Högskolan i Gävle som universitet

Motion 2002/03:Ub483 av Sinikka Bohlin (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningsresurser för Högskolan i Gävle.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Högskolan i Gävle som universitet.

Motivering

Högskolan i Gävle (HiG) har genomgått ett expansivt skede och hade 2001 6 103 helårsstudenter. Över hälften (56%) av nya programstudenter kommer från Gävleborg. Uppskattningar gjorda av den regionalpolitiska kommittén tyder på att ungefär hälften av de utexaminerade studenterna finner sysselsättning och stannar i regionen. Högskolan fyller således en betydelsefull roll för kompetensförsörjningen inom närregionen, men har också en roll på det nationella planet. Högskolan har hittills fullföljt sitt utbildningsuppdrag och under senare år även i det närmaste uppfyllt målen vad avser antalet studenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan verkar i en region med en liten andel högutbildade i befolkningen. Knappt 26 procent av kvinnorna och 19 procent av männen har eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med rikets drygt 31 procent respektive 28 procent år 2001. Andelen ungdomar som före 25 års ålder inleder högskolestudier är näst lägst i landet (35 procent) medan andelen i riket är 40 procent. Andelen forskarutbildade personer (25–64 år) i Gävleborgs län är blott en fjärdedel av den genomsnittliga andelen för riket.

Mot bakgrund av det stora utbildningsbehovet i regionen är det beklagligt att budgetpropositionen indikerar en stagnation eller rent av en tillbakagång av högskolans grundutbildningsvolym. Samtidigt finns ett påtagligt behov av att utöka tillgången på forskarutbildningsplatser och att stärka högskolans forskningsprofiler.

Att bättre tillgodose dessa behov står i samklang med Högskolestyrelsens beslut om att lämna in en ansökan om vetenskapsområdet Teknik till regeringen år 2003 och om vetenskapsområdet Humaniora och Samhällsvetenskap år 2004. De 2,7 miljarder kronor som i trepartiöverenskommelsen 2002-10-04 avsatts för insatser inom högskoleområdet möjliggör finansiering av insatser inom området.

Utbildningspotentialen i regionen är stor och HiG har goda förutsättningar att bidra till en ökad rekrytering till forskarutbildningen, en angelägenhet som framhålls i regeringsförklaringen. Tillgången på kvalificerade handledare är, framför allt inom det tekniska området, god. Efter det att en tidigare KTH-institution integrerats med HiG besitter högskolan en spetskompetens inom samhällsbyggnadsområdet med erkänd internationell status. Denna kapacitet bör tas tillvara på ett bättre sätt för att främja systemets effektivitet på det nationella planet.

HiG kan också aktivt bidra till en breddad rekrytering till forskarutbildningen. Högskolan har redan visat sig mycket framgångsrik vad gäller breddad rekrytering till grundutbildningen. 32 procent av studenterna har arbetarbakgrund, bland den högsta andelen i landet, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 26 procent. Högskolan har vidare en överrepresentation av studenter med utländsk bakgrund i förhållande till befolkningen.

HiG hade 2001 70 doktorander, vilket motsvarar 0,4 procent av antalet forskarstuderande i riket. HiG:s andel av antalet helårs studenter i landet är däremot 2,2 procent. Med motsvarande andel doktorander borde antalet vid HiG vara omkring 400. Endast 0,8 procent av de studenter som utexamineras från HiG går därtill vidare till forskarstudier inom en treårsperiod. Motsvarande andel för hela landet är 6,5 procent. Vidgade möjligheter att erbjuda forskarutbildning förefaller minst lika motiverad i Gävleborgsregionen som i Stockholmsområdet, vilket föreslås i propositionen. De erfarenheter som hittills gjorts av forskarskolorna talar för att finansieringen bör tillförsäkras HiG och inte de universitet med examinationsrätt som HiG har eller söker samarbete med.

Den låga andelen högutbildade är i sin tur en återspegling av regionens näringsliv och pekar på nödvändigheten av att skapa kunskapsintensiva näringar. Högskolan är starkt engagerad i Tillväxtavtalet. Att Högskolan har betydelse för denna utveckling framgår av företagstillväxten på Kungsbäck, verksamheten i Teknikparken och mängden studentföretag i det s k Drivhuset. De problem som bearbetas inom forskningsprofilerna har stor relevans för den omgivande regionen. Den tekniskt inriktade forskningen har kontaktkanaler uppbyggda som möjliggör tekniköverföring till mindre och medelstora företag inom regionen och ingår i många innovationssystem under utveckling.

Samhällsbyggnad är den största forskningsprofilen och har stor betydelse för en hållbar utveckling inom byggnadsområdet. Profilen omfattar GIS (geografiska informationssystem), energi och inneklimat, materialteknik och miljöpsykologi. Inom detta område är särskilt den GIS-inriktade forskningen i behov av förstärkning för att säkra en pågående uppbyggnad av ett innovationssystem inom området och utveckling av en ny lantmäteriutbildning enligt Bologna-modellen. Bland övriga forskningsprofiler återfinns Företags- och arbetslivsutveckling. Inom detta uppmärksammas många problemställningar hos små och medelstora företag i regionen, bland annat internationell marknadsföring, hantering av kvalitets- och miljöfrågor samt elektronisk handel. Inom Elektronik med särskild inriktning på telekommunikation, har ett framtidsinriktat samarbete med Ericsson etablerats med bl a utnämning av två professorer. Även här finns ett särskilt behov av förstärkning mot bakgrund av att Ericssons bidragsmöjligheter starkt påverkas av den pågående krisen inom telecombranschen. Profilen Lärande står för lärarutbildningens forskningsanknytning och har utvecklat en särskild ämnesdidaktisk kompetens inriktad på såväl natur- som samhällsvetenskap och humaniora. Hälsa, vård och omsorg och Kultur och samhälle är två forskningsprofiler i utveckling.

Profilområdena utvecklas inom ramen för HiG:s forskningsanslag tillsammans med externa medel. HiG är lika framgångsrik som högskolor och universitet i övrigt när det gäller att öka forskningsanslagen med externa medel. År 2001 disponerade högskolan 67 Mkr kronor och av dessa utgjorde 46 procent anslagsmedel, vilket motsvarar genomsnittet för hela sektorn. Särskilt områdena GIS och elektronik är i behov av större anslag för att säkerställa den kritiska volym som fordras för att framgångsrikt förstärka anslagen med externa medel.

HiG har utvecklats mycket väl under senare år och fyller en viktig funktion för fortsatt utveckling av Gävleborgsregionen. Högskolan är redo för ytterligare uppgifter och bör därför bli den högskola som härnäst ges möjlighet att bli universitet.

Stockholm den 23 oktober 2002

Sinikka Bohlin (s)