Inhysning av hästar Motion 2017/18:2329 av Cecilia Widegren (M) - Riksdagen

Inhysning av hästar

Motion 2017/18:2329 av Cecilia Widegren (M)

av Cecilia Widegren (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ge långsiktiga förutsättningar för hästnäringen vad gäller inhysning och väl beprövade djuromsorgskrav och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Hästintresset och antalet hästar växer för var dag i Sverige, och långsiktiga förutsättningar och god djuromsorg är helt avgörande för hästbranschens fortsatta utveckling.

En alltför snabb utfasning av spiltor skulle därför innebära ett hot för vissa ridskolors och turridningsverksamheters konkurrenskraft, samt även tvinga företag och organisationer att dra ner på eller lägga ned sina verksamheter. I närheten av en stad eller tätort, där en stor del av ridskole- och turridningsverksamheterna finns, kan det vara svårt och kostsamt att få tillgång till mark och väljer djurhållaren att flytta sin verksamhet kan det istället bli svårt att tillgodose tillgänglighet för kunderna.

Neddragningar eller nedläggningar av ridskole- och turridningsverksamheter påverkar även andra än de som ansvarar för eller lever av verksamheterna. Ridning är populärt som motion och rekreation och utgör ett fritidsintresse för en halv miljon svenskar. För barn, ungdomar och kvinnor är det den näst största idrotten, och ridning är också den största handikappidrotten i Sverige. Enligt uppgifter från Svenska

Ridsportförbundet genomförs ca fem miljoner ridtimmar på ridskolor varje år. Ridningen är således en viktig idrott ur folkhälsosynpunkt. En för snabb omställning kan påverka möjligheterna för barn, ungdomar, kvinnor och personer med funktionshinder att utöva en för dessa grupper viktig idrott och fritidssysselsättning.

Sedan år 2007 gäller krav på lösgående för alla nybyggda stallar för nötkreatur och hästar. För hästar omfattar kravet även förprövningspliktiga till- och ombyggnationer av stallutrymmen. För hästar gäller vidare sedan den 1 augusti 2010 begränsningar i hur länge de får stå i spiltor. Hästar får inte hållas bundna i spiltor mer än sammanlagt 16 timmar per dygn. Djurskyddsmyndigheten reviderade sina föreskrifter om djurhållning inom lantbruket och om hästhållning år 2007. Myndigheten beslutade då om de nyss nämnda kraven på lösgående djur i nybyggda stallar för nötkreatur och hästar. Däremot bedömde myndigheten att det inte var motiverat av djurskyddsskäl att sätta en tidsgräns för en utfasning av de befintliga stallarna med uppbundna system. Djurhållarna bedömdes ha både kunskap och erfarenhet nog att kunna kompensera för de uppbundna systemens nackdelar med hjälp av en god djurskötsel.

När det gäller hästarna nämnde Djurskyddsmyndigheten att ett förbud mot spiltor skulle kunna få stora konsekvenser för framför allt ridskoleverksamheten.

Många ridskolor och turridningsverksamheter som berörs av krav på lösgående djur kommer att stå inför valet att investera i en större anläggning, dra ner på antalet hästplatser eller avveckla verksamheten. Att bygga större kan för företagen innebära en förflyttning av verksamheten till icke-tätortsområden där tillgången till mark är större.

En sådan förflyttning försämrar tillgängligheten för utövare av ridsporten. Det är Sveriges näst största ungdomsidrott efter fotbollen. Många av utövarna är flickor. Ridsporten är också en stor handikappidrott, den har ca 4 000 utövare med funktionsnedsättning. En neddragning eller avveckling av ridskole- och turridningsverksamheter kan påverka möjligheterna för barn, ungdomar, kvinnor och personer med funktionshinder att utöva en för dessa grupper viktig idrott och fritidssysselsättning. Förslaget kan därmed påverka jämställdheten mellan kvinnor och män negativt.

Eventuella nedläggningar av verksamheter på grund av kravet på lösgående djur kan medföra att antalet betande djur blir färre. Färre betande djur innebär igenväxande marker och färre öppna landskap.

Flera intresseorganisationer trycker även på långsiktighet vad gäller inhysning av hästar. Detta gäller exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Svensk Mjölk, Svenska Djurhälsovården, Sveriges Mjölkbönder, Sveriges Nötköttsproducenter, Hushållningssällskapens förbund, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté (Brunte), Hästföretagarna, Svenska Hästavelsförbundet och Svenska Ridsportförbundet som skriver att spiltstopp medför negativa konsekvenser för näringen.

När det gäller hästar lyfter instanserna fram argument om näringens bevarande och konkurrenskraft gentemot omvärlden. Brunte och Svenska Hästavelsförbundet understryker att spilthållning är ett väl beprövat system som väl uppfyller kravet på en god djurhållning, särskilt med hänsyn till att hästarna numera vistas utomhus under en stor del av dygnet.

Organisationerna anser vidare att det finns säkerhetsmässiga fördelar med spiltorna samt pekar på att minskad hästhållning leder till igenväxta beteshagar, vilket i sin tur bland annat påverkar den biologiska mångfalden negativt. Hushållningssällskapens förbund, Hästföretagarna och Svenska Ridsportförbundet påpekar bland annat att ett förbud skulle få stora ekonomiska konsekvenser för ett stort antal ridskolor.

Ridskolornas Riksorganisation menar att spilthållning inte behöver vara dåligt och lyfter också fram att hästarna vistas ute under stora delar av dagen. För vissa hästar, till exempel hästar med livligt temperament, kan spiltor minska förekomsten av stereotypier och vara att föredra framför boxar. Spilthållning har även praktiska fördelar för djurhållarna. Tropikföreningen Amazonas lyfter bland annat fram att förslaget slår hårt mot en för flickor viktig fritidsaktivitet.

Cecilia Widegren (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-04 Granskad: 2017-10-04 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)