Jord- och skogsbruk i Skåne

Motion 2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skånskt jordbruks och livsmedelsproduktions betydelse för sysselsättningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka skånsk livsmedelsforskning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att värna äganderätten.1

4. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av ändamålen i expropriationslagstiftningen i enlighet med vad som anförs i motionen.1

5. Riksdagen begär att regeringen betalar ut stödet till jordbruket i enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrens på lika villkor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett gott företagsklimat och tillväxthämmande skatter.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheter att bo och verka på landsbygden.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av infrastruktursatsningar.2

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att höja reseavdraget.3

1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till BoU.

2 Yrkande 9 hänvisat till TU.

3 Yrkande 10 hänvisat till SkU.

En vital skånsk näring

Jordbruksproduktionen är vital för Skåne. I Skåne produceras nära en tredjedel av värdevolymen i det svenska jordbruket och motsvarande siffra för livsmedelsindustrin är 45 procent.

Skånskt jordbruk har goda förutsättningar att bli en än viktigare framtidsnäring. Här finns många duktiga lantbrukare och lantbruksföretag som gör att livsmedelsproduktionen bedrivs med en hög miljöambition och med en god djurhållning. Det ger i sin tur livsmedel, som kännetecknas av hög kvalitet. För att få till stånd detta krävs både ett hårt arbete från alla inblandade, en positiv samverkan nationellt såväl som internationellt och insikt, kunskap och inställning från olika myndigheters sida men inte minst en vilja och förståelse från regering och riksdag. Konsumentperspektivet kräver förutom hög kvalitet också rimliga villkor, långsiktighet och en möjlighet att konkurrera på lika villkor.

För det första underskattas lantbrukets sysselsättning i statistiken på grund av problem med gränsdragningen mellan olika näringsgrenar. Enligt SCB:s numera nedlagda undersökningar av jordbrukets arbetskraft var ungefär tre gånger så många människor verksamma i jordbruket på hel- eller deltid som antalet huvudsakligen sysselsatta enligt den s.k. registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), där många som arbetar deltid i lantbruket redovisas i andra näringsgrenar.

För det andra blir bilden en annan om man endast ser till områdena utanför de större städerna. På landsbygden, inkl. mindre tätorter med upp till 2 000 invånare, svarar jord- och skogsbruket för ungefär en tiondel av sysselsättningen. Där bor 2,4 miljoner människor, eller mer än var fjärde svensk.

För det tredje är dessa näringar avgörande led i produktionskedjor som sysselsätter betydligt fler människor än näringarna själva. De är basen för en omfattande verksamhet i andra näringar, främst livsmedels- och skogsindustrierna, men även hos underleverantörer i olika led. Det är resultatet av en utveckling i Sveriges näringsliv som har pågått under mycket lång tid.

Vid det förra sekelskiftet var tre fjärdedelar av Sveriges befolkning sysselsatta i jordbruket. Då liksom nu var Sverige i stort sett självförsörjande med livsmedel. Den oerhörda produktivitetshöjning som skett, har delvis möjliggjorts genom mekanisering samt framsteg inom avel och växtförädling. En mycket stor del av produktivitetshöjningen har emellertid skett genom att många av funktionerna i äldre tiders jordbruk har flyttats över till andra näringsgrenar.

Numera köper man ofta utifrån sådana produktionsmedel och tjänster som tidigare producerades på gårdarna, t.ex. foder, utsäde, gödsel, energi, djurhälsovård, bokföring, redskap, byggnadsmaterial. Den dragkraft som tidigare producerades med hjälp av hästar och deras foder köps numera från maskinhandlare och bensinstationer. Förädlingen på gårdarna har flyttats till kooperativa mejerier, slakterier etc.

Neddragningen av jordbruket har medfört behov av en rad ekonomiska och sociala funktioner som tidigare på ett eller annat sätt tillhandahölls inom lanthushållen. Det gäller verksamheter såväl inom det privata näringslivet som i den offentliga sektorn, t.ex. bostadsbyggande, detaljhandel, storhushåll, barnomsorg, åldringsvård. Dessa näringar har numera i stor utsträckning koncentrerats till tätorterna och särskilt kommuncentra. De lämnar service till lokalbefolkningen i tätorterna och den omgivande landsbygden. I ett lokalt perspektiv, särskilt i landsbygdskommuner, är lantbruket i dag direkt eller indirekt en betydande del av underlaget för dessa servicenäringar.

Värna den skånska livsmedelsproduktionen

Jämte framgångsrika lantbruksföretag krävs en framgångsrik livsmedelsindustri. Denna samverkan, som finns mellan företagen och t.ex. Skånes Livsmedelsakademi, Lantbruksuniversitetet på Alnarp och universiteten i Öresundsregionen, är en stark drivkraft för skånsk livsmedelsproduktion. Forskningen inom livsmedelsindustrin måste få möjligheter att utvecklas ytterligare och den samverkan som numera finns i Öresundsregionen stimuleras för att stimulera denna tillväxtnäring.

