Lärlingsutbildning i Jönköpings län m.m.

Motion 1997/98:A415 av Förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)

Inledning

Nybilsförsäljningen sägs ofta vara en god indikator på konjunkturläget. Ett ökat antal sålda bilar svarar mot en positiv konjunkturutveckling och vice versa. På motsvarande sätt anses en ökad efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden i Jönköpings län ge förebud om en annalkande efterfrågetillväxt på den svenska arbetsmarknaden i sin helhet. Utvecklingen under året inom nybilsförsäljningen och arbetskraftsefterfrågan i Jönköpings län bekräftar också andra, mer övergripande, rapporter om en pågående konjunkturuppgång i Sverige.

Osäkerhet om högkonjunkturers styrka och beständighet föranleder alltid viss försiktighet – och bör så göra. Historien erbjuder alltför många exempel på vad oförsiktig iver i det avseendet kan medföra. Med de betydande problem Sverige som nation alltjämt står inför, och vi tänker då närmast på den dryga halvmiljon människor som alltjämt är öppet arbetslösa eller föremål för någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd, måste det emellertid finnas möjligheter att tillgodogöra sig de möjligheter en konjunkturell uppgångsfas i sig erbjuder. I Jönköpings län, med sitt försprång i konjunkturcykeln, återfinns emellertid flera exempel på hinder för sådana.

Fler och växande företag

Företagslänet framför andra

Jönköpings län är välkänt för sin företagarkultur. Med Gnosjö som den mest omtalade förevisar flera av länets kommuner en företagsstruktur och entreprenörsanda som rönt uppmärksamhet också utanför landets gränser. Det unika entreprenörskapet har gjort regionen rik i flera avseenden, inte bara ekonomiskt.

Företagskulturen är emellertid inte en gång för alla given. Villkoren för företagen och företagarna måste rymma incitament att inte bara växa och utvecklas utan också, i synnerhet som andelen familjeföretag är stor i regionen, att föra företagartraditionen vidare. Dagens politik är på flera områden otillräcklig i det avseendet. Moderata samlingspartiet pekar därför i bl.a. motionen 1997/98:Fi205 (Carl Bildt m.fl.) på några av de åtgärder som skyndsamt måste vidtas. Vi finner inga skäl att här upprepa alla förslag som under motionsperioden redovisats i moderata kommitté- och partimotioner, men anser det nödvändigt att peka på några åtgärder som är särskilt angelägna för att företagen och medborgarna i Jönköpings län i högre utsträckning skall under motionsperioden redovisats i moderata kommitté- och partimotioner, men anser det nödvändigt att peka på några åtgärder som är särskilt angelägna för att företagen och medborgarna i Jönköpings län i högre utsträckning skall kunna tillgodogöra sig konjunkturuppgångens och den följande högkonjunkturens möjligheter.

Kvardröjande problem på arbetsmarknaden

I motsats till vad regeringen försöker göra gällande är Sveriges problem långt ifrån över. Det största hotet mot svensk ekonomi och enskilda medborgare består alltjämt. Trots att regeringen i föregående valrörelse lovade att sätta kampen mot arbetslöshet överst på sin dagordning tillåts massarbetslösheten bita sig fast. Löftet om en halvering av den öppna arbetslösheten har inte åtföljts av en politik som förmått möjliggöra den ökning av antalet arbetstillfällen som erfordras.

Den pågående konjunkturuppgången kommer rimligen att medföra en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden och därigenom underlätta för regeringen att sänka den öppna arbetslösheten. Till detta bidrar också diverse manövrerar att justera arbetslöshetsstatistiken i en för regeringen gynnsam riktning.

Ingen arbetslöshetsstatistik förmår emellertid dölja det faktum att antalet människor med arbete inte ökar i den takt som är nödvändigt för att långsiktigt garantera tillväxt och välstånd. Det stora raset i sysselsättningsnivå under 1990-talet kommer inte att kunna återhämtas under återstoden av 1900-talet med mindre än att politiken för arbete och företagande förändras radikalt. En sådan förändring är nödvändig också för att framgångsrikt angripa den arbetslöshet som den förestående högkonjunkturen inte når, dvs. den betydande andel som är strukturell.

I Jönköpings län saknade, trots att konjunkturuppgången hunnit etablera sig i regionen, fler än 18 000 personer arbete i slutet av augusti, vilket motsvarar en total arbetslöshet om 9,7 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år. Även om situationen i Jönköpings län är bättre än i riket i stort handlar det om 18 000 personer som alla är beroende av att arbetsmarknaden i Sverige i allmänhet och i Jönköpings län i synnerhet bringas att fungera bättre. För några av dem kommer en högkonjunktur att leda till arbete, men dessvärre kommer varken en sådan eller allmänna utbildningsinsatser att erbjuda någon bestående förändring för flertalet. För dem är det i stället nödvändigt att företagen i Jönköpings län ges goda möjligheter att växa och att den entreprenörsanda som traditionellt kännetecknar regionen främjas för framväxten av nya företag.

