Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9

Motion 2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut 12

Hälso- och sjukvårdspolitik 14

Folkhälsa 15

Funktionshindrade 17

Socialtjänst 18

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:1 Sjukvårdsförmåner för år 2003 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 2 708 000 000 kr.

2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för år 2003 16 650 000 000 kr.

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården för år 2003 1 980 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 2 081 095 000 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:4 Statens beredning för medicinsk metodik för år 2003 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 48 675 000 kr.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:6 Socialstyrelsen för år 2003 362 619 000 kr.

6. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.

7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:8 Medicinalstyrelsen för år 2003 108 000 000 kr.

8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för år 2003 200 000 000 kr.

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:1 Insatser mot aids för år 2003 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår, eller således 133 122 000 kr.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:4 Statens folkhälsoinstitutet för år 2003 64 844 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2003 45 554 000 kr.

12. Riksdagen avslår förslaget om att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.

13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:11 Bidrag till lokalt folkhälsoarbete för år 2003 60 000 000 kr.

14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för 2003 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 81 394 000 kr.

15. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för år 2003 2 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 159 248 000 kr.

16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni.

17. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd.

18. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för år 2003 1 900 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 10 336 000 000 kr.

19. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.

20. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2003 100 000 000 kr.

21. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:12 Hjälpmedelsgaranti för år 2003 184 126 000 kr.

22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 18:2 Statens institutionsstyrelse för år 2003 610 346 000 kr.

23. Riksdagen beslutar att anslaget under utgiftsområde 9 politikområde 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen.

Hälso- och sjukvårdspolitik

Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är otillräckliga. Vi föreslår ett förbättrat högkostnadsskydd som omfattar alla, och vi vill från år 2003 förstärka tandvårdsförsäkringen med 100 miljoner kronor årligen utöver den av regeringen föreslagna utgiftsnivån.

Våra förslag på läkemedelsområdet medför sammantaget en successiv minskning av kostnaderna under de nästkommande åren, samtidigt som skyddet för de mest utsatta förbättras. Förslagen utvecklas detaljerat i vår läkemedelspolitiska motion 2002/03:So281 av Chris Heister m.fl. (m). Kostnaderna för läkemedelsförmånen har under flera år saknat täckning. Underskottet är nu uppe i 1,6 miljarder kronor. Detta undergräver tryggheten för dem som är i stort behov av läkemedel.

För att garantera alla vård i tid har vi tillsammans med de andra borgerliga partierna kommit överens om en nationell vårdgaranti som är fullt införd på två år och då gäller alla medicinskt motiverade diagnoser och vårdkedjans alla insatser. För detta ändamål avsätter vi 2 miljarder kronor det första året för garantins införande, d.v.s. för 2003, och 1.5 miljarder kronor för det andra året, 2004. Det ger ett ordentligt tillskott för att klara av att korta vårdköerna samtidigt som det borgerliga förslaget är den reform som behövs för att även på sikt hindra att vårdköer uppstår.

Vi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid, korta sjukskrivningar, påskynda tillfrisknande och rehabilitera till ett så normalt liv som möjligt samt undvika långtidssjukskrivningar och sjukpensioneringar. Vi vill därför under de kommande tre åren ge försäkringskassorna möjlighet och medel att upphandla vård åt patienter som är föremål för kassornas åtgärder och som inte kan erbjudas vård inom tre månader av det egna landstinget. För detta ändamål tillför vi under kommande treårsperiod ytterligare 6,7 miljarder kronor under utgiftsområde 10. Insatsen kan också ses som ett första steg till introduktionen av en obligatorisk hälsoförsäkring.

Regeringen finansierar inom anslagsområde 13:3 ett familjemedicinskt institut. Det familjemedicinska institutet tillsätts inom ramen för den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård i syfte att förstärka primärvården. Vad beträffar forskning och utveckling anser vi att vårt förslag till ett institut för medicin och hälsa på ett bättre sätt kan bistå primärvården, varför vi avvisat proposition 2001/02:38 Bildandet av ett familjemedicinskt institut. Förslaget till ett institut för medicin och hälsa utvecklas nedan samt i vår sjukvårdspolitiska motion 2001/02:Kr338 av Chris Heister m.fl. Sammanfattningsvis anvisar vi totalt 1 980 miljoner kronor under politikområde 13:3 utöver vad regeringen föreslagit.

