med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)

Motion 1988/89:Ub37 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89: Ub37

av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)

med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)

Inledning

Förstärkning av forsknings- och utvecklingssamarbetet med de Europeiska
gemenskaperna.

Den inriktning som regeringen nu ger uttryck för vad gäller samarbetet
med EG:s forsknings- och utvecklingsprojekt innebär en prioritering av
tekniskt och industriellt samarbete.

Moderata samlingspartiet delar regeringens uppfattning om betydelsen
av ett nära samarbete och medverkan i EG:s forsknings- och utvecklingsprojekt.

Sveriges möjligheter att i framtiden delta och även hävda sina intressen
har sin grund i hur intressanta vi ses som samarbetspartner för EG, vilket i
sin tur helt och hållet är avhängigt kvaliteten i de svenska insatserna.

Excellens inom olika områden är den främsta meriten för ett fullvärdigt
deltagande i det internationella forsknings- och utvecklingsarbetet. Sverige
har inom en rad områden en tätposition vad gäller såväl kunnande som
teknik. Det är naturligt att de svenska ansträngningarna koncentreras på
en fortsatt utveckling av denna kompetens.

Samtidigt måste konstateras att åtskilligt av den teknik som lagt grunden
för vårt välstånd sedan många år nått ett stadium av mognad. Ny kunskap
och nya landvinningar måste till om vi skall kunna hålla en tätposition
bland de industriellt utvecklade nationerna.

Forskning och industriell verksamhet kan endast utvecklas med hjälp av
kompetenta personer. Grunden för denna kompetens skapas i vårt utbildningssystem.
Det är helt nödvändingt att utbildningssystemet fungerar så
att kompetens vidmakthålles och utvecklas. Enligt vår mening behövs
kraftfulla insatser för att rekrytera lämpliga personer till högre utbildning
och forskning.

Vi har i vår motion rörande utbildningspolitiken 1988/89:Ub806 redovisat
vår syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma en ökad
rekrytering och en ökad kvalitet i den högre utbildningen. I skenet av den
inriktning som regeringens förslag nu har vill vi anföra följande:

Utöver den kraftfulla satsningen på gemensam forskning och utveckling
satsar EG-ländema stora belopp på att bana väg för en framtida förståelse
för betydelsen och innebörden av ett utvidgat internationellt samarbete.
Gemenskapens utbytes- och stipendieprogram syftar utöver kunskapsut

bytet till skapandet av en europeisk identitet, ett utvidgat kontaktnät och
en vilja till fortsatt integration.

Sverige bör enligt vår mening på motsvarande sätt aktivt medverka till
en ökad internationalisering. Detta kan inom ramen för den högre utbildningen
ske genom en kraftigt ökad stipendieverksamhet. Utlandsstudier är
en betydelsefull källa till kunskap, inspiration och insikt om den egna
rollen. Regeringen bör senast i nästa budgetproposition återkomma med
förslag om ökad utbytes- och stipendieverksamhet.

En annan väg till ökad kunskap och ökad internationalisering är att i
ökad omfattning inbjuda gästforskare till svenska universitet och högskolor.
En viktig fördel med en sådan åtgärd är att denna verksamhet även
kan komma de nyare högskolorna till del och därmed tillföra dem kontakter
med aktuell forskning.

Skolväsendet

Regeringen redovisar i propositionen att en klarare ansvarsfördelning bör
eftersträvas vad avser skolverksamheten. Statens ansvar för mål och utvärdering
slås fast medan frågan om arbetsgivaransvaret för lärarna bör bli
föremål för en analys.

En sådan förutsättningslös analys av konsekvenserna av en eventuell
kommunalisering av lärartjänsterna har sitt givna värde inför en fortsatt
saklig diskussion i dessa frågor.

Vi har i vår ovan nämnda motion 1988/89:Ub806 även redovisat vår
syn på skolans styrsystem. Vi anser att följande punkter kan tjäna som
utgångspunkt för föräldrarnas och samhällets inflytande över skolan:

• Klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum.

• Betyg som redovisar kunskaper och färdigheter i relation till läroplanens
krav.

• Ett statsbidrag som följer elevens val av skola.

• Ökade möjligheter att välja inriktning och studiekurs efter intresse.

• En fristående organisation för utvärdering av skolresultaten.

Bidrag till sociala avgifter

I en partimotion och en annan kommittémotion yrkar vi avslag på regeringens
förslag till höjning av ATP-avgiften och sänkning av folkpensionsavgiften.

Under förutsättning att våra förslag bifalls avstyrker vi förslaget till
förändringar av statsbidraget för skolväsendet i denna del.

Utbildning för tekniska yrken

Regeringen föreslår att ytterligare 20 milj. kr. anvisas högskolan i
Sundsvall/Härnösand. Regeringen anför att det nu är motiverat att förstärka
högskoleutbildningen inom områden som höjer den lokala kompetensen
och ökar möjligheterna för ungdomar att stanna inom länet. Bl. a.
föreslås en ny tvåårig ingenjörsutbildning inom kemiområdet och en komplettering
av tvååriga utbildningar med s. k. påbyggnadsblock.

Mot. 1988/89

Ub37

8

Motiven för varför regeringen nu lägger dessa förslag har inte klargjorts
på ett tillfredsställande sätt. För bara någon månad sedan lade regeringen
fram förslag om ny ingenjörsutbildning. Då redovisades inga behov av den
nu föreslagna utbildningen. Inte heller tycks regeringen ha tid att avvakta
resultatet av den regionalpolitiska utredningen, REK-87, vars förslag beräknas
föreligga i juni i år.

Med den vaga utformning som regeringens förslag har måste vi konstatera
att det ej klart framgår vad de föreslagna resurserna skall användas till.
Man kan befara att denna form av spendersamhet från regeringens sida
inte leder till önskvärd effektivitet och hushållning med allmänna medel.

Vi finner regeringens förslag illa underbyggt och avvisar detsamma.
Regeringen bör återkomma med ett nytt och genomarbetat förslag.

Studiestöd m. m.

1 en partimotion och en annan kommittémotion yrkar vi avslag på regeringens
förslag till höjning av barnbidraget som en kompensation för
ökade kostnader till följd av förslaget om avskaffande av mjölksubventionema.

Under förutsättning av bifall till våra förslag rörande mjölksubventioner
och barnbidrag bör ingen förändring ske av studiebidragen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad utbytes- och stipendieverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler gästforskare vid svenska universitet och
högskolor,

3. att riksdagen under förutsättning av bifall till yrkande 8 i
motion 1988/89: Fi60 av Carl Bildt m. fl. (m) och yrkande 4 i motion
1988/89: Fi88 av Sten Svensson m.fl. (m) avslår regeringens
förslag till justeringar i statsbidragssystemet till skolväsendet,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att till utbildning för
tekniska yrken anvisa ytterligare 20000000 kr,

5. att riksdagen under förutsättning av bifall till yrkande 6 i
motion 1988/89:Fi60 av Carl Bildt m.fl. (m) och yrkande 1 i motion
1988/89:Fi88 av Sten Svenssom m.fl. (m) avslår dels regeringens
förslag om ändring av studiestödslagen (1973: 349), dels förslaget
till ytterligare medelsanvisning med 192 000 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1989

Ann-Cathrine Haglund (m)

Göran Allmér (m) Hans Dau (m)

Birger Hagård (m) Birgitta Rydle (m)

Mot. 1988/89

Ub37

Ulf Melin (m) Rune Rydén (m)

9

Elisabeth Fleetwood (m)