Integrationsbegreppet och minoritetsorganisationer

Motion 1999/2000:Sf623 av Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos (s)

I utredningen för "Ett framtida system för statsbidrag till
invandrarnas organisationer m.fl. SOU 1998:73" föreslås ett
nytt system för statsbidrag som bygger på att organisationer
för språkliga och etniska grupper skall utgå från ett av
samhället definierat integrationsuppdrag. I utredningen
föreslås ett sammanhållet bidragssystem som innefattar fyra
delar, dvs. organisationsbidrag, verksamhetsbidrag,
projektbidrag och etableringsbidrag. Vidare föreslås att det
nya Integrationsverket skall vara den myndighet som
ansvarar för utdelning av bidragen.

I förslaget talas det om effektmål som skall utformas av regeringen,
verksamhetsmål som skall anges i regeringens regleringsbrev samt om
resultatmål med ett antal kvantitativa resultatmål. Förslaget är ett led i den
omstrukturering av statsbidrag som statsmakten håller på att genomföra för
frivilligorganisationer inom olika samhällssektorer.

En del riksorganisationer för olika etniska och språkliga grupper - bland
dessa SIOS - en takorganisation för femton riksförbund som representerar
olika etniska och språkliga grupper med ca 120 000 medlemmar - har riktat
kritik mot utredningen och anser att utredningen utgår från en alltför smal
syn på organisationernas verksamhet och den betydelse som intresse-
organisationer spelar för sina respektive etniska och språkliga grupper och att
begreppet integration inte tydligt nog klargörs.

I den allmänna debatten har det under den senaste tiden uppstått en bredare
diskussion om vad begreppet integration i det integrationspolitiska beslutet i
själva verket innebär. I debatten har integration å ena sidan definierats som
ett bejakande av den mångfald som kännetecknar samhället och att de olika
etniska och språkliga grupperna bör stödjas i sina strävanden att bibehålla sitt
språk och sin kultur. Å andra sidan har den av Sveriges riksdag beslutade
integrationspolitiken definierats som assimilationspolitik.

Enligt undertecknade skall en självklar utgångspunkt för integrations-
politiken vara självidentifikation. Individen med en annan etnisk och språklig
bakgrund skall utifrån sin egen livssituation, sin vilja och sina drömmar få
välja att antingen bibehålla sitt språk och sin kultur och i samverkan med
majoritetsbefolkningen och övriga etniska och språkliga grupper delta i
samhällsbygget, eller att välja en väg som i högre utsträckning leder till
assimilation. I samhällets intresse ligger att bejaka och stödja den språkliga
och kulturella mångfalden och se detta som en rikedom för samhället.

Folkrörelserna har som känt spelat en avgörande roll i utvecklandet av
Sverige till ett samhälle med en djupt rotad demokrati. Utan ett brett
engagemang av demokratiskt uppbyggda folkrörelser skulle Sverige inte vara
det samhälle med en demokratisk bas som vi kan uppleva idag. I ett samhälle
som präglas av ett stort antal etniska och språkliga grupper skall
intresseorganisationer för språkliga och etniska grupper på motsvarande sätt
ses som en del av den pågående demokratiprocessen i ett mångkulturellt
samhälle. Organisationerna är viktiga språkrör för sina respektive grupper
och deras kompetens utnyttjas i en alltför liten utsträckning. Dessutom
fungerar de som sakkunniga i frågor som berör respektive grupper.
Riksorganisationer för etniska och språkliga grupper samlar därtill ett stort
antal medlemmar till olika typer av kulturaktiviteter, anordnar utbildningar
och genomför olika typer av samhällsnyttiga projekt. Genom ett tillräckligt
stöd till organisationer uppfylls också en del av de delaktighetsmål som
anges i riksdagens integrationspolitiska beslut.

I förslaget till ett nytt bidragssystem för statsbidrag till organisationer för
språkliga och etniska och grupper ligger tonvikten på integrationsfrämjande
projekt genom en direkt samverkan mellan olika etniska och språkliga
grupper och majoritetssamhället. Organisationernas roll som intresseorgan
för respektive grupp betonas i mindre utsträckning. Det är av vikt att
genomföra tvärkulturella projekt. Dessa främjar på sitt sätt integrationen. Ett
mera direkt stöd till den kulturverksamhet som organisationer för etniska och
språkliga grupper bedriver skall ses som ett stöd till integrationsarbetet.

Det ekonomiska stödet för ett flertal organisationer har under de senaste
åren minskat och flertalet organisationer befarar att deras ekonomiska
möjligheter att i praktiken agera som intresseorganisationer och bedriva
kulturell verksamhet kommer ytterligare att försvåras. En sådan utveckling är
inte till gagn för vare sig organisationerna eller samhället. Därför är det
viktigt att organisationer och etniska grupper får ekonomiskt stöd i form av
organisationsbidrag i sådan utsträckning att de även i framtiden kan agera
som intresseorganisationer för sina respektive grupper och bedriva kulturell
verksamhet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att begreppet integration i det
integrationspolitiska beslutet förtydligas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisationer för etniska och språkliga grupper
som sakkunniga för sina respektive grupper.

Stockholm den 30 september 1999

Paavo Vallius (s)

Nikos Papadopoulos (s)