Regeringen förlitar sig i dag på att den positiva konjunkturutvecklingen, i kombination med ett gynnsamt ränteläge, skall erbjuda det avgörande villkoret för en bred företagstillväxt och en därpå följande dramatisk efterfrågeökning på arbetsmarknaden. Företagens växande orderingång har emellertid under de senare åren i högre utsträckning mötts med ett ökat övertidsuttag. Begränsningar i arbetstidslagen har delvis styrt produktionen och flera företag har tvingats tacka nej till order med hänvisning till en mättad produktionskapacitet. I konjunkturuppgången förstärks problemen, vilket leder till en i dag välbekant paradox – rekordstora övertidsuttag och avvisade order förekommer samtidigt som massarbetslösheten består.

Ställda inför faktum väljer regeringen att angripa symptomen, snarare än den bakomliggande problematiken. Annorlunda kan man svårligen beskriva att en skärpt reglering av övertidsuttaget anses mer angelägen än åtgärder som minskar företagens risktagande vid anställningsbeslut. En flexiblare och mer överskådlig arbetsrätt, som för varje nyanställning medger lägre investeringskostnader och ökar företagens förmåga att anpassa produktionskapaciteten till efterfrågan på företagets produkter, är nödvändig för att företagen, med otillräcklig information om framtida beställningar, skall våga investera i ytterligare arbetskraft. Bertil Holmlund, ekonomiprofessor i Uppsala och en av de främsta experterna på svensk arbetsmarknad, varnade tidigt för att centrala delar av regeringens återställare inom arbetsrätten skulle komma att reducera arbetskraftsefterfrågan i en konjunkturuppgång.

Om regeringen utnyttjat möjligheten att anpassa arbetsrätten efter en ny tids krav hade dagens ökade efterfrågan på arbetskraft varit ännu större, företag hade sluppit tacka nej till order och arbetslösheten – inte minst i Jönköpings län – hade varit lägre.

Beredskap att möta bättre tider

Den otidsenliga arbetsrättens tillkortakommanden verkar återhållande på anställningsbenägenheten och ger därigenom upphov till ett angeläget efterfrågeproblem. Arbetsmarknaden fungerar emellertid så att problem på efterfrågesidan inte sällan förekommer samtidigt med brister på utbudssidan. I Jönköpings län är detta särskilt märkbart i dagens konjunkturuppgång.

För flera av länets företag har konjunkturutvecklingen lyckligtvis skapat möjligheter att, trots den osäkerhet som följer av arbetsrättens utformning, utöka sin produktionskapacitet med nya medarbetare. Svårigheterna att finna arbetskraft med erforderlig kompetens har emellertid varit stora, vilket skapar flaskhalsar.

I det avseendet kan betydelsen av en förbättrad företagsservice från arbetsförmedlingarnas sida inte värderas högt nog. Offensiva åtgärder, där personalen på arbetsförmedlingarna genom nära kontakter med företagen på fältet tillgodogör sig en djupare kunskap om behoven, kommer att vara avgörande för flera företags möjligheter att expandera. För matchningsåtgärder av det här slaget vill vi också understryka vikten av att seriösa personaluthyrningsföretag får verka under konkurrensneutrala former. Erfarenheten visar att dessa företag ofta har större förmåga att matcha den anställdes kompetens mot kundernas specifika önskemål och behov än vad den statliga arbetsförmedlingen har eller kan ha. Att ett av de ledande företagen i branschen nyligen etablerat sig i Jönköpings län ser vi som ett viktigt led i en utveckling av den regionala arbetsmarknadens funktionssätt.

Tillsammans med arbetsförmedlingarnas matchningsverksamhet utgör arbetsmarknadsutbildningen det mest resurskrävande utbudspåverkande inslaget inom arbetsmarknadspolitiken. Dessvärre motsvarar dagens utbildningsinsatser inte de höga krav som, mot bakgrund av dess kostnader och arbetsmarknadens föränderlighet, måste ställas på dem. Som ett led i en effektivisering av arbetsmarknadsutbildningen bör den ges en mer fokuserad inriktning. Eftersom det är i företagen jobben måste skapas är det för det första mot yrken av betydelse för dessa som arbetsmarknadsutbildningen skall inriktas. Utbildningen skall i det avseendet vara styrd mot ett klart definierat arbetsmarknadsbehov för att undvika den typ av flaskhalsproblematik som under den pågående konjunkturuppgången drabbat företagen i Jönköpings län. Förmågan att inte bara lösa akuta flaskhalsar utan också analysera kommande behov är därför avgörande. I allt väsentligt bör utbildningsinsatserna genomföras tillsammans med företagen.

