Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1988/89:151 om höjning av

Motion 1988/89:Fi105 av Margareta Persson m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1988/89:151
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
1989-05-18
Bordläggning
1989-05-19
Hänvisning
1989-05-22

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Fil05

av Margareta Persson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1988/89:151 om höjning av

den allmänna löneavgiften intill utgången av år 1990

I propositionen föreslås höjda arbetsgivaravgifter med 2 % respektive 5 % i
åtstramningssyfte. Det är ett förslag som syftar till att dämpa löneglidningen
och kostnadsutvecklingen.

1 årets budgetproposition fick studieförbunden en höjning av statsbidraget,
bl.a. mot bakgrund av att bidragsbeloppet per timme inte följt
kostnadsutvecklingen de senaste åren. På kort sikt innebären höjning av den
allmänna löneavgiften att denna ökning reduceras.

För t. ex. ABF Stockholm innebär budgetpropositionen en anslagshöjning
med ca 750 000 kronor. Förslaget om 5 procents höjning av den allmänna
löneavgiften i Stockholms län ger dock samma ABF-avdelning en merutgift
på 1 250 000 kronor. Att en åtstramning på sikt kommer att gynnsamt
påverka de ekonomiska förutsättningarna hindrar inte att det under den
närmaste tidsperioden kan uppstå problem.

Handikapporganisationernas verksamhet är helt baserad på bidrag från
stat, landsting och kommuner, och några ekonomiska marginaler finns inte.

I årets budgetproposition anförde föredragande statsråd: ”Enligt min
bedömning bör bidragsgivningen till handikapporganisationerna även inför
kommande budgetåret vara ett prioriterat område. Jag vill särskilt peka på
två omständigheter som talar för att statsbidraget till dem bör förstärkas. Ett
starkt skäl är att handikapporganisationerna har höga merkostnader för den
verksamhet man bedriver. Förbunden organiserar personer med olika slag av
funktionshinder, i många fall rör det sig om omfattande funktionshinder

En del handikapporganisationer bedriver också behandlingsanläggningar
av olika slag, t.ex. psoriasisförbundets anläggningar i Stockholms län. Denna
verksamhet bedrivs tillsammans med landstinget. Stockholms läns landsting
är dock undantaget från den extra höjningen av löneavgiften. Det kan
anföras skäl för att dessa anläggningar inte skall behandlas annorlunda därför
att huvudmannen är en handikapporganisation.

På samma sätt ökade i årets budgetproposition bidraget till organisationer
under anslaget H3 med knappt 6 milj. kr. till 55 milj. kr. Det är bidrag som
bl.a. utgår till länk- och klientorganisationer, BRIS, de homosexuellas
organisationer m.fl. Även deras verksamhet, som var ett prioriterat område i
budgetpropositionen, drabbas ekonomiskt av de överhettningsproblem som
nu råder.

Alla organisationer som har verksamhet för barn och ungdomar gör en
viktig samhällsinsats. Vi vill hävda att just föreningslivet har stora möjlighe

teratt verka förebyggande när det gäller sociala och andra ungdomsproblem. Mot. 1988/89
Deras verksamhet är därför inte en belastning på ekonomin, utan snarare Fi 105
fungerar de som resursskapare.

Föreningslivets verksamhet bygger i hög grad på frivilliga och oavlönade
arbetsinsatser från en mängd människor. Till skillnad från det kommersiella
fritidsutbudet torde det i hög grad vara en mycket "inhemskt” betonad
verksamhet. Inte heller i den meningen utgör föreningslivet någon stor
belastning på vår ekonomi.

Vi vill också peka på det förhållandet att vissa organisationer formellt har
hela sin personal - alltså också de som arbetar i helt andra delar av landet centralt
avlönade och anställda. Det innebär att dessa organisationer drabbas
särskilt hårt av den extra avgift som föreslås för Stockholmsområdet.

Det finns således anledning att beakta de ideella organisationernas
speciella problem. Detta kan ske genom undantag när det gäller löneavgifter
eller genom ekonomiskt stöd i andra former.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om de ideella organisationernas ekonomiska situation.

Stockholm den 18 maj 1989
Margareta Persson (s)
Ingvar Björk (s)

Eva Johansson (s)

Anneli Hulthén (s)

Lennart Andersson (s)
Sylvia Pettersson (s)
Hans Göran Franck (s)

15

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om de ideella organisationernas ekonomiska situation.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om de ideella organisationernas ekonomiska situation.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.