Den läkemedelsförmånsnämnd som regeringen tillsätter är enligt vår mening överflödig. Av de många förslag vi har till förbättringar på läkemedelsområdet anser vi bl. a. att läkemedelssubventionens beräkning skall frikopplas från preparatens verkliga handelspris. Beträffande prisnivån anser vi att denna, i och med vårt krav på apoteksmonopolets avveckling, skall avgöras av marknaden och inte av en särskild instans. Beslut om subventionering skall avgöras vid förskrivningstillfället vid mötet mellan läkare och patient och att det för detta krävs bl. a. ett väl fungerande förskrivarstöd. Resonemanget utvecklas i vår läkemedelspolitiska motion 2002/03:So281 av Chris Heister m.fl.

Den verksamhet som Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik bedriver har stor betydelse för sjukvårdens utveckling. SBU utvärderar metoder för diagnostik, behandling och rehabilitering. SBU:s rapporter är av god kvalitet, och spridningen av dessa har ökat. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor årligen utöver vad regeringen anslagit.

För att Sverige även fortsättningsvis skall ligga i forskningsfronten vill vi, efter amerikansk förebild, skapa vad vi kallar ett svenskt institut för medicin och hälsa. Institutet skall kraftsamla och möjliggöra ny tvärvetenskaplig forskning men också fördjupa forskningen inom olika discipliner med anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening. Medel till institutet anvisas under utgiftsområde 16. För detta ändamål bör medel frigöras i första hand från forskningspolitiken. Långsiktigt sett ligger den stora potentialen för förbättrad hälsa i nya landvinningar på bl.a. det medicinska området.

Tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens område är av central betydelse för att garantera patienternas säkerhet och välfärd. Vi har föreslagit en ytterligare förstärkning av den oberoende tillsynen på området genom inrättandet av en särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall utnyttja resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen som redan har en organisation uppbyggd för tillsynen. Budgetmedel skall därför överföras från Socialstyrelsen till ett nytt anslag. Vi baserar överföringen på den senast beräknade kostnaden för tillsynsdelen, vilken enligt Socialstyrelsens årsredovisning för 2001 beräknas till 108 000 000 kronor.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bevaras som en självständig myndighet för prövning av frågor om felbehandling m.m.

Vi föreslår ett särskilt stimulansbidrag till psykiatrin. Tanken med psykia-trireformens avinstitutionalisering var god, men vissa av reformens intentioner har i stort sett gått om intet p. g. a. brister i samarbetet mellan huvudmännen. Ofta kan kommunerna bara erbjuda social rehabilitering, vilket är otillräckligt. Många psykiskt funktionshindrade för en passiv sysslolös tillvaro eftersom arbetsinriktad rehabilitering saknas. För år 2003 vill vi således anvisa 200 miljoner kronor för ett stimulansbidrag till kommunerna.

Folkhälsa

Regeringen står för en folkhälsopolitik som så tydligt bygger på en idé om kollektiva lösningar på enskilda människors individuella problem. Idealet för denna politik är det hälsosamma samhället istället för hälsosamma individer. Dessa generella lösningar tenderar ofta att ha en tillrättavisande och moraliserande karaktär – inte utan risk för kontraproduktiva effekter. Vi ifrågasätter med fog både dess nytta och kostnadseffektivitet.

Vi är av den övertygelsen att stora generella upplysningskampanjer eller liknande inte duger för att komma till rätta med hälsorelaterade problem som är orsakade av enskilda människors levnadsmönster, livsstil och villkor. Vi vill att människor erbjuds något bättre där den enskilde i största möjliga mån kan bemötas direkt. Det är också en nödvändighet om hälsofrämjande insatser skall ha avsedd verkan.

Därför måste generaliteten i insatserna bytas ut mot regionalt och lokalt folkhälsoarbete och riktade specialinsatser. Till förmån för detta bör det statliga engagemanget minska kraftigt. Anslaget till Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år 2003 med knappt 60 miljoner kronor. Inriktningen bör vara att Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat vid utgången av år 2005.

