Högskoleutbildning via lokala studiecentra

Motion 2002/03:Ub508 av Per-Olof Svensson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs avseende högskoleutbildning via lokala studiecentra.

Motivering

Hälsinglands kommuner har sedan mitten av 80-talet arbetat tillsammans kring högskoleutbildning, både utlokaliserat och på distans. Många projekt, med stöd av regering, länsstyrelse m fl, har givit högskoleutbildning i kommunerna. Ibland har verksamheten mötts med respekt och intresse från högskolor och universitet, ibland har det varit misstro och totalt ointresse. Hälsingekommunerna har dock kämpat vidare och är idag ganska stolta över vad de åstadkommit med sin envishet. Hälsinglands kommuner var en av grundarna till NITUS (Nätverksgruppen för IT-baserad Utbildning via lokala Studiecentra).

Hälsingekommunerna har under senare år gjort ett antal studier kring sin verksamhet. Under våren 1999 beslöts via det gemensamma utbildningsrådet HälsingeKur att göra en förstudie om ökad tillgänglighet till högre utbildning i Hälsingland. Förstudien har utförts av universitetslektor Gunilla Roos och professor emeritus Urban Dahllöf från Uppsala universitet med hjälp av bl a Maud Baumgarten från högskoleenheten i Bollnäs.

Rapporten har rönt stort intresse av Utbildningsdepartementet, Glesbygdsverket m fl. Den tar bl a upp studerandeströmmar, social bakgrund, framtidsplaner hos de studerande. Den visar mycket tydligt vilken betydelse lokala studiecentra har för många studerande men även att tillgång till högre utbildning är viktig ur demokratisk synpunkt.

Sedan den rapporten publicerades har under år 2000 också gjorts en undersökning av högskolestuderande vid studiecentra läsåret 1997/98. Av den framgår bl a:

• Läsåret 1997/98 var enligt SCB det totala antalet högskolenybörjare från Hälsingland 823 stycken. Cirka 25 % av dessa studerar via studiecentra.

• Cirka 51 % av dessa har en social bakgrund från arbetarhem och hem med lägre tjänstemän. Den i särklass största gruppen kommer från hem med ej facklärda arbetare (25 %).

• På en fråga om man skulle ha påbörjat sin utbildning om studierna och samlingarna i sin helhet varit förlagda till högskoleorten svarar 19 % ja medan 57 % svarar nej.

• 90 % av de studerande bor kvar i Hälsingland år 2000.

• 39 % uppger att genom studierna har de växt som människor.  

De resultat som rapporterna visar, som torde vara giltiga för de flesta kommuner och ”regioner” i Sverige som saknar högskola eller universitet, är att genom närhet till högskoleutbildning får man en bredare social och geografisk rekrytering vilket var huvudsyftet med högskolereformen 1977.

Hälsinglands kommuner hade år 2001 cirka 1 100 studenter (personer). Kommunernas kostnad för dessa var cirka 14 miljoner kronor, vilket blir 12 800 per student. Detta är egentligen en statlig angelägenhet och som i det kärva ekonomiska läge många kommuner befinner sig i för närvarande en mycket diskuterad satsning.

Regeringen föreslog i sin proposition Den öppna högskolan bland annat flera åtgärder för att bredda rekryteringen, främja ett livslångt lärande i högskolan, bidra till pedagogisk förnyelse och inrättande av ett svenskt nätuniversitet.

Propositionen berörde mycket lite kommunernas engagemang och lokala studiecentras betydelse för en breddad rekrytering.

Ett första steg för att stötta kommunernas samarbete med högskolor och universitet var dock att inrätta ”Delegationen för regional samverkan om högre utbildning” som ger stöd till vissa samverkansprojekt mellan universitet eller högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser eller motsvarande organ.

Glesbygdsverket har på regeringens uppdrag kartlagt förekomsten av och verksamheten vid s.k. lokala lärocentra. Kartläggningen omfattar kostnader för och finansiering av lokala lärocentra. Uppdraget skall redovisas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2002. Ur det som hittills publicerats kan konstateras att ekonomin för att finansiera lokala studiecentra är det största hindret för en fortsatt utveckling av denna verksamhet.

Stockholm den 22 oktober 2002
Per-Olof Svensson (s)
Kenth Högström (s)	Åsa Lindestam (s)
Sinikka Bohlin (s)	Raimo Pärssinen (s)