Konkurrensneutralitet

Konkurrensneutraliteten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är en grundpelare. Det visar sig nu att svenska bönder har klara konkurrensnackdelar bl.a. beroende på de svenska produktionsskatterna. Därför måste beslut fattas om att snarast sänka dessa skatter. Vi vill sänka jordbrukets produktionsskatter så att näringen kan konkurrera på lika villkor med övriga lantbrukare i EU. En avreglering och marknadsanpassning när det gäller EU:s jordbrukspolitik är nödvändigt. Det skall heller inte vara möjligt att inom ramen för en sådan avreglering för länderna tillföra produktionen dolda subventioner.

Ett gott företagsklimat gynnar skånsk livsmedelsnäring

Lantbruket gynnas i dag av mångfald, allt från rena livsmedelsproducerande gårdar till gårdar som sysslar med turism och boende. Många lantbruksföretag är i dag i ett utvecklingsskede. Behovet av ny kunskap är stort i dessa företag och det är viktigt att denna kunskap kan tillhandahållas. Varje gård som kan utvecklas positivt kan bidra till ökad sysselsättning och en levande landsbygd.

Det är viktigt att villkoren för både gamla företag och nyföretagande är goda. Lagar och regler måste förenklas, de mest tillväxtskadliga skatterna avskaffas eller sänkas kraftigt. Som alltid måste skattetrycket sänkas så att det lönar sig att arbeta.

Småföretagardelegationen lade 1998 fram en lista med förslag som skulle underlätta för småföretagen, men endast ett fåtal av dessa har genomförts. Samtidigt har ytterligare lagar och regler tillkommit.

Utbetalning av EU-stöd

Mycket på grund av dålig lönsamhet och bristande likviditet har EU-kommissionen öppnat för att stöd till jordbruket skall kunna betalas ut redan under hösten. Sverige har inte invänt mot detta, men har inte för avsikt att följa sina egna rekommendationer. I stället hävdar den att på grund av bristande likviditet i statens finanser har man för avsikt att hålla inne dessa medel och inte betala ut jordbrukets rättmätiga stöd förrän under ett kalenderår senare än vad de avser. Vi menar dock att böndernas stöd skall betalas ut under innevarande år och inte vara en budgetregulator för statens finanser.

Värna äganderätten

Äganderätten är numera erkänd och fastslagen både nationellt och internationellt genom grundlag, konventioner och EG-rätten. Vi kan också konstatera att varken demokrati eller rättsstat har kunnat upprätthållas utan ett system med marknadsekonomi och privat ägande.

Den enskilda äganderätten är en förutsättning för ekonomisk utveckling och marknadsekonomi. Flera hundra år med självägande bönder med förfoganderätt och ansvar för sin mark är en viktig förklaring till att vi i Sverige, till skillnad från många andra länder, har gott om välbevarade och välskötta naturmiljöer. Många natur- och kulturmiljöer är ett resultat av aktivt brukande. Senare års ekonomiska press på jord- och skogsbruk är dock ett hot mot dessa miljöer.

Äganderätten innebär inte enbart rättigheter. Ett framgångsrikt naturvårdsarbete förutsätter engagemang och medverkan från dem som äger och brukar marken. Det kräver ett stort mått av ansvarstagande, något som också näringen visat sig beredd att ta.

I bestämmelserna om expropriationsändamålen ges i dag ett alltför stort utrymme för godtycke. Fastighetsägare kan utsättas för expropriering utan att detta är påkallat av viktiga samhällsintressen. En översyn av lagen bör göras för att också säkerställa ändamålen för en expropriering.

Att leva och bo på landsbygden

Om landsbygden skall vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter förutsätter detta att det finns en acceptabel nivå av service. Arbetstillfällen måste uppståäven inom andra områden än jordbruk, skogsbruk eller närliggande produktion. Det handlar också om vikten av kommunikation, att fler har möjlighet att starta eget men också om att det finns barnomsorg och skola för att nämna några viktiga områden, verksamheter som mycket väl lämpar sig att driva i mindre enheter i alternativ regi.

Många gånger är vägen till arbetet lång och barn som skall lämnas/hämtas till och från barnomsorg, kompisar eller skolskjuts förutsätter ett aktivt planerande och flera bilar.

Vägar av god kvalitet är många gånger avgörande för om det skall vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att bosätta sig långt från tätorten. Vägnätet måste förbättras. Också i Skåne är vägnätet på sina håll eftersatt både vad gäller underhåll och nysatsningar. I stora delar av Skånes inland finns stora behov av att satsa på vägnätet men också underhåll på det enskilda vägnätet. På landsbygden börjar eller slutar en resa ofta på en enskild väg. Kostnaden för drivmedel är en stor utgift och därför måste reseavdragen höjas för att i någon mån kompensera.

Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling på landsbygden måste ges för att göra det möjligt att kunna bo kvar på landet men är också avgörande för om fler skall attraheras av landsbygden och vilja flyttar dit. Nytänkande och alternativa verksamheter är många gånger det som är avgörande.

Att servicen fungerar väl också på landsbygden är en förutsättning för att det skånska jordbruket skall fortsatt kunna finnas och därmed en livsmedelsproduktion i världsklass att vara stolta över.

Stockholm den 3 oktober 2004
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Tobias Billström (m)	Peter Danielsson (m)
Lars Lindblad (m)	Anne-Marie Pålsson (m)
Margareta Pålsson (m)	Carl-Axel Roslund (m)
Ewa Thalén Finné (m)