu behöver mera av.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolornas roll att förstärka och utveckla den svenska glesbygden.

Stockholm den 29 september 1997

Sven-Erik Österberg (s)

Per Erik Granström (s)


Yrkanden (2)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolornas roll att förstärka och utveckla den svenska glesbygden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolornas roll att förstärka och utveckla den svenska glesbygden.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.