För att stimulera framväxten av riktade insatser och regionalt och lokalt folkhälsoarbete vill vi under år 2003 anslå sammanlagt 60 miljoner kronor till anslagsområde 14:11 Lokala folkhälsoinsatser. En stor del av de medel som regeringen avsätter under 14:7 fördelas enligt kriteriet om verksamhet i minst 10 län för att kvalificera för statsbidrag. Vi är kritiska till ett sådant kriterium då vi prioriterar kvalitet framför kvantitet. Riktade insatser är att föredra t.ex. mot ett tillfälligt problemområde eller i samband med läkarbesök. Det visar t. ex. SBU i en utvärdering av rökavvänjningsmetoder. Därför anser vi att en betydande andel av resurserna till folkhälsoåtgärder skall ha en tydlig geografisk eller hälsomässig inriktning för att uppnå bäst möjliga nytta och kostnadseffektivitet.

Missbruk av alkohol är utan tvivel ett av våra allra största samhällsproblem. De nya förutsättningarna för alkoholpolitiken – bl.a. öppna gränser och ett nytt konsumtionsmönster – kan bara hanteras med en väl underbyggd och hos folkflertalet förankrad alkoholpolitik. Vi har sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett ansvarsfullt och samtidigt ett naturligare och mer avspänt förhållande till alkohol är genom riktad upplysning och information.

Regeringen har avsatt medel för genomförande av den nationella handlingsplanen för alkoholpolitiken. Regeringens handlingsplan omfattar bl.a. åtgärder som syftar till ansvarsfulla och måttfulla alkoholvanor och omedelbar hjälp åt dem som har alkoholproblem. Regeringen tillsätter också medel för genomförandet av den nationella handlingsplanen mot narkotika. Vi är kritiska mot arbetssättet med storskaliga handlingsplaner och anser att handlingsplanen mot narkotika inte gör skäl för namnet. Den är snarast en skrivbordsprodukt utan vare sig åtgärder eller förankring i verkligheten. Vår kritik presenteras i motion 2001/02:So34 av Bo Lundgren m. fl.

Mot bakgrund av den senaste tidens allvarliga utveckling på narkotikaområdet anser vi att kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk är nödvändiga. Vi avsätter därför 40 miljoner kronor mer än regeringen under kommande treårsperiod under anslaget 14:8 Alkohol och narkotikapolitiska åtgärder. Insatserna skall särskilt riktas mot nyrekryteringen av missbrukare.

En rad organisationer har kommit att betyda alltmer för många människors trygghet. Dit hör inte minst BRIS och kvinnojourer. BRIS har t.ex. fler direktkontakter med barn än socialtjänsten och tar årligen emot mer än 300 000 samtal. Till skillnad från myndigheter står ideella organisationer för en mer lättillgänglig, individanpassad och riktad verksamhet. Det är inte bara ett djupt engagemang som är karakteristiskt för dessa organisationer utan också en allt större professionalitet. Vi anser att det är angeläget att de kan stöttas på ett bättre sätt än i dag. De skall inte ersätta socialtjänsten eller andra myndigheter men ges de möjligheter som krävs för att fortsätta sitt arbete med att erbjuda den trygghet som är så viktig för många människor. För detta ändamål avsätter vi 45 554 miljoner kronor under 2003 under 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder. Anslagsområdet tillförs 16 miljoner kronor från utgiftsområde 8 för integrationspolitiska åtgärder.

Vi anser att satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera eller urholkas. Situationen har länge varit allvarlig i många av tredje världens länder men blir nu alltmer akut även i vårt direkta närområde runt Östersjön. Vi anser att ett kontinuerligt arbete liksom en hög beredskap för insatser både i Sverige och utomlands krävs. Vi satsar därför ytterligare 75 miljoner kronor årligen utöver vad regeringen anslår för att kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete.

Med ett avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden, vars uppgift är att pröva frågor om vilka varor som skall få finnas med i detaljhandelsmonopolets sortiment. I ett avreglerat system skulle varje butik få ta hem de varor som just deras kunder efterfrågar.

