Insemination m.m.

Motion 1993/94:So424 av Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Den medicinska utvecklingen går mycket snabbt när det
gäller insemination och befruktning utanför kroppen.
Forskning och teknisk utveckling inom dessa områden kan
i framtiden ge oanade möjligheter men också inge tvivel om
den kan hållas inom etiska gränser.

I Sverige har vi efter utredningar och intensiv debatt fått
en lagstiftning som ska reglera verksamheten men den
relativt nya lagstiftningen innehåller begränsningar som
redan upplevs som otidsenliga.

Lagen tillåter att befruktade ägg fryses upp till 12
månader, och det finns önskemål om att tidsgränsen
utvidgas. Skälen för en utvidgning av frystiden är att flera
IVF-behandlingar kan genomföras på ägg som är tagna vid
ett tillfälle. De kvinnor som måste genomgå flera
behandlingar för att bli gravida eller önskar syskon till ett
tidigare barn får därigenom tillgång till befruktade ägg
under längre tid.

I bl.a. England och Frankrike tillåts frystider upp till fem
år. I Norge finns förslag att utvidga frystiden till tre år och
i Finland till tio år. I t.ex. Norge diskuteras behovet av att
reglera hur många ägg som maximalt får införas per
behandlingsförsök samt vem som har äganderätten till
befruktade ägg.

Detta är frågor som det är hög tid att även vi i Sverige
diskuterar.

Äggdonation är inte tillåtet i Sverige men idag
genomförs detta med goda resultat bl.a. i England, dit
också svenska kvinnor ''remitteras'' av behandlande läkare.
Ett nytt inslag är att ''äldre'' kvinnor föder barn efter
äggdonation. Detta förekommer bl.a. i USA, Italien och
England. Det har förvånat och upprört människor att
kvinnor efter klimakteriet får föda barn.

Det finns i dag teknik, en mycket avancerad analys, som
kan ge svar på om det föreligger risk för allvarlig, ärftlig
sjukdom innan paret behandlas för ofrivillig barnlöshet och
i England genomförs diagnostiken för att införa befruktade
ägg med önskat kön.

Under hösten gjordes i USA det första lyckade försöket
att klona nybefruktade, mänskliga ägg i laboratorieförsök,
vilket avbröts när det konstaterades att det var möjligt att
tillämpa tekniken. Försöket gjordes för att tvinga fram en
etisk debatt, vilket också blev resultatet och nu förbereds
etiska regler.

Vi behöver utifrån vår lagstiftning, de regler och det
synsätt som finns i andra länder belysa utvecklingen och
föra en debatt om såväl etiska som tekniska gränser.
Dessutom bör Sverige ta initiativ i lämpliga internationella
organ till diskussion om ett gemensamt etiskt synsätt.

Inför regeländringar måste hela tiden den tekniska
utvecklingen och den etiska debatten gå hand i hand, därför
synes det befogat att ånyo tillsätta en parlamentarisk
utredning som får till uppgift att utreda insemination och
befruktning utanför kroppen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av insemination och
befruktning utanför kroppen.

Stockholm den 19 januari 1994

Birthe Sörestedt (s)

Bo Bernhardsson (s)

Bengt Silfverstrand (s)