Glesbygdsombudsman

Motion 2002/03:N239 av Runar Patriksson (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en glesbygdsombudsman.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att koppla den föreslagna glesbygdsombudsmannen till Glesbygdsverket genom att verkets generaldirektör också blir glesbygdsombudsman.

Motivering

Urbaniseringen i Sverige har tagit full fart. Flyttlassen går mot städerna, först och främst till de fyra stora tillväxtorterna Stockholm, Göteborg, Malmö samt Umeå i norr. 20.000 nya innevånare per år är kalkylen för Stockholm län. Enligt statistik är årets siffra 10.000 för första halvåret uppnådd. Även andra storstadsområden har positiv statistik.

Enligt min uppfattning driver staten en politik som i stor utsträckning gynnar tillväxtområden, vilket leder till att fördelningen försämras och glesare bygder utarmas. Vägar, järnväg, IT-utbyggnaden samt glesbygdsflyget är i stort behov av omfattande statliga satsningar. Det som accepteras av staten är ett grusvägnät med tjälskador som betyder avstängning under vinter/vårtid samt ett vägnät med urusel beläggning som på många platser bedöms som livsfarligt från tafiksäkerhetssynpunkt. Avståndet och framkomligheten till arbetsplatser, skolor, vårdcentraler och sjukhus är sådan att människorna inte vågar bo kvar. Detta måste åtgärdas med en ny politik.

För att utreda och hjälpa till i dessa glesbygdsfrågor har Statens glesbygdsverk tillkommit. Det är bra men inte tillräckligt. I det material som Glesbygdsverket har tagit fram skiljer man mellan gles- och landsbygd på ett bra sätt. Här finns underlag till en bra politik men ingen politisk vilja från de styrande partierna.

Glesbygdsombudsman

Urbaniseringsvågen leder till att många i Glesbygdssverige lever farligt. Ja, frågan är om deras situation är laglig. Var går gränsen för en grundservice från samhällets sida som är i paritet med skatteuttaget, och var går gränsen för acceptabel infrastrukturkvalitet?

Tillgängligheten måste ha någon nedre gräns för att behöva accepteras. Pressombudsman, Jämställdhetsombudsman m.fl. har inrättats. Deras verksamhet verkar fylla en demokratisk rättighetsfunktion. Samma arbetssätt som för de övriga ombudsmännen bör ligga till grund för inrättandet av en glesbygdsombudsman. Möjligheten att koppla denna funktion till Glesbygdsverket bör undersökas. Kanske kan uppgiften ingå i generaldirektörens arbetsuppgifter. Glesbygdsverkets material för bedömning av glesbygd/landsbygd bör utgöra ombudsmannens rättesnöre vid bedömningar.

Anmälare till Glesbygdsombudsmannen borde kunna vara enskild person, ett företag (t.ex. en åkare eller en småbrukare), en kommun eller ett landsting som anser att statens skyldigheter inte följs eller kan bedömas som orimliga sett från anmälarens synpunkt på rättigheter till grundservice från samhället. Även kommuners, regioners eller landstings ansvarsområden ska kunna stå till svars för sina beslut gentemot Glesbygdsombudsmannen.

Stockholm den 17 oktober 2002

Runar Patriksson (fp)