Funktionshindrade

Regeringen förespråkar en handikappolitik som bygger på monopol och generella lösningar som alla funktionshindrade – oavsett egna önskemål – förväntas anpassa sig till. Stödet till funktionshindrade skall vara mångsidigt och anpassas till den enskildes särskilda förutsättningar. Den funktionshindrade skall ha möjlighet att påverka sin egen situation, t.ex. genom att kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel. Den närmare inriktningen av vår politik framgår av vår kommittémotion 2001/2002:So34 av Chris Heister m.fl. (m).

Under anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder fördelas en lång rad bidrag till olika verksamheter som underlättar tillvaron för många funktionshindrade. Det handlar t.ex. om rikstolktjänst, bidrag till hjälpmedelsutställningar, bidrag till ledarhundar m.m. Dessutom får handikapporganisationerna under detta anslag ett bidrag till sina rekreationsanläggningar. Vi förordar att stödet till dessa anläggningar höjs med en miljon kronor. Skälet till vårt förslag är att vi anser att det är centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt anpassade för specifika funktionshinder.

Vi vill återföra det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens första 20 timmar till staten. Vidare anser vi att rätten till personlig assistent även under skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras samt att schabloniseringen av assistansersättningen skall slopas. Rätten till personlig assistans bör också omfatta funktionshindrade i gruppboende. För att garantera detta tillför vi för personlig assistans ytterligare en miljard kronor samt återför 900 miljoner kronor av kommunernas kostnader för de första 20 timmarna till staten.

I samband med riksdagens behandling av diskrimineringslagarna framförde vi förslaget att slå ihop flera olika ombudsmannaverksamheter – varav en är handikappombudsmannen – till en enda myndighet. Den nya myndigheten bör lämpligen tilldelas anslag under utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas där bör innefatta särskilda medel för kartläggning av hur kommunerna följer upp FN:s standardregler för funktionshindrade. Således skall något anslag till handikappombudsmannen inte tilldelas under utgiftsområde 9.

För att undvika ett ökat socialbidragsberoende för funktionshindrade och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas.

En av de grundläggande förutsättningarna för att funktionshindrade skall ges en reell möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt är en god tillgång till olika slag av hjälpmedel. Vi har under ett flertal år föreslagit att en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt vår uppfattning finns dock redan nu anledning att pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med statliga anslag. Det gäller i första hand bilstödet och s.k. alternativ telefoni (f.d. anslaget för texttelefoner).

De särskilda anslagen till bilstöd och alternativ telefoni bör därför överföras till ett nytt anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Kostnaden för hjälpmedelsgarantin kommer att rymmas inom nuvarande ramar.

Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar vad beträffar bidrag till handikapporganisationer. Socialdemokraternas politik för bidragsgivningen missgynnar dock alla de organisationer som företräder personer med små och ovanliga handikapp eller som väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i form av nätverk.

Vår uppfattning är att alla organisationer – även de som representerar mycket små grupper av handikappade eller som väljer att inte samordna sin verksamhet inom ett större kollektiv – skall ha rimliga möjligheter att arbeta som självständiga organisationer. Vi vill därför tillföra ytterligare medel till anslaget för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom handikapprörelsen.

Socialtjänst

Verksamheten vid statens institutionsstyrelse fungerar inte tillfredsställande. Särskilt kösituationen är allvarlig. Köerna medför omfattande risker såväl för de unga som väntar på plats som för personal och omgivning.

Köerna beror till stor del på att den nya påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra nödvändiga placeringar. Situationen är enligt vår uppfattning inte hållbar. Den slutna ungdomsvården bör enligt vår uppfattning överföras till kriminalvården.

Överföringen innebär att anslaget till Statens institutionsstyrelse kan minskas med 125 miljoner kronor för år 2003. Vi anser det angeläget att Statens institutionsstyrelse nu genomför nödvändiga strukturåtgärder för att i framtiden kunna leva upp till det ansvar man har fått. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till Institutionsstyrelsens monopolställning gentemot kommunerna. Om förbättringar inte sker inom en snar framtid måste frågan om Statens institutionsstyrelses monopolställning tas upp till ny prövning.

Vad beträffar anslaget för utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa anser vi i enlighet med vad vi tidigare anfört att anslaget bör disponeras av Socialstyrelsen.

Stockholm den 23 oktober 2002
Chris Heister (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)	Carl-Axel Johansson (m)
Anne Marie Brodén (m)	Peter Danielsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)