Växt genom utbildning

Jönköpings län på rätt väg

Utbildningsnivån i Jönköpings län har länge legat på en, relativt andra län, låg nivå. I jordbruket och i de små familjeföretagen har praktisk erfarenhet värderats högre än akademisk skolning, varför såväl efterfrågan på som utbud av välutbildad arbetskraft varit låg. Nyligen företagna undersökningar visar att utbildningsklimatet och utbildningsnivån alltjämt utgör svaga faktorer i ett annars framgångsrikt näringsklimat. Problemen har emellertid minskat under 1990-talet. Orsaken är främst att flertalet företag anpassar sig till en modern och föränderlig arbetsmarknad, på vilken personlig kunskap och kompetens värderas högre. Företagen i Jönköpings län har tydligare än någonsin världen som sin marknad.

Till den positiva utvecklingen bidrar också Stiftelsehögskolan i Jönköping. Med entreprenörskapet i fokus, en internationell förankring och med ett koncept som lockar till sig attraktiv forskarkompetens förser högskolan inte bara företag i länet med ett bra arbetskraftsunderlag utan lyfter hela regionen. Stiftelsehögskolan erbjuder möjligheter för hela samhället.

Skolan och företagen

En väl fungerande grund- och gymnasieskola är nödvändig för ett bra företagsklimat. Tillgång och tillgänglighet till bra skolor är betydelsefulla faktorer för företags möjligheter att utifrån rekrytera medarbetare med barn i skolåldern. Därtill är en hög kvalitet i undervisningen a och o för att blivande medarbetare skall ha goda grundkunskaper med sig ut i arbetslivet.

I gymnasieskolan bedrivs också en yrkesutbildningsverksamhet som direkt kan kopplas till vad som tidigare sagts om företagens möjligheter att finna kompetenta medarbetare. En nära samverkan mellan skola och näringsliv utgör här en god grund för en yrkesutbildning av hög kvalitet. Samarbete förutsätter att såväl näringsliv som skola har inflytande och ansvar för utbildningen. Inte minst den snabba tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att i högre utsträckning än i dag ha undervisningsverksamhet förlagd till företag. Skolornas utrustning blir snabbt omodern och det saknas möjligheter att uppgradera i den takt som är nödvändig ute i arbetslivet. Lägg till detta värdet av att tidigt få kontakt med arbetslivet och möjlighet att ta del av den yrkeserfarenhet som finns på arbetsplatserna.

Ur elevens synvinkel måste en kombination av lärande i skolan och lärande i arbetslivet vara det bästa. Det finns skillnader mellan olika branscher. I vissa fall krävs det en större andel av utbildning som är skolförlagd och i vissa fall mindre.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag där andelen arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i yrkesämnet höjs. Den bör också återkomma med en finansieringsmodell som gör det attraktivt för arbetsplatserna att i större omfattning ta emot eleverna.

Lärlingsutbildning är en annan form av samverkan mellan företag och det reguljära utbildningssystemet. I dag fungerar emellertid lärlingsutbildningen dåligt. För få företag ställer upp med nödvändiga lärlingsplatser och arbetsmarknadens parter visar inte vilja att ta nödvändiga initiativ. Eleverna har därtill givits bristfällig information om de möjligheter som finns.

De möjligheter som ryms inom lärlingsutbildningen, för företag och unga, är för stora för att slarvas bort på det sättet. Vi förordar därför att utbildningen ges ett eget program i gymnasieskolan – Lärlingsprogrammet. Företagen ges ersättning motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lärlingen under det tredje och fjärde året ges ersättning från företaget i relation till den insats som lärlingen gör i produktionen. Utbildningen skall avslutas med ett gesällprov, framtaget av branschkunniga och leda till en yrkesexamen.

Jönköpings län skulle, med sin företagsstruktur och arbetsmarknadstradition, erbjuda en god miljö för ett försöksprojekt med en förbättrad lärlingsutbildning. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ett regionalt försök med en lärlingsutbildning enligt ovan angiven modell.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexiblare anställningsvillkor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbudsbefrämjande åtgärder för en bättre fungerande arbetsmarknad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsförlagd utbildning,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad lärlingsutbildning,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regionalt försöksprojekt med en förbättrad lärlingsutbildning i Jönköpings län.1

Stockholm den 3 oktober 1997
Anders Björck (m)
Göte Jonsson (m)	Ulf Melin (m)

1 Yrkandena 3–5 hänvisade till UbU.